Psalms 147

Chvalte Hospodina, nebo dobré jest zpívati žalmy Bohu našemu, nebo rozkošné jest, a ozdobná jest chvála.

 Halleluja!  Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud,  ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.

Stavitel Jeruzaléma Hospodin, rozptýlený lid Izraelský shromažďuje,

 HERREN är den som bygger upp Jerusalem,  Israels fördrivna samlar han tillhopa.

Kterýž uzdravuje skroušené srdcem, a uvazuje bolesti jejich,

 Han helar dem som hava förkrossade hjärtan,  och deras sår förbinder han.

Kterýž sčítá počet hvězd, a každé z nich ze jména povolává.

 Han bestämmer stjärnornas mängd,  han nämner dem alla vid namn.

Velikýť jest Pán náš, a nesmírný v síle; rozumnosti jeho není počtu.

 Vår Herre är stor och väldig i kraft,  hans förstånd har ingen gräns.

Pozdvihuje pokorných Hospodin, ale bezbožné snižuje až k zemi.

 HERREN uppehåller de ödmjuka,  men de ogudaktiga slår han till jorden.

Zpívejte Hospodinu s díkčiněním, zpívejte žalmy Bohu našemu na citaře,

 Höjen sång till HERREN med tacksägelse,  lovsjungen vår Gud till harpa,

Kterýž zastírá nebesa hustými oblaky, nastrojuje zemi déšť, a vyvodí trávu na horách.

 honom som betäcker himmelen med moln,  honom som bereder regn åt jorden,  honom som låter gräs skjuta upp på bergen,

Kterýž dává hovadům potravu jejich, i mladým krkavcům, kteříž volají k němu.

 honom som giver föda åt djuren,  åt korpens ungar som ropa.

Nemáť v síle koně zalíbení, aniž se kochá v lejtkách muže udatného.

 Han har icke sin lust i hästens styrka,  hans behag står ej till mannens snabbhet.

Líbost má Hospodin v těch, kteříž se ho bojí, a kteříž doufají v milosrdenství jeho.

 HERRENS behag står till dem som frukta honom,  till dem som hoppas på hans nåd.

Chval, Jeruzaléme, Hospodina, chval Boha svého, Sione.

 Jerusalem, prisa HERREN;  Sion, lova din Gud.

Nebo on utvrzuje závory bran tvých, požehnání udílí synům tvým u prostřed tebe.

 Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta;  han har välsignat dina barn i dig.

On působí v končinách tvých pokoj, a bělí pšeničnou nasycuje tě.

 Han skaffar dina gränser frid,  han mättar dig med bästa vete.

On když vysílá na zemi rozkaz svůj, velmi rychle k vykonání běží slovo jeho.

 Han låter sitt tal gå ut till jorden,  hans ord löper åstad med hast.

Onť dává sníh jako vlnu, jíním jako popelem posýpá.

 Han låter snö falla såsom ull,  rimfrost strör han ut såsom aska.

Hází ledem svým jako skyvami; před zimou jeho kdo ostojí?

 Han kastar sitt hagel såsom smulor;  vem kan bestå för hans frost?

Vysílaje slovo své, rozpouští je; hned jakž povane větrem svým, anť tekou vody.

 Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna;  sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.

Zvěstuje slovo své Jákobovi, ustanovení svá a soudy své Izraelovi.

 Han har förkunnat för Jakob sitt ord,  för Israel sina stadgar och rätter.

Neučinilť tak žádnému národu, a protož soudů jeho nepoznali. Halelujah.

 Så har han icke gjort för något hednafolk;  och hans rätter, dem känna de icke.  Halleluja!