Romans 2

Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är, som dömer. Ty därmed att du dömer en annan fördömer du dig själv, eftersom du, som dömer den andre, själv handlar på samma sätt.

Ось тому без виправдання ти, кожний чоловіче, що судиш, бо в чому осуджуєш іншого, сам себе осуджуєш, бо чиниш те саме й ти, що судиш.

Och vi veta att Guds dom verkligen kommer över dem som handla så.

А ми знаємо, що суд Божий поправді на тих, хто чинить таке.

Men du menar väl detta, att du skall kunna undfly Guds dom, du människa, som dömer dem som handla så, och dock gör detsamma som de?

Чи ти думаєш, чоловіче, судячи тих, хто чинить таке, а сам робиш таке саме, що ти втечеш від суду Божого?

Eller föraktar du hans godhets, skonsamhets och långmodighets rikedom, utan att förstå att denna Guds godhet vill föra dig till bättring?

Або погорджуєш багатством Його добрости, лагідности та довготерпіння, не знаючи, що Божа добрість провадить тебе до покаяння?

Genom din hårdhet och ditt hjärtas obotfärdighet samlar du ju över dig vrede, som skall drabba dig på vredens dag, då när det bliver uppenbart att Gud är en rättvis domare.

Та через жорстокість свою й нерозкаяність серця збираєш собі гнів на день гніву та об'явлення справедливого суду Бога,

Ty »han skall vedergälla var och en efter hans gärningar».

що кожному віддасть за його вчинками:

Evigt liv skall han giva åt dem som med uthållighet i att göra det goda söka härlighet och ära och oförgänglighet.

тим, хто витривалістю в добрім ділі шукає слави, і чести, і нетління, життя вічне,

Men över dem som äro genstridiga och icke lyda sanningen, utan lyda orättfärdigheten, över dem kommer vrede och förtörnelse.

а сварливим та тим, хто противиться правді, але кориться неправді, лютість та гнів.

Ja, bedrövelse och ångest skall komma över den människas själ, som gör det onda, först och främst över judens, så ock över grekens.

Недоля та утиск на всяку душу людини, хто чинить зле, юдея ж перше та геллена,

Men härlighet och ära och frid skall tillfalla var och en som gör det goda, först och främst juden, så ock greken.

а слава, і честь, і мир усякому, хто чинить добре, юдеєві ж перше та гелленові.

Ty hos Gud finnes intet anseende till personen;

Бо не дивиться Бог на обличчя!

alla de som utan lag hava syndat skola ock utan lag förgås, och alla de som med lag hava syndat skola genom lag bliva dömda.

Котрі бо згрішили без Закону, без Закону й загинуть, а котрі згрішили в Законі, приймуть суд за Законом.

Ty icke lagens hörare äro rättfärdiga inför Gud, men lagens görare skola förklaras rättfärdiga.

Бо не слухачі Закону справедливі перед Богом, але виконавці Закону виправдані будуть.

Ty då hedningarna, som icke hava lag, av naturen göra vad lagen innehåller, så äro dessa, utan att hava lag, sig själv en lag,

Бо коли погани, що не мають Закону, з природи чинять законне, вони, не мавши Закону, самі собі Закон,

då de ju sålunda visa att lagens verk äro skrivna i deras hjärtan. Därom utgöra också deras egna samveten ett vittnesbörd, så ock, i den inbördes umgängelsen, deras tankar, när dessa anklaga eller ock försvara dem.

що виявляють діло Закону, написане в серцях своїх, як свідчить їм сумління та їхні думки, що то осуджують, то виправдують одна одну,

Ja, så skall det befinnas vara på den dag då Gud, enligt det evangelium jag förkunnar, genom Kristus Jesus dömer över vad som är fördolt hos människorna.

дня, коли Бог, згідно з моїм благовістям, буде судити таємні речі людей через Ісуса Христа.

Du kallar dig jude och förlitar dig på lagen och berömmer dig av Gud.

Ось ти звешся юдеєм, і спираєшся на Закона, і хвалишся Богом,

Du känner ock hans vilja, och eftersom du har fått din undervisning ur lagen, kan du döma om vad rättast är;

і знаєш волю Його, і розумієш, що краще, навчившись із Закону,

och du tilltror dig att vara en ledare för blinda, ett ljus för människor som vandra i mörker,

і маєш певність, що ти провідник для сліпих, світло для тих, хто знаходиться в темряві,

en uppfostrare för oförståndiga, en lärare för enfaldiga, eftersom du i lagen har uttrycket för kunskapen och sanningen.

виховник нерозумним, учитель дітям, що ти маєш зразок знання й правди в Законі.

Du som vill lära andra, du lär icke dig själv! Du som predikar att man icke skall stjäla, du begår själv stöld!

Отож, ти, що іншого навчаєш, себе самого не вчиш! Проповідуєш не красти, а сам крадеш!

Du som säger att man icke skall begå äktenskapsbrott, du begår själv sådant brott! Du som håller avgudarna för styggelser, du gör dig själv skyldig till tempelrån!

Наказуючи не чинити перелюбу, чиниш перелюб! Гидуючи ідолами, чиниш святокрадство!

Du som berömmer dig av lagen, du vanärar Gud genom att överträda lagen,

Ти, що хвалишся Законом, зневажаєш Бога переступом Закону!

ty, såsom det är skrivet, »för eder skull varder Guds namn smädat bland hedningarna».

Бо через вас зневажається Боже Ймення в поган, як написано.

Ty väl är omskärelse till gagn, om du håller lagen; men om du är en lagöverträdare, så är du med din omskärelse dock oomskuren.

Обрізання корисне, коли виконуєш Закона; а коли ти переступник Закону, то обрізання твоє стало необрізанням.

Om nu den oomskurne håller lagens stadgar, skall han då icke, fastän han är oomskuren, räknas såsom omskuren?

Отож, коли необрізаний зберігає постанови Закону, то чи не порахується його необрізання за обрізання?

Jo, och han som i följd av sin härkomst är oomskuren, men ändå fullgör lagen, skall bliva dig till dom, dig som äger lagens bokstav och omskärelsen, men likväl är en lagöverträdare.

І необрізаний з природи, виконуючи Закона, чи не осудить тебе, переступника Закону з Писанням і обрізанням?

Ty den är icke jude, som är det i utvärtes måtto, ej heller är det omskärelse, som sker utvärtes på köttet.

Бо не той юдей, що є ним назовні, і не то обрізання, що назовні на тілі,

Nej, den är jude, som är det i invärtes måtto, och omskärelse är hjärtats omskärelse, en som sker i Anden, och icke i kraft av bokstaven; och han har sin berömmelse, icke från människor, utan från Gud.

але той, що є юдей потаємно, духово, і обрізання серця духом, а не за буквою; і йому похвала не від людей, а від Бога.