II Samuel 23

Dessa voro Davids sista ord:  Så säger David, Isais son,  så säger den man som blev högt upphöjd,  Jakobs Guds smorde,  Israels ljuvlige sångare:
Ezek Dávidnak utolsó beszédei. Dávidnak, Isai fiának szózata, *annak* a férfiúnak szózata, a ki igen felmagasztaltaték, Jákób Istenének felkentje és Izráel dalainak kedvencze.
 HERRENS Ande har talat genom mig,  och hans ord är på min tunga;Matt. 22,43. Apg. 1,16.
Az Úrnak lelke szólott én bennem, és az ő beszéde az én nyelvem által.
 Israels Gud har så sagt,  Israels klippa har så talat till mig:  »Den som råder över människorna rätt,  den som råder i Guds fruktan,
Izráelnek Istene szólott, Izráelnek kősziklája mondá nékem: A ki igazságosan uralkodik az emberek felett, a ki Isten félelmével uralkodik:
 han är lik morgonens ljus,    när solen går upp,    en morgon utan moln,  då jorden grönskar    genom solsken efter regn.Job 22,28. Ps. 97,11.
Olyan az, mint a reggeli világosság, mikor a nap feljő, mint a felhőtlen reggel; napsugártól, esőtől *sarjadzik* a fű a földből.
 Ja, är det icke så    med mitt hus inför Gud?  Han har ju upprättat med mig    ett evigt förbund,  i allo stadgat och betryggat.  Ja, visst skall han låta    all frälsning och glädje    växa upp åt mig.2 Sam. 7,12 f.
Avagy nem ilyen-é az én házam Isten előtt? Mert örökkévaló szövetséget kötött velem, mindennel ellátva és állandót. Mert az én teljes idvességemet és minden kivánságomat nem sarjadoztatja-é?
 Men de onda äro allasammans    lika bortkastade törnen,  som man ej vill taga i med handen.
De az istentelenek mindnyájan olyanok, mint a kitépett tövis, melyhez kézzel nem nyúlnak;
 Och måste man röra vid dem,  så rustar man sig    med järn och med spjutskaft,  och bränner sedan upp dem    i eld på stället.
Hanem a ki hozzá akar nyúlni is, fejszét és rudat vesz hozzá, hogy ugyanazon helyen tűzzel égettessék meg.
Dessa äro namnen på Davids hjältar: Joseb-Bassebet, en takemonit, den förnämste bland kämparna, han som svängde sitt spjut över åtta hundra som hade blivit slagna på en gång.1 Krön. 11,10 f.
Ezek pedig a Dávid erős *vitézeinek* nevei: Joseb-Bassebet, a Tahkemonita, a ki a testőrök vezére; ő dárdáját forgatván, egy ízben nyolczszázat sebesített meg.
Och näst honom kom Eleasar, son till Dodi, son till en ahoait. Han var en av de tre hjältar som voro med David, när de blevo smädade av filistéerna, som där hade församlat sig till strid; Israels män drogo sig då tillbaka.1 Krön. 27,4.
Ő utána volt Eleázár, Dódónak fia, ki Ahóhi fia vala; ő egyike a három hősnek, a kik Dáviddal valának, mikor a Filiszteusok által kigúnyoltatának, összegyülekezvén ott a harczra, és az Izráeliták megfutamodtak volt.
Men han höll stånd och högg in på filistéerna, till dess att hans hand blev så trött att den var såsom faststelnad vid svärdet; och HERREN beredde så en stor seger på den dagen. Sedan hade folket allenast att vända om och följa med honom för att plundra.
Ő megállván, vágta a Filiszteusokat mindaddig, míg a keze elfáradt, és a keze a fegyverhez ragadt. És nagy szabadulást szerze az Úr azon a napon, a nép pedig visszatére ő utána, *de* csak a fosztogatásra.
Och efter honom kom Samma, son till Age, en hararit. En gång hade filistéerna församlat sig, så att de utgjorde en hel skara. Och där var ett åkerstycke, fullt med linsärter. Och folket flydde för filistéerna.
Ő utána volt Samma, a Harárból való Agénak fia. És összegyűlének a Filiszteusok egy seregbe ott, a hol egy darab szántóföld volt tele lencsével, a nép pedig elfutott a Filiszteusok elől:
Då ställde han sig mitt på åkerstycket och försvarade det och slog filistéerna; och HERREN beredde så en stor seger.
Akkor ő megálla annak a darab *földnek* közepén, és megoltalmazá azt, és megveré a Filiszteusokat, és az Úr nagy szabadítást szerze.
En gång drogo tre av de trettio förnämsta männen ned och kommo vid skördetiden till David vid Adullams grotta, medan en skara filistéer var lägrad i Refaimsdalen.1 Sam. 22,1. 2 Sam. 5,18.
A harmincz vezér közül is hárman lementek, és elérkezének aratáskor Dávidhoz az Adullám barlangjába, mikor a Filiszteusok táborban valának a Réfaim völgyében.
Men David var då på borgen, under det att en filisteisk utpost fanns i Bet-Lehem.
Dávid akkor a sziklavárban volt, a Filiszteusok őrsége pedig Bethlehemnél.
Och David greps av lystnad och sade: »Ack att någon ville giva mig vatten att dricka från brunnen vid Bet-Lehems stadsport!»
*Vizet* kivánt vala pedig Dávid, és monda: Kicsoda hozna nékem vizet innom a bethlehemi kútból, mely a kapu előtt van?
Då bröto de tre hjältarna sig igenom filistéernas läger och hämtade vatten ur brunnen vid Bet-Lehems stadsport och togo det och buro det till David. Men han ville icke dricka det, utan göt ut det såsom ett drickoffer åt HERREN.
