Job 23

Därefter tog Job till orda och sade:

Allora Giobbe rispose e disse:

 Också i dag vill min klaga göra uppror.  Min hand kännes matt för min suckans skull.

"Anche oggi il mio lamento è una rivolta, per quanto io cerchi di comprimere il mio gemito.

 Om jag blott visste huru jag skulle finna honom,  huru jag kunde komma dit där han bor!

Oh sapessi dove trovarlo! potessi arrivare fino al suo trono!

 Jag skulle då lägga fram för honom min sak  och fylla min mun med bevis.

Esporrei la mia causa dinanzi a lui, riempirei d’argomenti la mia bocca.

 Jag ville väl höra vad han kunde svara mig,  och förnimma vad han skulle säga till mig.

Saprei quel che mi risponderebbe, e capirei quello che avrebbe da dirmi.

 Icke med övermakt finge han bekämpa mig,  nej, han borde allenast lyssna till mig.

Contenderebbe egli meco con la sua gran potenza? No! invece, mi presterebbe attenzione.

 Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man,  ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.

Là sarebbe un uomo retto a discutere con lui, e sarei dal mio giudice assolto per sempre.

 Men går jag mot öster, så är han icke där;  går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;

Ma, ecco, se vo ad oriente, egli non c’è; se ad occidente, non lo trovo;

 har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke;  döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.

se a settentrione, quando vi opera, io non lo veggo; si nasconde egli nel mezzodì, io non lo scorgo.

 Han vet ju vilken väg jag har vandrat;  han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.

Ma la via ch’io batto ei la sa; se mi mettesse alla prova, ne uscirei come l’oro.

 Vid hans spår har min for hållit fast,  hans väg har jag följt, utan att vika av.

Il mio piede ha seguito fedelmente le sue orme, mi son tenuto sulla sua via senza deviare;

 Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg;  mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.

non mi sono scostato dai comandamenti delle sue labbra, ho riposto nel mio seno le parole della sua bocca.

 Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom?  Vad honom lyster, det gör han ock.

Ma la sua decisione e una; chi lo farà mutare? Quello ch’ei desidera, lo fa;

 Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del,  och mycket av samma slag har han ännu i förvar.

egli eseguirà quel che di me ha decretato; e di cose come queste ne ha molte in mente.

 Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte;  när jag betänker det, fruktar jag för honom.

Perciò nel suo cospetto io sono atterrito; quando ci penso, ho paura di lui.

 Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt,  den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,

Iddio m’ha tolto il coraggio, l’Onnipotente mi ha spaventato.

 ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom,  dödsnatten undanhöll han mig.

Questo mi annienta: non le tenebre, non la fitta oscurità che mi ricopre.