Isaiah 32

 En konung skall uppstå, som skall regera med rättfärdighet,  och härskare, som skola härska med rättvisa.
Тож за праведністю царюватиме цар, а князі володітимуть за правосуддям.
 Var och en av dem skall vara      såsom en tillflykt i stormen,      ett skydd mot störtskuren;  de skola vara såsom vattenbäckar i en ödemark,      såsom skuggan av en väldig klippa      i ett törstigt land.
І станеться кожен, як захист від вітру, і немов та заслона від зливи, як потоки води на пустині, як тінь скелі тяжкої на спраглій землі...
 Då skola de seendes ögon icke vara förblindade,  och de hörandes öron skola lyssna till.
І не будуть заплющені очі видющих, і слухатимуть вуха тих, які слухають!
 Då skola de lättsinnigas hjärtan      bliva förståndiga och vinna kunskap,  och de stammandes tungor skola tala      flytande och tydligt.
І знання розумітиме серце нерозважних, а язик недорікуватих поспішить говорити виразно.
 Dåren skall då icke mer heta ädling,  ej heller bedragaren kallas herre.
Не будуть вже кликати достойним глупця, а на обманця не скажуть шляхетний,
 Ty en dåre talar dårskap,  och hans hjärta reder till fördärv;  så övar han gudlöshet  och talar, vad förvänt är, om HERREN,  så låter han den hungrige svälta  och nekar den törstige en dryck vatten.
бо глупоту говорить безумний, а серце його беззаконня вчиняє, щоб робити лукавство, та щоб говорити до Господа слово облудне, щоб душу голодного випорожнити й напою позбавити спраглого!
 Och bedragaren brukar onda vapen,  han tänker ut skändliga anslag  till att fördärva de betryckta genom lögnaktiga ord,  fördärva en fattig, som har rätt i sin talan.
А лукавий лихі його чини: він лихе замишляє, щоб нищити скромних словами брехливими, як убогий говорить про право,
 Men en ädling tänker ädla tankar  och står fast vid det som ädelt är.
а шляхетний міркує шляхетне, і стоїть при шляхетному.
 I kvinnor, som ären så säkra,  stån upp och hören min röst;  I sorglösa jungfrur,      lyssnen till mitt tal.
Устаньте, безжурні жінки, почуйте мій голос, дочки безтурботні, послухайте слова мого!
 När år och dagar hava gått,      då skolen I darra, I som ären så sorglösa,  ty då är det slut med all vinbärgning,      och ingen fruktskörd kommer mer.
Днів багато на рік ви, безтурботні, тремтітимете, бо збір винограду скінчився, а згромадження плоду не прийде!
 Bäven, I som ären så säkra,      darren, I som ären så sorglösa,  läggen av edra kläder och blotten eder,      kläden edra länder med säcktyg.
Тремтіть, ви безжурні, дрижіть, безтурботні, роздягніться, себе обнажіть, опережіться по стегнах!
 Slån eder för bröstet      och klagen över de sköna fälten,      över de fruktsamma vinträden,
За принадні поля будуть битися в груди, за виноградник урожайний...
 över mitt folks åkrar      som fyllas av törne och tistel,  ja, över alla glädjens boningar      i den yra staden.
На землі цій народу мого зійде терен й будяччя, по всіх домах радости спаленина, на місті веселому...
 Ty palatsen äro övergivna,      den folkrika staden ligger öde,  Ofelhöjden med vakttornet      är förvandlad till grotthålor för evig tid,  till en plats, där vildåsnor hava sin fröjd      och där hjordar beta --
Бо палац опущений буде, міський гомін замовкне, Офел та башта навік стануть ямами, радістю диких ослів, пасовиськом черід,
 detta intill dess att ande från höjden      bliver utgjuten över oss.  Då skall öknen bliva ett bördigt fält  och det bördiga fältet räknas såsom vildmark;
аж Дух з височини проллється на нас, а пустиня в садок обернеться, а садок порахований буде за ліс!
 då skall rätten taga sin boning i öknen  och rättfärdigheten bo på det bördiga fältet.
Тоді пробуватиме право в пустині, на ниві ж родючій сидітиме правда.
 Och rättfärdighetens frukt skall vara frid  och rättfärdighetens vinning vara ro  med trygghet till evig tid.
І буде роботою істини мир, а працею правди спокійність й безпека навіки.
 Och mitt folk skall bo i fridshyddor,  i trygga boningar  och på säkra viloplatser.
І осяде народ мій у мешканні спокійнім, і в безпечних місцях, і в спокійних місцях відпочинку.
 Men under hagelskurar skall skogen fällas,  och djupt skall staden bliva ödmjukad.
І буде падати град на повалений ліс, і знизиться місто в долину...
 Sälla ären då I som fån så vid alla vatten,  I som kunnen låta edra oxar och åsnor fritt ströva omkring.
Блаженні ви, сівачі понад всякими водами, що відпускаєте ногу волові й ослові на волю!