Akkor a három vitéz keresztül tört a Filiszteusok táborán, és merítének vizet a bethlehemi kútból, mely a kapu előtt van, és elhozván, vivék Dávidnak. Ő azonban nem akará meginni, hanem kiönté azt az Úrnak.
Han sade nämligen: »Bort det, HERRE, att jag skulle göra detta! Skulle jag dricka de mäns blod, som gingo åstad med fara för sina liv?» Och han ville icke dricka det. Sådana ting hade de tre hjältarna gjort.
És monda: Távol legyen tőlem, Uram, hogy én ezt míveljem: avagy azoknak az embereknek vérét *igyam-é meg,* kik életöket *halálra *adva mentek el a *vízért?* És nem akará azt meginni. Ezt mívelte a három hős.
Abisai, broder till Joab, Serujas son, var den förnämste av tre andra; han svängde en gång sitt spjut över tre hundra som hade blivit slagna. Och han hade ett stort namn bland de tre.
Továbbá Abisai, Joábnak atyjafia, Sérujának fia, a ki e háromnak feje volt, a ki háromszáz ellen felemelvén dárdáját, megölé azokat; és néki nagy híre vala a három között.
Han var visserligen mer ansedd än någon annan i detta tretal, och han var de andras hövitsman, men upp till de tre första kom han dock icke.
A három között bizonyára híres volt és azoknak vezére vala, mindazáltal ama hárommal nem ért fel.
Och Benaja, son till Jojada, som var son till en tapper, segerrik man från Kabseel; han slog ned de två Arielerna i Moab, och det var han som en snövädersdag steg ned och slog ihjäl lejonet i brunnen.
Benája is, Jójadának fia, vitéz ember, nagytehetségű, a ki Kabséelből való vala; ez ölé meg a Moábitáknak két fővitézét. Ugyanő elmenvén, az oroszlánt is megölé a veremben, télen.
Han slog ock ned den egyptiske mannen som var så ansenlig att skåda. Fastän egyptiern hade ett spjut i handen, gick han ned mot honom, väpnad allenast med sin stav. Och han ryckte spjutet ur egyptierns hand och dräpte honom med hans eget spjut.
Ugyanő ölt meg egy Égyiptomból való tekintélyes embert. Az égyiptomi kezében dárda vala, és ő *csak egy* pálczával méne reá; és kivevé az égyiptomi kezéből a dárdát, és megölé őt a maga dárdájával.
Sådana ting hade Benaja, Jojadas son, gjort. Och han hade ett stort namn bland de tre hjältarna.
Ezeket cselekedé Benája, Jójadának fia, és néki is jó híre vala a három erős vitéz között.
Han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första kom han icke. Och David insatte honom i sin livvakt.
Híres volt ő a harmincz között, mindazáltal ama hárommal nem ért fel. És előljáróvá tevé őt Dávid a tanácsosok között.
Till de trettio hörde: Asael, Joabs broder; Elhanan, Dodos son, från Bet-Lehem;1 Krön. 27,7.
Asáel is, Joáb atyjafia, e harmincz közül való, *kik ezek:* Elkhanán, a bethlehemi Dódónak fia.
haroditen Samma; haroditen Elika;
Haród *városbeli* Samma; *azon* Haródból *való* Elika.
peletiten Heles; tekoaiten Ira, Ickes' son;1 Krön. 27,9 f.
Héles, Páltiból való; Híra, a Thékoából való Ikkes fia.
anatotiten Abieser; husatiten Mebunnai;
Abiézer, Anathóthból; Mébunnai, Húsáthból való.
ahoaiten Salmon; netofatiten Maherai;1 Krön. 27,13
Sálmon, Ahóhitból való; Maharai, Nétofátból.
netofatiten Heleb, Baanas son; Ittai, Ribais son, från Gibea i Benjamins barns stam;
Héleb, Bahanának fia, Nétofátból való; Ittai, Ribainak fia, Gibeából való, mely Benjámin fiaié.
Benaja, en pirgatonit; Hiddai från Gaas' dalar;1 Krön. 27,14.
Benája, Piráthonból való; Hiddai, a patak mellett való Gáhasbeli.
arabatiten Abi-Albon; barhumiten Asmavet;
Abiálbon, Árbátból való; Azmávet, Bárhumból való.
saalboniten Eljaba; Bene-Jasen; Jonatan;
Eljáhba, Sahalbomból való; Jásen fia, Jonathán.
harariten Samma; arariten Ahiam, Sarars son;
Samma, Harárból való; Ahiám, Arárból való Sarárnak fia.
Elifelet, son till Ahasbai, maakatitens son; giloniten Eliam, Ahitofels son;2 Sam. 15,12.
Elifélet, Ahásbainak fia, Maakátból való; Eliám, Gilóbeli Akhitófelnek fia.
Hesro från Karmel; arabiten Paarai;
Hesrai, Kármelből való; Paharai, Arbiból való.
Jigeal, Natans son, från Soba; gaditen Bani;
Jigeál, Sobabeli Nátánnak fia; Báni, Gádból való.
ammoniten Selek; beerotiten Naharai, vapendragare åt Joab, Serujas son;
Sélek, Ammonita; Naharai, Beerótból való, Joábnak, a Séruja fiának fegyverhordozója.
jeteriten Ira; jeteriten Gareb;
Ira, Jithriből való; Gáreb, Jithriből való.
hetiten Uria. Tillsammans utgjorde de trettiosju.2 Sam. 11,3, 6 f.
Hitteus Uriás. Mindössze harminczheten.