Isaiah 32

 En konung skall uppstå, som skall regera med rättfärdighet,  och härskare, som skola härska med rättvisa.

הן לצדק ימלך מלך ולשרים למשפט ישרו׃

 Var och en av dem skall vara      såsom en tillflykt i stormen,      ett skydd mot störtskuren;  de skola vara såsom vattenbäckar i en ödemark,      såsom skuggan av en väldig klippa      i ett törstigt land.

והיה איש כמחבא רוח וסתר זרם כפלגי מים בציון כצל סלע כבד בארץ עיפה׃

 Då skola de seendes ögon icke vara förblindade,  och de hörandes öron skola lyssna till.

ולא תשעינה עיני ראים ואזני שמעים תקשבנה׃

 Då skola de lättsinnigas hjärtan      bliva förståndiga och vinna kunskap,  och de stammandes tungor skola tala      flytande och tydligt.

ולבב נמהרים יבין לדעת ולשון עלגים תמהר לדבר צחות׃

 Dåren skall då icke mer heta ädling,  ej heller bedragaren kallas herre.

לא יקרא עוד לנבל נדיב ולכילי לא יאמר שוע׃

 Ty en dåre talar dårskap,  och hans hjärta reder till fördärv;  så övar han gudlöshet  och talar, vad förvänt är, om HERREN,  så låter han den hungrige svälta  och nekar den törstige en dryck vatten.

כי נבל נבלה ידבר ולבו יעשה און לעשות חנף ולדבר אל יהוה תועה להריק נפש רעב ומשקה צמא יחסיר׃

 Och bedragaren brukar onda vapen,  han tänker ut skändliga anslag  till att fördärva de betryckta genom lögnaktiga ord,  fördärva en fattig, som har rätt i sin talan.

וכלי כליו רעים הוא זמות יעץ לחבל ענוים באמרי שקר ובדבר אביון משפט׃

 Men en ädling tänker ädla tankar  och står fast vid det som ädelt är.

ונדיב נדיבות יעץ והוא על נדיבות יקום׃

 I kvinnor, som ären så säkra,  stån upp och hören min röst;  I sorglösa jungfrur,      lyssnen till mitt tal.

נשים שאננות קמנה שמענה קולי בנות בטחות האזנה אמרתי׃

 När år och dagar hava gått,      då skolen I darra, I som ären så sorglösa,  ty då är det slut med all vinbärgning,      och ingen fruktskörd kommer mer.

ימים על שנה תרגזנה בטחות כי כלה בציר אסף בלי יבוא׃

 Bäven, I som ären så säkra,      darren, I som ären så sorglösa,  läggen av edra kläder och blotten eder,      kläden edra länder med säcktyg.

חרדו שאננות רגזה בטחות פשטה וערה וחגורה על חלצים׃

 Slån eder för bröstet      och klagen över de sköna fälten,      över de fruktsamma vinträden,

על שדים ספדים על שדי חמד על גפן פריה׃

 över mitt folks åkrar      som fyllas av törne och tistel,  ja, över alla glädjens boningar      i den yra staden.

על אדמת עמי קוץ שמיר תעלה כי על כל בתי משוש קריה עליזה׃

 Ty palatsen äro övergivna,      den folkrika staden ligger öde,  Ofelhöjden med vakttornet      är förvandlad till grotthålor för evig tid,  till en plats, där vildåsnor hava sin fröjd      och där hjordar beta --

כי ארמון נטש המון עיר עזב עפל ובחן היה בעד מערות עד עולם משוש פראים מרעה עדרים׃

 detta intill dess att ande från höjden      bliver utgjuten över oss.  Då skall öknen bliva ett bördigt fält  och det bördiga fältet räknas såsom vildmark;

עד יערה עלינו רוח ממרום והיה מדבר לכרמל וכרמל ליער יחשב׃

 då skall rätten taga sin boning i öknen  och rättfärdigheten bo på det bördiga fältet.

ושכן במדבר משפט וצדקה בכרמל תשב׃

 Och rättfärdighetens frukt skall vara frid  och rättfärdighetens vinning vara ro  med trygghet till evig tid.

והיה מעשה הצדקה שלום ועבדת הצדקה השקט ובטח עד עולם׃

 Och mitt folk skall bo i fridshyddor,  i trygga boningar  och på säkra viloplatser.

וישב עמי בנוה שלום ובמשכנות מבטחים ובמנוחת שאננות׃

 Men under hagelskurar skall skogen fällas,  och djupt skall staden bliva ödmjukad.

וברד ברדת היער ובשפלה תשפל העיר׃

 Sälla ären då I som fån så vid alla vatten,  I som kunnen låta edra oxar och åsnor fritt ströva omkring.

אשריכם זרעי על כל מים משלחי רגל השור והחמור׃