Lamentations 5

Remember, O LORD, what is come upon us: consider, and behold our reproach.

 Tänk, HERRE, på vad som har vederfarits oss  skåda ned och se till vår smälek.

Our inheritance is turned to strangers, our houses to aliens.

 Vår arvedel har kommit i främlingars ägo,  våra hus i utlänningars.5 Mos. 28,30 f.

We are orphans and fatherless, our mothers are as widows.

 Vi hava blivit värnlösa, vi hava ingen fader;  våra mödrar äro såsom änkor.

We have drunken our water for money; our wood is sold unto us.

 Vattnet som tillhör oss få vi dricka allenast för penningar;  vår egen ved måste vi betala.

Our necks are under persecution: we labour, and have no rest.

 Våra förföljare äro oss på halsen;  huru trötta vi än äro, unnas oss dock ingen vila.

We have given the hand to the Egyptians, and to the Assyrians, to be satisfied with bread.

 Vi hava måst giva oss under Egypten,  under Assyrien, för att få bröd till att mätta oss med.

Our fathers have sinned, and are not; and we have borne their iniquities.

 Våra fäder hava syndat, de äro icke mer,  vi måste bära deras missgärningar.2 Mos. 20,5. Jer. 31,29. Hes. 18,2.

Servants have ruled over us: there is none that doth deliver us out of their hand.

 Trälar få råda över oss;  ingen finnes, som rycker oss ur deras våld.

We gat our bread with the peril of our lives because of the sword of the wilderness.

 Med fara för vårt liv hämta vi vårt bröd,  bärga det undan öknens svärd.

Our skin was black like an oven because of the terrible famine.

 Vår hud är glödande såsom en ugn,  för brännande hungers skull.

They ravished the women in Zion, and the maids in the cities of Judah.

 Kvinnorna kränkte man i Sion,  jungfrurna i Juda städer.

Princes are hanged up by their hand: the faces of elders were not honoured.

 Furstarna blevo upphängda av deras händer,  för de äldste visade de ingen försyn.5 Mos. 28,50.

They took the young men to grind, and the children fell under the wood.

 Ynglingarna måste bära på kvarnstenar,  och gossarna dignade under vedbördor.

The elders have ceased from the gate, the young men from their musick.

 De gamla sitta icke mer i porten,  de unga hava upphört med sitt strängaspel.

The joy of our heart is ceased; our dance is turned into mourning.

 Våra hjärtan hava icke mer någon fröjd  i sorgelåt är vår dans förvandlad.Job 30,31.

The crown is fallen from our head: woe unto us, that we have sinned!

 Kronan har fallit ifrån vårt huvud;  ve oss, att vi syndade så!Job 19,9. Jer. 13,18. Hes. 21,26.

For this our heart is faint; for these things our eyes are dim.

 Därför hava ock våra hjärtan blivit sjuka,  därför äro våra ögon förmörkade,

Because of the mountain of Zion, which is desolate, the foxes walk upon it.

 för Sions bergs skull, som nu ligger öde,  så att rävarna ströva omkring därpå.

Thou, O LORD, remainest for ever; thy throne from generation to generation.

 Du, HERRE, tronar evinnerligen;  din tron består från släkte till släkte.Ps. 9,8. 29,10. 102,13. 145,13.

Wherefore dost thou forget us for ever, and forsake us so long time?

 Varför vill du för alltid förgäta oss,  förkasta oss för beständigt?

Turn thou us unto thee, O LORD, and we shall be turned; renew our days as of old.

 Tag oss åter till dig, HERRE, så att vi få vända åter;  förnya våra dagar, så att de bliva såsom fordom.Jer. 31,18.

But thou hast utterly rejected us; thou art very wroth against us.

 Eller har du alldeles förkastat oss?  Förtörnas du på oss så övermåttan?