Job 32

De tre männen upphörde nu att svara Job, eftersom han höll sig själv för rättfärdig.
וישבתו שלשת האנשים האלה מענות את איוב כי הוא צדיק בעיניו׃
Då blev Elihu, Barakels son, från Bus, av Rams släkt, upptänd av vrede. Mot Job upptändes han av vrede, därför att denne menade sig hava rätt mot Gud;
ויחר אף אליהוא בן ברכאל הבוזי ממשפחת רם באיוב חרה אפו על צדקו נפשו מאלהים׃
och mot hans tre vänner upptändes hans vrede, därför att de icke funno något svar varmed de kunde vederlägga Job.
ובשלשת רעיו חרה אפו על אשר לא מצאו מענה וירשיעו את איוב׃
Hittills hade Elihu dröjt att tala till Job, därför att de andra voro äldre till åren än han.
ואליהו חכה את איוב בדברים כי זקנים המה ממנו לימים׃
Men då nu Elihu såg att de tre männen icke mer hade något att svara, upptändes hans vrede.
וירא אליהוא כי אין מענה בפי שלשת האנשים ויחר אפו׃
Så tog då Elihu, Barakels son, från Bus, till orda och sade;  Ung till åren är jag,  I däremot ären gamla.  Därför höll jag mig tillbaka och var försagd  och lade ej fram för eder min mening.
ויען אליהוא בן ברכאל הבוזי ויאמר צעיר אני לימים ואתם ישישים על כן זחלתי ואירא מחות דעי אתכם׃
 Jag tänkte: »Må åldern tala,  och må årens mängd förkunna visdom.»
אמרתי ימים ידברו ורב שנים ידיעו חכמה׃
 Dock, på anden i människorna kommer det an,  den Allsmäktiges livsfläkt giver dem förstånd.
אכן רוח היא באנוש ונשמת שדי תבינם׃
 Icke de åldriga äro alltid visast,  icke de äldsta förstå bäst vad rätt är.
לא רבים יחכמו וזקנים יבינו משפט׃
 Därför säger jag nu: Hör mig;  jag vill lägga fram min mening, också jag.
לכן אמרתי שמעה לי אחוה דעי אף אני׃
 Se, jag väntade på vad I skullen tala,  jag lyssnade efter förstånd ifrån eder,  efter skäl som I skullen draga fram.
הן הוחלתי לדבריכם אזין עד תבונתיכם עד תחקרון מלין׃
 Ja, noga aktade jag på eder.  Men se, ingen fanns, som vederlade Job,  ingen bland eder, som kunde svara på hans ord.
ועדיכם אתבונן והנה אין לאיוב מוכיח עונה אמריו מכם׃
 Nu mån I icke säga: »Vi möttes av vishet;  Gud, men ingen människa, kan nedslå denne.»
פן תאמרו מצאנו חכמה אל ידפנו לא איש׃
 Skäl mot min mening har han icke lagt fram,  ej heller skall jag bemöta honom med edra bevis.
ולא ערך אלי מלין ובאמריכם לא אשיבנו׃
 Se, nu stå de bestörta och svara ej mer,  målet i munnen hava de mist.
חתו לא ענו עוד העתיקו מהם מלים׃
 Och jag skulle vänta, då de nu intet kunna säga,  då de stå där och ej mer hava något svar!
והוחלתי כי לא ידברו כי עמדו לא ענו עוד׃
 Nej, också jag vill svara i min ordning,  jag vill lägga fram min mening, också jag.
אענה אף אני חלקי אחוה דעי אף אני׃
 Ty, fullt upp har jag av skäl,  anden i mitt inre vill spränga mig sönder.
כי מלתי מלים הציקתני רוח בטני׃
 Ja, mitt inre är såsom instängt vin,  likt en lägel med nytt vin är det nära att brista.
הנה בטני כיין לא יפתח כאבות חדשים יבקע׃
 Så vill jag då tala och skaffa mig luft,  jag vill upplåta mina läppar och svara.
אדברה וירוח לי אפתח שפתי ואענה׃
 Jag får ej hava anseende till personen,  och jag skall ej till någon tala inställsamma ord.
אל נא אשא פני איש ואל אדם לא אכנה׃
 Nej, jag förstår ej att tala inställsamma ord;  huru lätt kunde ej eljest min skapare rycka mig bort!
כי לא ידעתי אכנה כמעט ישאני עשני׃