Proverbs 18

 Den egensinnige följer sin egen lystnad,  med all makt söker han strid.
Човек, който се отлъчва, търси своето си желание и се противи на всеки здрав разум.
 Dåren frågar ej efter förstånd,  allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.Ords. 13,16.
Безумният не се наслаждава на благоразумието, а само на това — да изявява сърцето си.
 Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt,  och med skamlig vandel följer smälek.Ords. 11,2.
С идването на безбожния идва и презрение и с позора идва и безчестие.
 Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten,  såsom en flödande bäck, en vishetens källa.Ords. 13,14. 20,5.
Думите от устата на човека са дълбоки води, изворът на мъдростта е бликащ поток.
 Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt  ej heller att vränga rätten för den oskyldige.3 Mod. 19,16. 5 Mos. 1,17. 16,19. Ords. 24,23. 28,21.
Не е добре да се показва пристрастие към безбожния, за да се онеправдава праведният в съда.
 Dårens läppar komma med kiv,  och hans mun ropar efter slag.Ords. 16,23.
Устните на безумния причиняват препирня и устата му предизвиква бой.
 Dårens mun är honom själv till olycka,  och hans läppar äro en snara hans liv.
Устата на безумния е гибел за него и устните му са примка на душата му.
 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar  och tränga ned till hjärtats innandömen.Job 34,7. Ps. 55,22. Ords. 26,22.
Думите на клюкаря са като сладки залъци и слизат вътре в корема.
 Den som är försumlig i sitt arbete,  han är allaredan en broder till rövaren.
Който е небрежен в работата си, е брат на разсипника.
 HERRENS namn är ett starkt torn;  den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.Ps. 31,4. 61,4. Ords. 14,26.
Името на ГОСПОДА е здрава кула, праведният прибягва в нея и е в безопасност.
 Den rikes skatter äro honom en fast stad,  höga murar likna de, i hans inbillning.Ords. 10,15.
Имотът на богатия е неговият укрепен град и е като висока стена във въображението му.
 Före fall går högmod i mannens hjärta,  och ödmjukhet går före ära.Ords. 15,33. 16,18. 22,4. 29,23. Syr. 10,13 f.
Преди гибелта сърцето на човека се превъзнася, а смирението предхожда славата.
 Om någon giver svar, förrän han har hört,  så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.Syr. 11,8.
Да отговаря някой, преди да чуе, е безумие и позор за него.
 Mod uppehåller mannen i hans svaghet;  men ett brutet mod, vem kan bära det?Ords. 15,13. 17,22.
Духът на човека ще го подкрепя в немощта му, но кой ще повдигне унилия дух?
 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap,  och de visas öron söka kunskap.
Сърцето на благоразумния придобива разум и ухото на мъдрите търси знание.
 Gåvor öppna väg för en människa  och föra henne fram inför de store.Ords. 17,8. 21,14.
Подаръкът на човека му отваря място и го довежда пред големци.
 Den som först lägger fram sin sak har rätt;  sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
Първият, който защищава делото си, изглежда прав, но идва ближният му и го изпитва.
 Lottkastning gör en ände på trätor,  den skiljer mellan mäktiga män.Ords. 16,33.
Жребият прекратява разприте и решава между силните.
 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad,  och trätor äro såsom bommar för ett slott.
Излъган брат е по-недостъпен от укрепен град и разногласията са като резета на крепост.
 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad,  han varder mättad av sina läppars gröda.Ords. 12,13 f. 13,2.
От плодовете на устата на човека ще се насити коремът му, от произведението на устните си ще се насити.
 Död och liv har tungan i sitt våld,  de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.Syr. 37,18.
Смърт и живот има в силата на езика и които го обичат, ще ядат плодовете му.
 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka  och har undfått nåd av HERREN.Ords. 19,11. 31,10 f.
Който е намерил добра жена, е намерил добро и е получил благоволение от ГОСПОДА.
 Bönfallande är den fattiges tal,  men den rike svarar med hårda ord.
Сиромахът говори с умолявания, а богатият отговаря грубо.
 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka;  men vänner finnas, mer trogna än en broder.Ords. 17,l7. Syr. 6,14.
Човек с много приятели, идва до унищожение, но има приятел, по-близък и от брат.