Proverbs 19

Pito ou pòv men ou se nèg serye pase pou w'ap bay manti epi pou ou sòt met sou li.

 Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet  än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.Ords. 28,6.

Sa pa bon pou ou prese fè anyen san ou pa konprann sa w'ap fè. Si ou pa gen pasyans, ou ka nan pwoblèm.

 Ett obetänksamt sinne, redan det är illa;  och den som är snar på foten, han stiger miste.

Se sotiz yon nonm ki fini avè l'. Apre sa, li konprann pou l' fache sou Bondye.

 En människas eget oförnuft kommer henne på fall,  och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas

Lè ou gen lajan, ou toujou gen zanmi. Men lè ou pòv, dènye zanmi vire do ba ou.

 Gods skaffar många vänner,  men den arme bliver övergiven av sin vän.Ords. 14,20.

Lè yon moun ap sèvi temwen nan tribinal, si li fè manti, yo gen pou yo pini l'. Pa gen rechap pou moun k'ap bay manti.

 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat,  och den som främjar lögn, han kommer icke undan.5 Mos. 19,18 f. Ords. 21,28.

Anpil moun ap achte figi grannèg. Tout moun vle zanmi moun k'ap bay favè.

 Många söka en furstes ynnest,  och alla äro vänner till den givmilde.

Lè ou pòv, ata frè ou pa vle wè ou. Ou pa bezwen mande si zanmi p'ap lage ou! Tout chache w'ap chache pale ak yo, yo pa okipe ou!

 Den fattige är hatad av alla sina fränder,  ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom;  han far efter löften som äro ett intet.Ords. 14,20.

Si ou renmen tèt ou, chache gen konprann. Pa bliye sa ou te aprann, zafè ou va mache byen.

 Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt;  den som tager vara på insikt, han finner lycka

Lè yon moun ap sèvi temwen nan tribinal, si li fè manti, yo gen pou yo pini l'. Moun k'ap bay manti gen pou mouri.

 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat,  och den som främjar lögn, han skall förgås.

Yon moun ki san konprann pa fèt pou gen tout bagay, ni yon esklav pa fèt pou chèf sou grannèg.

 Det höves icke dåren att hava goda dagar,  mycket mindre en träl att råda över furstar.Ords. 17,16. 26,1. 30,22.

Yon moun ki gen bon konprann pa fè kòlè fasil. Tout kalite li, se pa okipe moun ki fè mal.

 Förstånd gör en människa tålmodig,  och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.Ords. 14,17, 26,1. 16,32.

Lè yon wa ankòlè, se tankou yon lyon k'ap gwonde. Men, favè yon chèf se tankou lapli sou jaden.

 En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande,  hans nåd är såsom dagg på gräset.Ords. 16,14 f. 20,2.

Yon pitit ki san konprann se yon malè pou papa l'. Yon fanm ki toujou ap chache kont, se yon goutyè k'ap degoute dlo san rete.

 En dåraktig son är sin faders fördärv,  och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.Ords. 15,20. 17,25. 27,15.

Kay ak lajan, se byen manman ak papa ka mouri kite pou ou. Men, yon fanm ki gen konprann, se Seyè a ase ki ka fè ou jwenn sa.

 Gård och gods får man i arv från sina fäder,  men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.Ords. 18,22. 31,10 f.

Parès fè je ou toujou lou. Moun ki rete san fè anyen ap rete grangou.

 Lättja försänker i dåsighet,  och den håglöse får lida hunger.Ords. 10,4 f. 12,24, 27. 13,4. 20,13.

Moun ki fè sa Bondye mande ap viv lontan. Moun ki pa mache jan Bondye vle l' l'a pa lwen mouri.

 Den som håller budet får behålla sitt liv;  den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.

Lè ou bay pòv lacharite, se Bondye ou prete. Se li menm ki va renmèt ou sa.

 Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN  och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.Matt. 10,42. 25,40.

Korije pitit ou yo lè yo piti toujou. Men, pa bat yo jouk ou touye yo.

 Tukta din son, medan något hopp är,  och åtrå icke att vålla hans död.Ords. 13,24. 22,15. 23,13. Syr. 30,1 f.

Moun ki gen san wo ap peye konsekans zak li yo. Si ou wete l' nan move pa a yon fwa, w'ap blije fè l' pou li tout tan.

 Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför,  ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.Syr. 30,24.

Koute konsèy y'ap ba ou. Louvri zòrèy ou pou aprann. Konsa w'a gen bon konprann jouk ou mouri.

 Hör råd och tag emot tuktan,  på det att du för framtiden må bliva vis.Ords. 1,8.

Yon moun te mèt fè tout kalite lide nan tèt li. Men, sa Seyè a vle a, se sa ki pou rive.

 Många planer har en man i sitt hjärta,  men HERRENS råd, det bliver beståndande.Ps. 33,11. Ords. 16,1, 9. Jes. 46,10.

Tou sa yo mande yon moun se pou l' gen bon kè. Pito yon moun pòv pase l' mantò.

 Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet,  och en fattig man är bättre än en som ljuger.Mark. 12,43.

Gen krentif pou Bondye, w'a jwenn lavi, w'ap toujou kontan. Malè p'ap rive ou.

 HERRENS fruktan för till liv;  så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.

Gen moun ki sitèlman parese ata manje yo pa vle mete nan bouch yo.

 Den late sticker sin hand i fatet,  men gitter icke föra den åter till munnen.Ords. 26,15.

Pase awogan yo yon je baton, moun san konprann yo va konprann. Rale zòrèy moun ki gen konprann yo, y'a vin gen plis konesans.

 Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok;  och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.Ords. 21,11.

Se yon wont, se yon dezonè pou yon pitit aji mal ak papa l', osinon pou l' mete manman l' deyò lakay li.

 Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder,  han är en vanartig och skändlig son.Ords. 20,20.

Pitit mwen, lè ou sispann aprann, ou pa lwen bliye sa ou konnen deja.

 Min son, om du icke vill höra tuktan,  så far du vilse från de ord som giva kunskap.Ords. 23,12.

Yon temwen k'ap bay manti pase lajistis nan betiz. Mechan yo pran plezi nan fè mechanste.

 Ett ont vittne bespottar vad rätt är,  och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.

Baton an tou la pou moun k'ap pase moun nan betiz. Fwèt la tou pare pou dèyè moun ki san konprann.

 Straffdomar ligga redo för bespottarna  och slag för dårarnas rygg.Ords. 10,13. 20,30. 26,3