Job 24

 Varför har den Allsmäktige inga räfstetider i förvar?  varför få hans vänner ej skåda hans hämndedagar?
Понеже времената не са скрити от Всемогъщия, защо онези, които Го познават, не виждат дните Му?
 Se, råmärken flyttar man undan,  rövade hjordar driver man i bet;
Едни преместват граници, грабят стадо и го пасат.
 de faderlösas åsna för man bort  och tager änkans ko i pant.
Откарват магарето на сирачетата, вземат в залог говедото на вдовицата.
 Man tränger de fattiga undan från vägen,  de betryckta i landet måste gömma sig med varandra.
Изтласкват бедните от пътя, сиромасите на земята заедно се крият.
 Ja, såsom vildåsnor måste de leva i öknen;  dit gå de och möda sig och söka något till täring;  hedmarken är det bröd de hava åt sina barn.
Ето, като диви магарета в пустинята те излизат по работата си, подраняват за грабеж; пустинята им дава хляб и за децата им.
 På fältet få de till skörd vad boskap plägar äta,  de hämta upp det sista i den ogudaktiges vingård.
Жънат фуража си в полето и събират пабиръка от лозето на безбожния.
 Nakna ligga de om natten, berövade sina kläder;  de hava intet att skyla sig med i kölden.
Прекарват нощта голи, без дрехи, и нямат завивка в студа.
 Av störtskurar från bergen genomdränkas de;  de famna klippan, ty de äga ej annan tillflykt.
Планински дъждове ги мокрят, прегръщат скалата, понеже нямат подслон.
 Den faderlöse slites från sin moders bröst,  och den betryckte drabbas av utpantning.
Други грабват сирачето от майчината гръд и вземат залог от сиромаха.
 Nakna måste de gå omkring, berövade sina kläder,  hungrande nödgas de bära på kärvar.
Карат голия да си отиде без дреха и които носят сноповете, остават гладни.
 Inom sina förtryckares murar måste de bereda olja,  de få trampa vinpressar och därvid lida törst.
Изстискват масло в оградите им и тъпчат линовете им, но пак са жадни.
 Utstötta ur människors samfund jämra de sig,  ja, från dödsslagnas själar uppstiger ett rop.  Men Gud aktar ej på vad förvänt som sker.
Хора стенат из града и душите на ранените викат, но Бог не им счита безумие.
 Andra hava blivit fiender till ljuset;  de känna icke dess vägar  och hålla sig ej på dess stigar.
Тези са противниците на светлината, не познават пътищата й и не стоят в пътеките й.
 Vid dagningen står mördaren upp  för att dräpa den betryckte och fattige;  och om natten gör han sig till tjuvars like.
Убиецът става преди светлината, убива сиромаха и бедния, а нощем е като крадец.
 Äktenskapsbrytarens öga spejar efter skymningen,  han tänker: »Intet öga får känna igen mig»,  och sätter så ett täckelse framför sitt ansikte.
И окото на прелюбодееца чака здрача и казва: Око няма да ме види! — и слага покривало на лицето си.
 När det är mörkt, bryta sådana sig in i husen,  men under dagen stänga de sig inne;  ljuset vilja de icke veta av.
В тъмнината се разбиват къщи; а през деня те се затварят, не познават светлината.
 Ty det svarta mörkret räknas av dem alla såsom morgon,  med mörkrets förskräckelser äro de ju förtrogna.
Защото зората за всички тях е смъртна сянка, защото познават ужасите на смъртната сянка.
 »Men hastigt», menen I, »ryckes en sådan bort av strömmen,  förbannad bliver hans del i landet;  till vingårdarna får han ej mer styra sina steg.
Лек е по лицето на водите, прокълнат на земята е делът им, не се обръща повече към пътя за лозята.
 Såsom snövatten förtäres av torka och hetta,  så förtär dödsriket den som har syndat.
Както сушата и жегата поглъщат снежните води, така и Шеол — съгрешилите.
 Hans moders liv förgäter honom,  maskar frossa på honom,  ingen finnes, som bevarar hans minne;  såsom ett träd brytes orättfärdigheten av.
Утробата ще го забрави, червеят се храни сладко с него. Няма вече да се помни и неправдата ще се строши като дърво.
 Så går det, när någon plundrar den ofruktsamma, som intet föder,  och när någon icke gör gott mot änkan.»
Онеправдава неплодната, която не ражда, и не прави добро на вдовицата.
 Ja, men han uppehåller ock våldsmännen genom sin kraft,  de få stå upp, när de redan hade förlorat hoppet om livet;
Влачи силните със силата Си; става, и никой не е сигурен за живота си.
 han giver dem trygghet, så att de få vila,  och hans ögon vaka över deras vägar.
Той им дава безопасност, и те се успокояват, но очите Му са върху пътищата им.
 När de hava stigit till sin höjd, beskäres dem en snar hädanfärd,  de sjunka då ned och dö som alla andra;  likasom axens toppar vissna de bort.
Възвисяват се за малко, и ги няма; снижават се, и като всички си отиват; отсичат се като глави на класове.
 Är det ej så, vem vill då vederlägga mig,  vem kan göra mina ord om intet?
Сега, ако не е така, кой ще докаже, че лъжец съм, и кой речта ми ще унищожи?