II Samuel 23

Dessa voro Davids sista ord:  Så säger David, Isais son,  så säger den man som blev högt upphöjd,  Jakobs Guds smorde,  Israels ljuvlige sångare:
Ovo su posljednje Davidove riječi: "Riječ Davida, sina Jišajeva, riječ čovjeka koji je bio visoko uzdignut, pomazanika Boga Jakovljeva, pjevača pjesama Izraelovih:
 HERRENS Ande har talat genom mig,  och hans ord är på min tunga;Matt. 22,43. Apg. 1,16.
Jahvin duh govori po meni, njegova je riječ na mom jeziku.
 Israels Gud har så sagt,  Israels klippa har så talat till mig:  »Den som råder över människorna rätt,  den som råder i Guds fruktan,
Reče mi Jakovljev Bog, reče mi Izraelova hrid: Tko vlada ljudima pravedno, i tko vlada u strahu Božjemu,
 han är lik morgonens ljus,    när solen går upp,    en morgon utan moln,  då jorden grönskar    genom solsken efter regn.Job 22,28. Ps. 97,11.
taj je kao jutarnja svjetlost kad ograne sunce, jutro bez oblaka, na kojem se svjetluca zemaljska trava poslije kiše.
 Ja, är det icke så    med mitt hus inför Gud?  Han har ju upprättat med mig    ett evigt förbund,  i allo stadgat och betryggat.  Ja, visst skall han låta    all frälsning och glädje    växa upp åt mig.2 Sam. 7,12 f.
Da, moja kuća stoji čvrsto pred Bogom: on je učinio vječan Savez sa mnom, u svemu dobro uređen i utvrđen. Da, on će dati da napreduje sve moje spasenje i svaka moja želja.
 Men de onda äro allasammans    lika bortkastade törnen,  som man ej vill taga i med handen.
Belijalovi ljudi svi su kao trnje u pustinji, jer ih nitko ne hvata rukom.
 Och måste man röra vid dem,  så rustar man sig    med järn och med spjutskaft,  och bränner sedan upp dem    i eld på stället.
Nitko ih se ne dotiče, osim gvožđem i kopljačom, i potpuno se spaljuju u ognju."
Dessa äro namnen på Davids hjältar: Joseb-Bassebet, en takemonit, den förnämste bland kämparna, han som svängde sitt spjut över åtta hundra som hade blivit slagna på en gång.1 Krön. 11,10 f.
Ovo su imena Davidovih junaka: Išbaal, Hakmonac, prvak među trojicom; on je zavitlao svojim kopljem protiv osam stotina i pobio ih najedanput.
Och näst honom kom Eleasar, son till Dodi, son till en ahoait. Han var en av de tre hjältar som voro med David, när de blevo smädade av filistéerna, som där hade församlat sig till strid; Israels män drogo sig då tillbaka.1 Krön. 27,4.
Za njim dolazi Eleazar, sin Dodonov, Ahoašanin, jedan od trojice junaka; on je bio s Davidom kod Pas Damina kad su se ondje skupili Filistejci za boj, a Izraelci se povukli pred njima.
Men han höll stånd och högg in på filistéerna, till dess att hans hand blev så trött att den var såsom faststelnad vid svärdet; och HERREN beredde så en stor seger på den dagen. Sedan hade folket allenast att vända om och följa med honom för att plundra.
Ali se on čvrsto držao i udarao Filistejce dok mu se ruka nije ukočila i ostala kao prirasla uz mač. Jahve je dao veliku pobjedu u onaj dan, pa se vojska vratila za Eleazarom, ali samo da pokupi plijen.
Och efter honom kom Samma, son till Age, en hararit. En gång hade filistéerna församlat sig, så att de utgjorde en hel skara. Och där var ett åkerstycke, fullt med linsärter. Och folket flydde för filistéerna.
Za njim dolazi Šama, sin Elin, Hararac; kad su se Filistejci skupili u Lehiju, bijaše polje puno leće, a vojska je bila pobjegla ispred Filistejaca.
Då ställde han sig mitt på åkerstycket och försvarade det och slog filistéerna; och HERREN beredde så en stor seger.
Tada je on stao usred polja i obranio ga i potukao Filistejce. Tako je Jahve dao veliku pobjedu.
En gång drogo tre av de trettio förnämsta männen ned och kommo vid skördetiden till David vid Adullams grotta, medan en skara filistéer var lägrad i Refaimsdalen.1 Sam. 22,1. 2 Sam. 5,18.
Trojica između tridesetorice jednom su krenula na put i o početku žetve došla k Davidu u Adulamsku pećinu kad jedna filistejska četa bijaše utaborena u Refaimskoj dolini.
Men David var då på borgen, under det att en filisteisk utpost fanns i Bet-Lehem.
David je tada bio u svojoj kuli, a filistejska je posada bila tada u Betlehemu.
Och David greps av lystnad och sade: »Ack att någon ville giva mig vatten att dricka från brunnen vid Bet-Lehems stadsport!»
David uzdahnu: "O, kad bi me tko napojio vodom iz betlehemskoga studenca što je kod vrata?"
Då bröto de tre hjältarna sig igenom filistéernas läger och hämtade vatten ur brunnen vid Bet-Lehems stadsport och togo det och buro det till David. Men han ville icke dricka det, utan göt ut det såsom ett drickoffer åt HERREN.
