Isaiah 32

Se, en Konge skal herske med Retfærd, Fyrster styre med Ret,

 En konung skall uppstå, som skall regera med rättfärdighet,  och härskare, som skola härska med rättvisa.

hver af dem som Læ imod Storm og Ly imod Regnskyl, som Bække i Ørk, som en vældig Klippes Skygge i tørstende Land.

 Var och en av dem skall vara      såsom en tillflykt i stormen,      ett skydd mot störtskuren;  de skola vara såsom vattenbäckar i en ödemark,      såsom skuggan av en väldig klippa      i ett törstigt land.

De seendes Øjne skal ej være blinde, de hørendes Ører skal lytte;

 Då skola de seendes ögon icke vara förblindade,  och de hörandes öron skola lyssna till.

letsindiges Hjerte skal nemme Kundskab, stammendes Tunge tale flydende, rent.

 Då skola de lättsinnigas hjärtan      bliva förståndiga och vinna kunskap,  och de stammandes tungor skola tala      flytande och tydligt.

Dåren skal ikke mer kaldes ædel, højsindet ikke Skalken.

 Dåren skall då icke mer heta ädling,  ej heller bedragaren kallas herre.

Thi Dåren taler kun Dårskab, hans Hjerte udtænker Uret for at øve Niddingsværk og prædike Frafald fra HERREN, lade den sultne være tom og den tørstige mangle Vand.

 Ty en dåre talar dårskap,  och hans hjärta reder till fördärv;  så övar han gudlöshet  och talar, vad förvänt är, om HERREN,  så låter han den hungrige svälta  och nekar den törstige en dryck vatten.

Skalkens Midler er onde, han oplægger lumske Råd for at ødelægge arme med Løgn, skønt Fattigmand godtgør sin Ret.

 Och bedragaren brukar onda vapen,  han tänker ut skändliga anslag  till att fördärva de betryckta genom lögnaktiga ord,  fördärva en fattig, som har rätt i sin talan.

Men den ædle har ædelt for og står fast i, hvad ædelt er.

 Men en ädling tänker ädla tankar  och står fast vid det som ädelt är.

Op, hør min Røst, I sorgløse Kvinder, I trygge Døtre, lyt til min Tale!

 I kvinnor, som ären så säkra,  stån upp och hören min röst;  I sorglösa jungfrur,      lyssnen till mitt tal.

Om År og Dag skal I trygge skælve, thi med Vinhøst er det ude, der kommer ej Frugthøst.

 När år och dagar hava gått,      då skolen I darra, I som ären så sorglösa,  ty då är det slut med all vinbärgning,      och ingen fruktskörd kommer mer.

Bæv, I sorgløse, skælv, I trygge, klæd jer af og blot jer, bind Sæk om Lænd;

 Bäven, I som ären så säkra,      darren, I som ären så sorglösa,  läggen av edra kläder och blotten eder,      kläden edra länder med säcktyg.

slå jer for Brystet og klag over yndige Marker, frugtbare Vinstokke,

 Slån eder för bröstet      och klagen över de sköna fälten,      över de fruktsamma vinträden,

mit Folks med Tidseltorn dækkede Jord, ja, hvert Glædens Hus, den jublende By!

 över mitt folks åkrar      som fyllas av törne och tistel,  ja, över alla glädjens boningar      i den yra staden.

Thi Paladset er øde, Bylarmen standset, Ofel med Tårnet en Grushob for evigt, Vildæslers Fryd, en Græsgang for Hjorde -

 Ty palatsen äro övergivna,      den folkrika staden ligger öde,  Ofelhöjden med vakttornet      är förvandlad till grotthålor för evig tid,  till en plats, där vildåsnor hava sin fröjd      och där hjordar beta --

til Ånd fra det høje udgydes over os. Da bliver Ørkenen til Frugthave, Frugthaven regnes for Skov.

 detta intill dess att ande från höjden      bliver utgjuten över oss.  Då skall öknen bliva ett bördigt fält  och det bördiga fältet räknas såsom vildmark;

Ret fæster Bo i Ørkenen, i Frugthaven dvæler Retfærd;

 då skall rätten taga sin boning i öknen  och rättfärdigheten bo på det bördiga fältet.

Retfærds Frugt bliver Fred og Rettens Vinding Tryghed for evigt.

 Och rättfärdighetens frukt skall vara frid  och rättfärdighetens vinning vara ro  med trygghet till evig tid.

Da bor mit Folk i Fredens Hjem, i trygge Boliger, sorgfri Pauluner.

 Och mitt folk skall bo i fridshyddor,  i trygga boningar  och på säkra viloplatser.

Skoven styrter helt, Byen bøjes dybt.

 Men under hagelskurar skall skogen fällas,  och djupt skall staden bliva ödmjukad.

Salige I, som sår ved alle Vande, lader Okse og Æsel frit løbe om!

 Sälla ären då I som fån så vid alla vatten,  I som kunnen låta edra oxar och åsnor fritt ströva omkring.