Job 26

Därefter tog Job till orda och sade:

Job prit la parole et dit:

 Vilken hjälp har du ej skänkt den vanmäktige,  huru har du ej stärkt den maktlöses arm!

Comme tu sais bien venir en aide à la faiblesse! Comme tu prêtes secours au bras sans force!

 Vilka råd har du ej givit den ovise,  och vilket överflöd av klokhet har du ej lagt i dagen!

Quels bons conseils tu donnes à celui qui manque d'intelligence! Quelle abondance de sagesse tu fais paraître!

 Vem gav dig kraft att tala sådana ord,  och vems ande var det som kom till orda ur dig?

A qui s'adressent tes paroles? Et qui est-ce qui t'inspire?

 Dödsrikets skuggor gripas av ångest,  djupets vatten och de som bo däri.

Devant Dieu les ombres tremblent Au-dessous des eaux et de leurs habitants;

 Dödsriket ligger blottat för honom,  och avgrunden har intet täckelse.

Devant lui le séjour des morts est nu, L'abîme n'a point de voile.

 Han spänner ut nordanrymden över det tomma  och hänger upp jorden på intet.

Il étend le septentrion sur le vide, Il suspend la terre sur le néant.

 Han samlar vatten i sina moln såsom i ett knyte,  och skyarna brista icke under bördan.

Il renferme les eaux dans ses nuages, Et les nuages n'éclatent pas sous leur poids.

 Han gömmer sin tron för vår åsyn,  han omhöljer den med sina skyar.

Il couvre la face de son trône, Il répand sur lui sa nuée.

 En rundel har han välvt såsom gräns för vattnen,  där varest ljus ändas i mörker.

Il a tracé un cercle à la surface des eaux, Comme limite entre la lumière et les ténèbres.

 Himmelens pelare skälva,  de gripas av förfäran vid hans näpst.

Les colonnes du ciel s'ébranlent, Et s'étonnent à sa menace.

 Med sin kraft förskräckte han havet,  och genom sitt förstånd sönderkrossade han Rahab.

Par sa force il soulève la mer, Par son intelligence il en brise l'orgueil.

 Blott han andades, blev himmelen klar;  hans hand genomborrade den snabba ormen.

Son souffle donne au ciel la sérénité, Sa main transperce le serpent fuyard.

 Se, detta är allenast utkanterna av hans verk;  en sakta viskning är allt vad vi förnimma därom.  Hans allmakts dunder, vem skulle kunna fatta det?

Ce sont là les bords de ses voies, C'est le bruit léger qui nous en parvient; Mais qui entendra le tonnerre de sa puissance?