Job 10

נקטה נפשי בחיי אעזבה עלי שיחי אדברה במר נפשי׃
 Min själ är led vid livet.  Jag vill giva fritt lopp åt min klagan,  jag vill tala i min själs bedrövelse.
אמר אל אלוה אל תרשיעני הודיעני על מה תריבני׃
 Jag vill säga till Gud: Döm mig icke skyldig;  låt mig veta varför du söker sak mot mig.
הטוב לך כי תעשק כי תמאס יגיע כפיך ועל עצת רשעים הופעת׃
 Anstår det dig att öva våld, att förkasta dina händers verk,  medan du låter ditt ljus lysa över de ogudaktigas rådslag?
העיני בשר לך אם כראות אנוש תראה׃
 Har du då ögon som en varelse av kött,  eller ser du såsom människor se?
הכימי אנוש ימיך אם שנותיך כימי גבר׃
 Är din ålder som en människas ålder,  eller äro dina år såsom en mans tider,
כי תבקש לעוני ולחטאתי תדרוש׃
 eftersom du letar efter missgärning hos mig  och söker att hos mig finna synd,
על דעתך כי לא ארשע ואין מידך מציל׃
 du som dock vet att jag icke är skyldig,  och att ingen finnes, som kan rädda ur din hand?
ידיך עצבוני ויעשוני יחד סביב ותבלעני׃
 Dina händer hava danat och gjort mig,  helt och i allo; och nu fördärvar du mig!
זכר נא כי כחמר עשיתני ואל עפר תשיבני׃
 Tänk på huru du formade mig såsom lera;  och nu låter du mig åter varda till stoft!
הלא כחלב תתיכני וכגבנה תקפיאני׃
 Ja, du utgöt mig såsom mjölk,  och såsom ostämne lät du mig stelna.
עור ובשר תלבישני ובעצמות וגידים תסככני׃
 Med hud och kött beklädde du mig,  av ben och senor vävde du mig samman.
חיים וחסד עשית עמדי ופקדתך שמרה רוחי׃
 Liv och nåd beskärde du mig,  och genom din vård bevarades min ande.
ואלה צפנת בלבבך ידעתי כי זאת עמך׃
 Men därvid gömde du i ditt hjärta den tanken,  jag vet att du hade detta i sinnet:
אם חטאתי ושמרתני ומעוני לא תנקני׃
 om jag syndade, skulle du vakta på mig  och icke lämna min missgärning ostraffad.
אם רשעתי אללי לי וצדקתי לא אשא ראשי שבע קלון וראה עניי׃
 Ve mig, om jag befunnes vara skyldig!  Men vore jag än oskyldig, så finge jag ej lyfta mitt huvud,  jag skulle mättas av skam och skåda min ofärd.
ויגאה כשחל תצודני ותשב תתפלא בי׃
 Höjde jag det likväl, då skulle du såsom ett lejon jaga mig  och alltjämt bevisa din undermakt på mig.
תחדש עדיך נגדי ותרב כעשך עמדי חליפות וצבא עמי׃
 Nya vittnen mot mig skulle du då föra fram  och alltmer låta mig känna din förtörnelse;  med skaror efter skaror skulle du ansätta mig.
ולמה מרחם הצאתני אגוע ועין לא תראני׃
 Varför lät du mig då komma ut ur modersskötet?  Jag borde hava förgåtts, innan något öga såg mig,
כאשר לא הייתי אהיה מבטן לקבר אובל׃
 hava blivit såsom hade jag aldrig varit till;  från moderlivet skulle jag hava förts till graven.
הלא מעט ימי יחדל ישית ממני ואבליגה מעט׃
 Kort är ju min tid; må han då låta mig vara,  lämna mig i fred, så att jag får en flyktig glädje,
בטרם אלך ולא אשוב אל ארץ חשך וצלמות׃
 innan jag går hädan, för att aldrig komma åter,  bort till mörkrets och dödsskuggans land,
ארץ עפתה כמו אפל צלמות ולא סדרים ותפע כמו אפל׃
 till det land vars dunkel är såsom djupa vatten,  dit där dödsskugga och förvirring råder,  ja, där dagsljuset självt är såsom djupa vatten.