Psalms 83

En sång, en psalm av Asaf.
Een lied, een psalm van Asaf.
 Gud, var icke så tyst,  tig icke och var icke så stilla, o Gud.
O God! zwijg niet, houd U niet als doof, en zijt niet stil, o God!
 Ty se, dina fiender larma,  och de som hata dig resa upp huvudet.
Want zie, Uw vijanden maken getier, en Uw haters steken het hoofd op.
 Mot ditt folk förehava de listiga anslag  och rådslå mot dem som du beskyddar.
Zij maken listiglijk een heimelijken aanslag tegen Uw volk, en beraadslagen zich tegen Uw verborgenen.
 De säga: »Kom, låt oss utrota dem,      så att de ej mer äro ett folk,  och så att ingen mer tänker      på Israels namn.»
Zij hebben gezegd: Komt, en laat ons hen uitroeien, dat zij geen volk meer zijn; dat aan den naam Israëls niet meer gedacht worde.
 Ty endräktigt rådslå dem med varandra,  de sluta mot dig ett förbund:
Want zij hebben in het hart te zamen geraadslaagd; tegen U hebben zij een verbond gemaakt;
 Edoms tält och ismaeliterna,  Moab och hagariterna,
De tenten van Edom en der Ismaëlieten, Moab en de Hagarenen;
 Gebal och Ammon och Amalek,  filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;
Gebal, en Ammon, en Amalek, Palestina met de inwoners van Tyrus.
 Assur har ock slutit sig till dem,  han har lånat sin arm åt Lots barn.  Sela.
Ook heeft zich Assur bij hen gevoegd; zij zijn den kinderen van Lot tot een arm geweest. Sela.
 Gör med dem såsom du gjorde med Midjan,  såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,
Doe hun als Midian, als Sisera, als Jabin aan de beek Kison;
 dem som förgjordes vid En-Dor  och blevo till gödning åt marken.
Die verdelgd zijn te Endor; zij zijn geworden tot drek der aarde.
 Låt det gå deras ädlingar      såsom det gick Oreb och Seeb,  och alla deras furstar      såsom det gick Seba och Salmunna,
Maak hen en hun prinsen als Oreb en als Zeëb, en al hun vorsten als Zebah en als Zalmuna;
 eftersom de säga: »Guds ängder      vilja vi intaga åt oss.»
Die zeiden: Laat ons de schone woningen Gods voor ons in erfelijke bezitting nemen.
 Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv,  såsom strå för vinden.
Mijn God! maak hen als een wervel, als stoppelen voor den wind.
 Lik en eld som förbränner skog  och lik en låga som avsvedjar berg
Gelijk het vuur een woud verbrandt, en gelijk de vlam de bergen aansteekt;
 förfölje du dem med ditt oväder,  och förskräcke du dem med din storm.
Vervolg hen alzo met Uw onweder, en verschrik hen met Uw draaiwind.
 Gör deras ansikten fulla med skam,  så att de söka ditt namn, o HERRE.
Maak hun aangezicht vol schande, opdat zij, o HEERE! Uw Naam zoeken.
 Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid,  må de få blygas och förgås. [ (Psalms 83:19)  Och må de förnimma att du allena      bär namnet »HERREN»,  den Högste över hela jorden. ]
Laat hen beschaamd en verschrikt wezen tot in eeuwigheid, en laat hen schaamrood worden, en omkomen; Opdat zij weten, dat Gij alleen met Uw Naam zijt de HEERE, de Allerhoogste over de ganse aarde.