Psalms 35

David iudica Domine adversarios meos pugna contra pugnantes me

Av David.  Gå till rätta, HERRE, med dem som gå till rätta med mig;      strid mot dem som strida mot mig.

adprehende scutum et hastam et consurge in auxilium meum

 Fatta sköld och skärm,      och stå upp till min hjälp;

evagina gladium et praeoccupa ex adverso persequentem me dic animae meae salus tua ego sum

 drag fram spjutet, och ia vägen      för mina förföljare.  Säg till min själ:      »Jag är din frälsning.»

confundantur et revereantur qui quaerunt animam meam convertantur retrorsum et confundantur qui cogitant malum mihi

 Må de komma på skam och blygas,      som stå efter mitt liv;  må de vika tillbaka och varda utskämda,      som hava ont i sinnet mot mig.

fiant sicut pulvis ante faciem venti et angelus Domini inpellat

 Må de bliva såsom agnar för vinden,      och HERRENS ängel drive dem bort.

sit via eorum tenebrae et lubricum et angelus Domini persequatur eos

 Deras väg blive mörk och slipprig,      och HERRENS ängel drive dem bort.

quia frustra absconderunt mihi insidias retis sui sine causa foderunt animae meae

 Ty utan sak hava de försåtligen tillrett      sin nätgrop för mig,  utan sak hava de grävt en grav för mitt liv.

veniat ei calamitas quam ignorat et rete suum quod abscondit conprehendat eum et cadat in laqueum

 Fördärv komme över den mannen oförtänkt,  det nät han har utlagt må fånga honom;  ja, till sitt fördärv falle han själv däri.

anima autem mea exultabit in Domino et laetabitur in salute sua

 Men min själ skall fröjda sig i HERREN      och vara glad över hans frälsning.

omnia ossa mea dicent Domine quis similis tui eruens inopem a validiore et pauperem et mendicum a violento

 Alla ben i min kropp skola säga:      »HERRE, vem är dig lik,  du som räddar den betryckte      från den som är honom för stark,  den betryckte och fattige      ifrån den som plundrar honom?»

surgentes testes iniqui quae nesciebam interrogabant me

 Orättfärdiga vittnen träda fram;  de utfråga mig om det jag icke vet.

reddebant mihi mala pro bono sterilitatem animae meae

 De löna mig med ont för gott;  övergiven är min själ.

ego autem cum infirmarer ab eis induebar cilicio humiliabam in ieiunio animam meam et oratio mea ad sinum meum revertetur

 Jag åter bar sorgdräkt,      när de voro sjuka,  jag späkte min själ med fasta,  jag bad med nedsänkt huvud;

quasi ad amicum quasi ad fratrem meum sic ambulabam quasi lugens mater tristis incurvabar

 såsom gällde det min vän, min broder,      så skickade jag mig;  lik den som sörjer sin moder gick jag      sorgklädd och lutande.

et in infirmitate mea laetabantur et congregabantur collecti sunt adversum me percutientes et nesciebam

 Men de glädja sig över mitt fall och rota sig samman;  ja, eländiga människor, som jag icke känner,      rota sig samman mot mig,      de smäda mig utan uppehåll.

scindentes et non tacentes in simulatione verborum fictorum frendebant contra me dentibus suis

 Dessa gudlösa, som driva gyckel för en kaka bröd,      bita ihop tänderna mot mig.

Domine quanta aspicies converte animam meam a calamitatibus suis a leonibus solitariam meam

 Herre, huru länge skall du se härpå?  Ryck min själ undan det fördärv de bereda,  och mitt liv undan lejonen.

confitebor tibi in ecclesia grandi in populo forti laudabo te

 Då skall jag tacka dig i den stora församlingen,  och bland mycket folk skall jag lova dig.

non laetentur super me inimici mei mendaces odientes me frustra coniventes oculo

 Låt icke dem få glädja sig över mig,      som utan skäl äro mina fiender;  låt icke dem som utan sak hata mig      få blinka med ögonen.

non enim pacem loquuntur sed in rapina terrae verba fraudulenta concinnant

 Ty det är icke frid som de tala;  nej, svekets ord tänka de ut      mot de stilla i landet.

et dilataverunt super me os suum dixerunt va va vidit oculus noster

 De ia upp munnen mot mig;  de säga: »Rätt så, rätt så,      nu se vi det med egna ögon!»

vidisti Domine ne taceas Domine ne elongeris a me

 Du, HERRE, ser det; tig icke.  Herre, var icke långt ifrån mig.

consurge et evigila in iudicium meum Deus meus et Domine in causam meam

 Vakna och stå upp för att skaffa mig rätt,  för att utföra min sak, du min Gud och Herre.

iudica me secundum iustitiam meam Domine Deus meus et ne insultent mihi

 Skaffa mig rätt efter din rättfärdighet,      HERRE, min Gud,  och låt dem icke få glädja sig över mig.

ne dicant in corde suo va va va animae nostrae ne dicant absorbuimus eum

 Låt dem icke säga i sina hjärtan:      »Rätt så, det gick såsom vi ville!»  Låt dem icke säga: »Vi hava fördärvat honom.»

confundantur et revereantur pariter qui laetantur in adflictione mea induantur confusione et verecundia qui magnificantur super me

 Må alla komma på skam och blygas,      som glädja sig över min ofärd.  Med skam och blygd må de varda klädda,      som förhäva sig över mig.

laudent et laetentur qui volunt iustitiam meam et dicant semper magnificetur Dominus qui vult pacem servi sui

 Men må de jubla och glädja sig,      som unna mig min rätt,  och må de alltid kunna säga:      »Lovad vare HERREN,  han som unnar sin tjänare gott!»

et lingua mea meditabitur iustitiam tuam tota die laudem tuam

 Då skall min tunga förkunna din rättfärdighet      och hela dagen ditt lov.