Job 8

Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:

respondens autem Baldad Suites dixit

 Huru länge vill du hålla på med sådant tal  och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?

usquequo loqueris talia et spiritus multiplex sermones oris tui

 Skulle väl Gud kunna kränka rätten?  Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?

numquid Deus subplantat iudicium et Omnipotens subvertit quod iustum est

 Om dina barn hava syndat mot honom  och han gav dem i sina överträdelsers våld,

etiam si filii tui peccaverunt ei et dimisit eos in manu iniquitatis suae

 så vet, att om du själv söker Gud  och beder till den Allsmäktige om misskund,

tu tamen si diluculo consurrexeris ad Deum et Omnipotentem fueris deprecatus

 då, om du är ren och rättsinnig,  ja, då skall han vakna upp till din räddning  och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;

si mundus et rectus incesseris statim evigilabit ad te et pacatum reddet habitaculum iustitiae tuae

 och så skall din första tid synas ringa,  då nu din sista tid har blivit så stor.

in tantum ut priora tua fuerint parva et novissima tua multiplicentur nimis

 Ty fråga framfarna släkten,  och akta på vad fäderna hava utrönt

interroga enim generationem pristinam et diligenter investiga patrum memoriam

 -- vi själva äro ju från i går och veta intet,  en skugga äro våra dagar på jorden;

hesterni quippe sumus et ignoramus quoniam sicut umbra dies nostri sunt super terram

 men de skola undervisa dig och säga dig det,  ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:

et ipsi docebunt te loquentur tibi et de corde suo proferent eloquia

 »Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank,  eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?

numquid vivere potest scirpus absque humore aut crescet carectum sine aqua

 Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd,  måste den då vissna, före allt annat gräs.

cum adhuc sit in flore nec carpatur manu ante omnes herbas arescit

 Så går det alla som förgäta Gud;  den gudlöses hopp måste varda om intet.

sic viae omnium qui obliviscuntur Deum et spes hypocritae peribit

 Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig  och hans förtröstan lik spindelns väv.

non ei placebit vecordia sua et sicut tela aranearum fiducia eius

 Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd;  han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.

innitetur super domum suam et non stabit fulciet eam et non consurget

 Lik en frodig planta växer han i solens sken,  ut över lustgården sträcka sig hans skott;

humectus videtur antequam veniat sol et in horto suo germen eius egreditur

 kring stenröset slingra sig hans rötter,  mellan stenarna bryter han sig fram.

super acervum petrarum radices eius densabuntur et inter lapides commorabitur

 Men när så Gud rycker bort honom från hans plats,  då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'

si absorbuerit eum de loco suo negabit eum et dicet non novi te

 Ja, så går det med hans levnads fröjd,  och ur mullen få andra växa upp.»

haec est enim laetitia viae eius ut rursum de terra alii germinentur

 Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig,  han håller ej heller de onda vid handen.

Deus non proiciet simplicem nec porriget manum malignis

 Så bida då, till dess han fyller din mun med löje  och dina läppar med jubel.

donec impleatur risu os tuum et labia tua iubilo

 De som hata dig varda då höljda med skam,  och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.

qui oderunt te induentur confusione et tabernaculum impiorum non subsistet