Proverbs 18

Moun k'ap viv apa se tèt li ase li konnen. Li move sou tout moun ki vle ba li bon konsèy.

 Den egensinnige följer sin egen lystnad,  med all makt söker han strid.

Moun sòt pa pran plezi l' nan chache konprann. Tou sa l'ap chache se fè moun konprann li gen lespri.

 Dåren frågar ej efter förstånd,  allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.Ords. 13,16.

Y'ap meprize moun k'ap fè mechanste. Moun ki pa fè respè tèt yo gen pou yo wont.

 Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt,  och med skamlig vandel följer smälek.Ords. 11,2.

Pawòl moun ki gen konprann fon kou lanmè, fre tankou yon sous k'ap koule tout tan.

 Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten,  såsom en flödande bäck, en vishetens källa.Ords. 13,14. 20,5.

Sa pa bon pou ou pran pou moun mechan, ni pou ou enpoze yo rann moun inonsan jistis.

 Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt  ej heller att vränga rätten för den oskyldige.3 Mod. 19,16. 5 Mos. 1,17. 16,19. Ords. 24,23. 28,21.

Depi moun sòt ap pale, se kont l'ap chache. Si ou koute pawòl nan bouch li, w'a ba l' kou.

 Dårens läppar komma med kiv,  och hans mun ropar efter slag.Ords. 16,23.

Bouch moun sòt se kondannasyon li. Pawòl ki soti nan bouch li tounen pèlen pou li.

 Dårens mun är honom själv till olycka,  och hans läppar äro en snara hans liv.

Tripotay dous nan zòrèy moun ki vle tande yo. Sa mache nan san yo.

 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar  och tränga ned till hjärtats innandömen.Job 34,7. Ps. 55,22. Ords. 26,22.

Moun ki parese nan travay li se menmman parèyman ak moun k'ap defèt sa k'ap fèt.

 Den som är försumlig i sitt arbete,  han är allaredan en broder till rövaren.

Seyè a, se yon gwo ranpa byen solid. Se la moun k'ap mache dwat yo kouri al chache pwoteksyon.

 HERRENS namn är ett starkt torn;  den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.Ps. 31,4. 61,4. Ords. 14,26.

Pou moun rich yo, byen yo tankou yon ranpa byen solid. Yo mete nan tèt yo se sa k'ap pwoteje yo.

 Den rikes skatter äro honom en fast stad,  höga murar likna de, i hans inbillning.Ords. 10,15.

Lè w'ap fè awogans, yo pa lwen kraze ou. Lè ou fè kò ou piti, y'a fè lwanj ou.

 Före fall går högmod i mannens hjärta,  och ödmjukhet går före ära.Ords. 15,33. 16,18. 22,4. 29,23. Syr. 10,13 f.

Moun ki prese reponn san koute sa y'ap di l', se moun sòt li ye. Li gen pou l' wont.

 Om någon giver svar, förrän han har hört,  så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.Syr. 11,8.

Lè yon moun anvi viv, sa ede l' anpil lè li malad. Men, si li dekouraje, ki moun ki ka remoute kouraj li?

 Mod uppehåller mannen i hans svaghet;  men ett brutet mod, vem kan bära det?Ords. 15,13. 17,22.

Yon moun lespri ap toujou chache gen plis konesans. Zòrèy moun ki gen bon konprann toujou pare pou l' ka konnen plis toujou.

 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap,  och de visas öron söka kunskap.

Kado ou fè louvri chemen pou ou toupatou, ata chemen ki mennen lakay grannèg.

 Gåvor öppna väg för en människa  och föra henne fram inför de store.Ords. 17,8. 21,14.

Moun ki pale anvan nan tribinal toujou sanble li gen rezon. Lè lòt moun lan parèt, kat je kontre, manti kaba.

 Den som först lägger fram sin sak har rätt;  sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.

Lè de grannèg gen kont, jij yo fè tiraj osò pou konnen kilès pou yo bay rezon.

 Lottkastning gör en ände på trätor,  den skiljer mellan mäktiga män.Ords. 16,33.

Li pi fasil pou mete lapè nan yon gwo lavil pase pou ou rekonsilye de frè ki nan kont. Lè yo fache, kè yonn se pòt prizon pou lòt.

 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad,  och trätor äro såsom bommar för ett slott.

Rekonpans yon moun chita sou sa ki soti nan bouch li.

 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad,  han varder mättad av sina läppars gröda.Ords. 12,13 f. 13,2.

Sa ou di ka lavi pou ou, li ka lanmò pou ou. Sa ou chwazi, se sa w'ap jwenn.

 Död och liv har tungan i sitt våld,  de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.Syr. 37,18.

Lè yon nonm jwenn yon bon madanm, se yon bon bagay. Se yon gwo favè Seyè a fè l'.

 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka  och har undfått nåd av HERREN.Ords. 19,11. 31,10 f.

Lè yon pòv ap pale, li toujou nan tanpri souple. Men, moun rich toujou ap rele sou moun.

 Bönfallande är den fattiges tal,  men den rike svarar med hårda ord.

Gen zanmi se pran yo vin pran. Men, gen zanmi tou yo plis pase frè.

 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka;  men vänner finnas, mer trogna än en broder.Ords. 17,l7. Syr. 6,14.