Job 8

Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
Bildan iz Šuaha progovori tad i reče:
 Huru länge vill du hålla på med sådant tal  och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?
"Dokad ćeš jošte govoriti tako, dokle će ti riječ kao vihor biti?
 Skulle väl Gud kunna kränka rätten?  Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?
TÓa zar može Bog pravo pogaziti, može li pravdu izvrnut' Svesilni?
 Om dina barn hava syndat mot honom  och han gav dem i sina överträdelsers våld,
Ako mu djeca tvoja sagriješiše, preda ih zato bezakonju njinu.
 så vet, att om du själv söker Gud  och beder till den Allsmäktige om misskund,
Al' ako Boga potražiš iskreno i od Svesilnog milost ti izmoliš;
 då, om du är ren och rättsinnig,  ja, då skall han vakna upp till din räddning  och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;
ako li budeš čist i neporočan, odsad će svagda on nad tobom bdjeti i obnovit će kuću pravedniku.
 och så skall din första tid synas ringa,  då nu din sista tid har blivit så stor.
Bit će malena tvoja sreća prošla prema budućoj što te očekuje.
 Ty fråga framfarna släkten,  och akta på vad fäderna hava utrönt
No pitaj samo prošle naraštaje, na mudrost pređa njihovih pripazi.
 -- vi själva äro ju från i går och veta intet,  en skugga äro våra dagar på jorden;
Od jučer mi smo i ništa ne znamo, poput sjene su na zemlji nam dani.
 men de skola undervisa dig och säga dig det,  ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:
Oni će te poučit' i reći ti, iz srca će svog izvući besjede:
 »Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank,  eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?
'Izvan močvare zar će rogoz nići? Zar će bez vode trstika narasti?
 Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd,  måste den då vissna, före allt annat gräs.
Zeleni se sva, al' i nekošena usahne prije svake druge trave.
 Så går det alla som förgäta Gud;  den gudlöses hopp måste varda om intet.
To je kob svakog tko Boga zaboravi; tako propada nada bezbožnika:
 Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig  och hans förtröstan lik spindelns väv.
Nit je tanana njegovo uzdanje, a ufanje mu kuća paukova.
 Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd;  han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.
Nasloni li se, ona mu se ljulja, prihvati li se, ona mu se ruši.
 Lik en frodig planta växer han i solens sken,  ut över lustgården sträcka sig hans skott;
Zeleni se i sav na suncu buja, vrt su mu cio mladice prerasle.
 kring stenröset slingra sig hans rötter,  mellan stenarna bryter han sig fram.
Svojim korijenjem krš je isprepleo te život crpe iz živa kamena.
 Men när så Gud rycker bort honom från hans plats,  då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'
A kad ga s mjesta njegova istrgnu, ono ga niječe: 'Nikada te ne vidjeh!'
 Ja, så går det med hans levnads fröjd,  och ur mullen få andra växa upp.»
I evo gdje na putu sada trune dok drugo bilje već niče iz zemlje.
 Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig,  han håller ej heller de onda vid handen.
Ne, Bog neće odbacit' neporočne, niti će rukom poduprijet' opake.
 Så bida då, till dess han fyller din mun med löje  och dina läppar med jubel.
Smijeh će ti opet ispuniti usta, s usana će odjeknuti klicanje.
 De som hata dig varda då höljda med skam,  och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.
Dušmane će ti odjenut' sramota i šatora će nestat' zlikovačkog.'"