II Samuel 23

Und dies sind die letzten Worte Davids: Es spricht David, der Sohn Isais, und es spricht der hochgestellte Mann, der Gesalbte des Gottes Jakobs und der Liebliche in Gesängen Israels:
Dessa voro Davids sista ord:  Så säger David, Isais son,  så säger den man som blev högt upphöjd,  Jakobs Guds smorde,  Israels ljuvlige sångare:
Der Geist Jehovas hat durch mich geredet, und sein Wort war auf meiner Zunge.
 HERRENS Ande har talat genom mig,  och hans ord är på min tunga;Matt. 22,43. Apg. 1,16.
Es hat gesprochen der Gott Israels, der Fels Israels zu mir geredet: Ein Herrscher unter den Menschen, gerecht, ein Herrscher in Gottesfurcht;
 Israels Gud har så sagt,  Israels klippa har så talat till mig:  »Den som råder över människorna rätt,  den som råder i Guds fruktan,
und er wird sein wie das Licht des Morgens, wenn die Sonne aufgeht, ein Morgen ohne Wolken: von ihrem Glanze nach dem Regen sproßt das Grün aus der Erde.
 han är lik morgonens ljus,    när solen går upp,    en morgon utan moln,  då jorden grönskar    genom solsken efter regn.Job 22,28. Ps. 97,11.
Obwohl mein Haus nicht also ist bei Gott, so hat er mir doch einen ewigen Bund gesetzt, geordnet in allem und verwahrt; denn dies ist all meine Rettung und all mein Begehr, obwohl er es nicht sprossen läßt!
 Ja, är det icke så    med mitt hus inför Gud?  Han har ju upprättat med mig    ett evigt förbund,  i allo stadgat och betryggat.  Ja, visst skall han låta    all frälsning och glädje    växa upp åt mig.2 Sam. 7,12 f.
Aber die Söhne Belials sind allesamt wie Dornen, die man wegwirft; denn mit der Hand faßt man sie nicht an;
 Men de onda äro allasammans    lika bortkastade törnen,  som man ej vill taga i med handen.
Und der Mann, der sie anrührt, versieht sich mit Eisen und Speeresschaft; und mit Feuer werden sie gänzlich verbrannt an ihrer Stätte. -
 Och måste man röra vid dem,  så rustar man sig    med järn och med spjutskaft,  och bränner sedan upp dem    i eld på stället.
Dies sind die Namen der Helden, welche David hatte: Joscheb-Baschebeth, der Tachkemoniter, das Haupt der Anführer; er… Adino, der Ezniter, war wider achthundert, die er auf einmal erschlug.
Dessa äro namnen på Davids hjältar: Joseb-Bassebet, en takemonit, den förnämste bland kämparna, han som svängde sitt spjut över åtta hundra som hade blivit slagna på en gång.1 Krön. 11,10 f.
Und nach ihm Eleasar, der Sohn Dodos, der Sohn eines Achochiters; er war unter den drei Helden mit David, als sie die Philister verhöhnten, die daselbst zum Streit versammelt waren, und als die Männer von Israel wegzogen.
Och näst honom kom Eleasar, son till Dodi, son till en ahoait. Han var en av de tre hjältar som voro med David, när de blevo smädade av filistéerna, som där hade församlat sig till strid; Israels män drogo sig då tillbaka.1 Krön. 27,4.
Selbiger machte sich auf und schlug unter den Philistern, bis seine Hand ermüdete und seine Hand am Schwerte klebte; und Jehova schaffte an jenem Tage eine große Rettung. Das Volk aber kehrte um, ihm nach, nur um zu plündern.
Men han höll stånd och högg in på filistéerna, till dess att hans hand blev så trött att den var såsom faststelnad vid svärdet; och HERREN beredde så en stor seger på den dagen. Sedan hade folket allenast att vända om och följa med honom för att plundra.
Und nach ihm Schamma, der Sohn Ages, des Harariters. Und die Philister versammelten sich zu einer Schar; und es war daselbst ein Ackerstück voll Linsen; das Volk aber floh vor den Philistern.
Och efter honom kom Samma, son till Age, en hararit. En gång hade filistéerna församlat sig, så att de utgjorde en hel skara. Och där var ett åkerstycke, fullt med linsärter. Och folket flydde för filistéerna.
Da stellte er sich mitten auf das Stück und rettete es und schlug die Philister; und Jehova schaffte eine große Rettung.
Då ställde han sig mitt på åkerstycket och försvarade det och slog filistéerna; och HERREN beredde så en stor seger.
Und drei von den dreißig Häuptern gingen hinab und kamen zur Erntezeit zu David, in die Höhle Adullam; und eine Schar der Philister lagerte im Tale Rephaim.
En gång drogo tre av de trettio förnämsta männen ned och kommo vid skördetiden till David vid Adullams grotta, medan en skara filistéer var lägrad i Refaimsdalen.1 Sam. 22,1. 2 Sam. 5,18.
David war aber damals auf der Bergfeste, und eine Aufstellung der Philister war damals zu Bethlehem.
Men David var då på borgen, under det att en filisteisk utpost fanns i Bet-Lehem.
Und David hatte ein Gelüste und sprach: Wer wird mich mit Wasser tränken aus der Cisterne von Bethlehem, die am Tore ist?
Och David greps av lystnad och sade: »Ack att någon ville giva mig vatten att dricka från brunnen vid Bet-Lehems stadsport!»
