Luke 15

А всичките бирници и грешници се приближаваха при Него да Го слушат.
Och till honom kom allt vad publikaner och syndare hette för att höra honom.
А фарисеите и книжниците недоволстваха, като казваха: Този приема грешниците и яде с тях!
Men fariséerna och de skriftlärde knorrade och sade: »Denne tager emot syndare och äter med dem.»
И Той им разказа тази притча:
Då framställde han för dem denna liknelse; han sade:
Кой от вас, ако има сто овце и му се изгуби една от тях, не оставя деветдесет и деветте в пустинята и не отива след изгубената, докато я намери?
»Om ibland eder finnes en man som har hundra får, och han förlorar ett av dem, lämnar han icke då de nittionio i öknen och går och söker efter det förlorade, till dess han finner det?
И като я намери, я вдига на рамената си радостен.
Och när han har funnit det, lägger han det på sina axlar med glädje.
И като си дойде у дома, свиква приятелите си и съседите си и им казва: Радвайте се с мен, защото си намерих изгубената овца.
Och när han kommer hem, kallar han tillhopa sina vänner och grannar och säger till dem: 'Glädjens med mig, ty jag har funnit mitt får, som var förlorat.'
Казвам ви, че също така ще има повече радост на небето за един грешник, който се кае, отколкото за деветдесет и девет праведници, които нямат нужда от покаяние.
Jag säger eder att likaså bliver mer glädje i himmelen över en enda syndare som gör bättring, än över nittionio rättfärdiga som ingen bättring behöva.
Или коя жена, ако има десет драхми и изгуби една драхма, не запалва светило, не помита къщата и не търси грижливо, докато я намери?
Eller om en kvinna har tio silverpenningar, och hon tappar bort en av dem, tänder hon icke då upp ljus och sopar huset och söker noga, till dess hon finner den?
И като я намери, свиква приятелките и съседките си и казва: Радвайте се с мен, защото намерих драхмата, която бях изгубила.
Och när hon har funnit den, kallar hon tillhopa sina väninnor och grannkvinnor och säger: 'Glädjens med mig, ty jag har funnit den penning som jag hade tappat bort.'
Също така, казвам ви, има радост пред Божиите ангели за един грешник, който се кае.
Likaså, säger jag eder, bliver glädje hos Guds änglar över en enda syndare som gör bättring.
Каза още: Някой си човек имаше двама сина.
Ytterligare sade han: »En man hade två söner.
И по-младият от тях каза на баща си: Тате, дай ми дела, който ми се пада от имота. И той им раздели състоянието.
Och den yngre av dem sade till fadern: 'Fader, giv mig den del av förmögenheten, som faller på min lott.' Då skiftade han sina ägodelar mellan dem.
И не след много дни по-младият син си събра всичко и отиде в далечна страна, и там пропиля имота си с разпуснатия си живот.
Och icke lång tid därefter lade den yngre sonen allt sitt tillhopa och for långt bort till ett främmande land. Där levde han i utsvävningar och förfor så sin förmögenhet.
А след като пропиля всичко, настана голям глад в онази страна и той изпадна в лишение.
Men sedan han hade slösat bort allt, kom en svär hungersnöd över det landet, och han begynte lida nöd.
И отиде и се свърза с един от гражданите на онази страна, който го прати на полетата си да пасе свине.
Då gick han bort och gav sig under en man där i landet, och denne sände honom ut på sina marker för att vakta svin.
И желаеше да се насити с рошковите, от които ядат свинете; но никой не му даваше.
Och han åstundade att få fylla sin buk med de fröskidor som svinen åto; men ingen gav honom något.
А като дойде на себе си, каза: Колко наемници на баща ми имат хляб и в излишък, а пък аз умирам от глад!
Då kom han till besinning och sade: 'Huru många legodrängar hos min fader hava icke bröd i överflöd, medan jag har förgås av hunger!
Ще стана да отида при баща си и ще му кажа: Тате, съгреших против небето и пред теб;
Jag vill stå upp och gå till min fader och säga till honom: Fader, jag har syndat mot himmelen och inför dig;
не съм вече достоен да се наричам твой син; направи ме като един от наемниците си.
jag är icke mer värd att kallas din son. Låt mig bliva såsom en av dina legodrängar.'
И стана и отиде при баща си. А когато беше още далеч, баща му го видя, смили се и като се затича, се хвърли на врата му и го целуваше.
Så stod han upp och gick till sin fader. Och medan han ännu var långt borta, fick hans fader se honom och ömkade sig över honom och skyndade emot honom och föll honom om halsen och kysste honom innerligt.
А синът му каза: Тате, съгреших против небето и пред теб; не съм вече достоен да се наричам твой син.
Men sonen sade till honom: 'Fader, jag har syndat mot himmelen och inför dig; jag är icke mer värd att kallas din son.'
Но бащата каза на слугите си: Бързо изнесете най-хубавата премяна и го облечете, сложете пръстен на ръката му и сандали на краката му;
Då sade fadern till sina tjänare 'Skynden eder att taga fram den yppersta klädnaden och kläden honom i den, och sätten en ring på hans hand och skor på hans fötter.
и докарайте угоеното теле и го заколете и нека ядем и се веселим,
Och hämten den gödda kalven och slakten den, så vilja vi äta och gör oss glada.
защото този мой син беше мъртъв и оживя, изгубен беше и се намери. И започнаха да се веселят.
Ty denne min son var död, men har fått liv igen; han var förlorad men är återfunnen.' Och de begynte göra sig glada.
А по-старият му син беше на нивата; и като си идваше и се приближи до къщата, чу песни и игри.
Men hans äldre son var ute på marken. När denne nu vände tillbaka och hade kommit nära huset fick han höra spel och dans.
И повика един от слугите и попита какво е това.
Då kallade han till sig en av tjänarna och frågade vad detta kunde betyda.
А той му каза: Брат ти си дойде; и баща ти закла угоеното теле, защото го прие здрав.
Denne svarade honom: 'Din broder har kommit hem; och då nu din fader har fått honom välbehållen tillbaka, har han låtit slakta den gödda kalven.'
И той се разсърди и не искаше да влезе; а баща му излезе и започна да го моли.
Då blev han vred och ville icke gå in. Hans fader gick då ut och talade vanligt med honom.
А той в отговор каза на баща си: Ето, толкова години ти работя и никога не съм престъпил някоя твоя заповед, но на мен не си дал дори едно яре някога, за да се повеселя с приятелите си;
Men han svarade och sade till sin fader: 'Se, i så många år har jag nu tjänat dig, och aldrig har jag överträtt något ditt bud; och lik väl har du åt mig aldrig givit ens en killing, för att jag skulle kunna göra mig glad med mina vänner.
а щом си дойде този твой син, който изпояде имота ти с блудниците, за него ти закла угоеното теле.
Men när denne din son, som har förtärt dina ägodelar tillsammans med skökor, nu har kommit tillbaka, så har du för honom låtit slakta den gödda kalven.'
А той му каза: Синко, ти си винаги с мен и всичко мое е твое.
Då sade han till honom: 'Min son, du är alltid hos mig, och all mitt är ditt.
Но подобаваше да се развеселим и да се зарадваме; защото този твой брат беше мъртъв и оживя, и изгубен беше и се намери.
Men nu måste vi fröjda oss och vara glada; ty denne din broder var död, men har fått liv igen, han var förlorad, men är återfunnen.'»