Tada ta tri junaka prodriješe kroz filistejski tabor i, zahvativši vode iz betlehemskog studenca što je kod vrata, donesoše je i dadoše Davidu. Ali je David ne htjede piti, nego je proli kao ljevanicu Jahvi
Han sade nämligen: »Bort det, HERRE, att jag skulle göra detta! Skulle jag dricka de mäns blod, som gingo åstad med fara för sina liv?» Och han ville icke dricka det. Sådana ting hade de tre hjältarna gjort.
govoreći: "Ne dao mi Jahve da to učinim! Zar da pijem krv ovih ljudi? TÓa izlažući život pogibli, donijeli su vode!" I nije htio piti. To su, eto, učinila ta tri junaka.
Abisai, broder till Joab, Serujas son, var den förnämste av tre andra; han svängde en gång sitt spjut över tre hundra som hade blivit slagna. Och han hade ett stort namn bland de tre.
Abišaj, Joabov brat a sin Sarvijin, bio je vojvoda nad tridesetoricom. On je zavitlao kopljem na tri stotine, pobio ih i proslavio se među tridesetoricom.
Han var visserligen mer ansedd än någon annan i detta tretal, och han var de andras hövitsman, men upp till de tre första kom han dock icke.
On se odlikovao među tridesetoricom i postao njihov glavar, ali nije dostigao trojice.
Och Benaja, son till Jojada, som var son till en tapper, segerrik man från Kabseel; han slog ned de två Arielerna i Moab, och det var han som en snövädersdag steg ned och slog ihjäl lejonet i brunnen.
Jojadin sin Benaja, junak iz Kabseela, bogat junačkim djelima, ubio je dva sina Ariela iz Moaba; on je jednoga snježnog dana sišao i ubio lava usred jame.
Han slog ock ned den egyptiske mannen som var så ansenlig att skåda. Fastän egyptiern hade ett spjut i handen, gick han ned mot honom, väpnad allenast med sin stav. Och han ryckte spjutet ur egyptierns hand och dräpte honom med hans eget spjut.
Ubio je i nekog Egipćanina, čovjeka golema stasa. Egipćanin je imao koplje u ruci, a on izišao preda nj sa štapom: istrgavši Egipćaninu koplje iz ruke, ubi ga njegovim kopljem.
Sådana ting hade Benaja, Jojadas son, gjort. Och han hade ett stort namn bland de tre hjältarna.
To je učinio Jojadin sin Benaja i proslavio se među tridesetoricom junaka.
Han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första kom han icke. Och David insatte honom i sin livvakt.
Bio je najznamenitiji među tridesetoricom, ali one prve trojice nije dostigao; David ga postavi za zapovjednika svoje tjelesne straže.
Till de trettio hörde: Asael, Joabs broder; Elhanan, Dodos son, från Bet-Lehem;1 Krön. 27,7.
Asahel, brat Joabov, bio je među tridesetoricom. Zatim: Elhanan, sin Dodonov, iz Betlehema;
haroditen Samma; haroditen Elika;
Šama iz Haroda; Elika iz Haroda;
peletiten Heles; tekoaiten Ira, Ickes' son;1 Krön. 27,9 f.
Heles iz Peleta; Ira, sin Ikešev, iz Tekoe;
anatotiten Abieser; husatiten Mebunnai;
Abiezer iz Anatota; Sibekaj iz Huše;
ahoaiten Salmon; netofatiten Maherai;1 Krön. 27,13
Salmon iz Ahoha; Mahraj iz Netofe;
netofatiten Heleb, Baanas son; Ittai, Ribais son, från Gibea i Benjamins barns stam;
Heled, sin Baanin, iz Netofe; Itaj, sin Ribajev, iz Gibeje sinova Benjaminovih;
Benaja, en pirgatonit; Hiddai från Gaas' dalar;1 Krön. 27,14.
Benaja iz Pireatona; Hidaj od Gaaških potoka;
arabatiten Abi-Albon; barhumiten Asmavet;
Abibaal iz Bet Haarabe; Azmavet iz Bahurima;
saalboniten Eljaba; Bene-Jasen; Jonatan;
Eljahba iz Šaalbona; Jašen, sin Jonatanov;
harariten Samma; arariten Ahiam, Sarars son;
Šama iz Harara; Ahiam, sin Šararov, iz Arara;
Elifelet, son till Ahasbai, maakatitens son; giloniten Eliam, Ahitofels son;2 Sam. 15,12.
Elifelet, sin Ahasbajev, iz Bet Maake; Eliam, sin Ahitofelov, iz Gilona;
Hesro från Karmel; arabiten Paarai;
Hesraj iz Karmela; Paaraj iz Araba;
Jigeal, Natans son, från Soba; gaditen Bani;
Jigeal, sin Natanov, iz Sobe; Bani iz Gada;
ammoniten Selek; beerotiten Naharai, vapendragare åt Joab, Serujas son;
Selek Amonac; Nahraj iz Beerota, štitonoša Sarvijina sina Joaba;
jeteriten Ira; jeteriten Gareb;
Ira iz Jatira; Gareb iz Jatira;
hetiten Uria. Tillsammans utgjorde de trettiosju.2 Sam. 11,3, 6 f.
Urija Hetit. Svega trideset i sedam.