Da brachen die drei Helden durch das Lager der Philister und schöpften Wasser aus der Cisterne von Bethlehem, die am Tore ist, und trugen und brachten es zu David. Aber er wollte es nicht trinken und goß es aus als Trankopfer dem Jehova;
Då bröto de tre hjältarna sig igenom filistéernas läger och hämtade vatten ur brunnen vid Bet-Lehems stadsport och togo det och buro det till David. Men han ville icke dricka det, utan göt ut det såsom ett drickoffer åt HERREN.
und er sprach: Fern sei es von mir, Jehova, daß ich solches tue! Sollte ich das Blut der Männer trinken, die mit Gefahr ihres Lebens hingegangen sind? Und er wollte es nicht trinken. Das taten die drei Helden.
Han sade nämligen: »Bort det, HERRE, att jag skulle göra detta! Skulle jag dricka de mäns blod, som gingo åstad med fara för sina liv?» Och han ville icke dricka det. Sådana ting hade de tre hjältarna gjort.
Und Abisai, der Bruder Joabs, der Sohn der Zeruja, war ein Haupt der Drei. Und er schwang seinen Speer über dreihundert, die er erschlug; und er hatte einen Namen unter den Dreien.
Abisai, broder till Joab, Serujas son, var den förnämste av tre andra; han svängde en gång sitt spjut över tre hundra som hade blivit slagna. Och han hade ett stort namn bland de tre.
War er vor den Dreien nicht geehrt, so daß er ihr Oberster wurde? aber an die ersten Drei reichte er nicht.
Han var visserligen mer ansedd än någon annan i detta tretal, och han var de andras hövitsman, men upp till de tre första kom han dock icke.
Und Benaja, der Sohn Jojadas, der Sohn eines tapferen Mannes, groß an Taten, von Kabzeel; selbiger erschlug zwei Löwen von Moab. Und er stieg hinab und erschlug den Löwen in der Grube an einem Schneetage.
Och Benaja, son till Jojada, som var son till en tapper, segerrik man från Kabseel; han slog ned de två Arielerna i Moab, och det var han som en snövädersdag steg ned och slog ihjäl lejonet i brunnen.
Und er war es, der einen ägyptischen Mann erschlug, einen stattlichen Mann. Und der Ägypter hatte einen Speer in der Hand; er aber ging zu ihm hinab mit einem Stabe, und riß dem Ägypter den Speer aus der Hand und tötete ihn mit seinem eigenen Speere.
Han slog ock ned den egyptiske mannen som var så ansenlig att skåda. Fastän egyptiern hade ett spjut i handen, gick han ned mot honom, väpnad allenast med sin stav. Och han ryckte spjutet ur egyptierns hand och dräpte honom med hans eget spjut.
Das tat Benaja, der Sohn Jojadas; und er hatte einen Namen unter den drei Helden.
Sådana ting hade Benaja, Jojadas son, gjort. Och han hade ett stort namn bland de tre hjältarna.
Vor den Dreißigen war er geehrt, aber an die ersten Drei reichte er nicht. Und David setzte ihn in seinen geheimen Rat.
Han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första kom han icke. Och David insatte honom i sin livvakt.
Asael, der Bruder Joabs, war unter den Dreißig; Elchanan, der Sohn Dodos, von Bethlehem;
Till de trettio hörde: Asael, Joabs broder; Elhanan, Dodos son, från Bet-Lehem;1 Krön. 27,7.
Schamma, der Haroditer; Elika, der Haroditer;
haroditen Samma; haroditen Elika;
Helez, der Paltiter; Ira, der Sohn Ikkesch’, der Tekoiter;
peletiten Heles; tekoaiten Ira, Ickes' son;1 Krön. 27,9 f.
Abieser, der Anathothiter; Mebunnai, der Huschathiter;
anatotiten Abieser; husatiten Mebunnai;
Zalmon, der Achochiter; Maharai, der Netophatiter;
ahoaiten Salmon; netofatiten Maherai;1 Krön. 27,13
Heleb, der Sohn Baanas, der Netophatiter; Ittai, der Sohn Ribais, von Gibea der Kinder Benjamin;
netofatiten Heleb, Baanas son; Ittai, Ribais son, från Gibea i Benjamins barns stam;
Benaja, der Pirhathoniter; Hiddai, von den Bächen Gaasch;
Benaja, en pirgatonit; Hiddai från Gaas' dalar;1 Krön. 27,14.
Abi-Albon, der Arbathiter; Asmaweth, der Barchumiter;
arabatiten Abi-Albon; barhumiten Asmavet;
Eljachba, der Schaalboniter; Bne-Jaschen; Jonathan;
saalboniten Eljaba; Bene-Jasen; Jonatan;
Schamma, der Harariter; Achiam, der Sohn Scharars, der Arariter;
harariten Samma; arariten Ahiam, Sarars son;
Eliphelet, der Sohn Achasbais, des Sohnes des Maakathiters; Eliam, der Sohn Ahitophels, der Giloniter;
Elifelet, son till Ahasbai, maakatitens son; giloniten Eliam, Ahitofels son;2 Sam. 15,12.
Hezrai, der Karmeliter, Paarai, der Arbiter;
Hesro från Karmel; arabiten Paarai;
Jigal, der Sohn Nathans, von Zoba; Bani, der Gaditer;
Jigeal, Natans son, från Soba; gaditen Bani;
Zelek, der Ammoniter; Nacharai, der Beerothiter, der Waffenträger Joabs, des Sohnes der Zeruja;
ammoniten Selek; beerotiten Naharai, vapendragare åt Joab, Serujas son;
Ira, der Jithriter; Gareb, der Jithriter;
jeteriten Ira; jeteriten Gareb;
Urija, der Hethiter: in allem 37.
hetiten Uria. Tillsammans utgjorde de trettiosju.2 Sam. 11,3, 6 f.