Song of Solomon 1

Bruden talar om och till brudgummen v.Sångernas sång av Salomo.

Píseň nejpřednější z písní Šalomounových.

 Kyssar give han mig, kyssar av sin mun!  Ty din kärlek är mer ljuv än vin.

Ó by mne políbil políbením úst svých; nebo lepší jsou milosti tvé nežli víno.

 Ljuv är doften av dina salvor,  ja, en utgjuten salva är ditt namn;  fördenskull hava tärnorna dig kär.

Pro vůni masti tvé jsou výborné, mast rozlitá jméno tvé; protož tě mladice milují.

 Drag mig med dig!  Med hast vilja vi följa dig.  Ja, konungen har fört mig in i sina gemak;  Vi vilja fröjdas och vara glada över dig,  vi vilja prisa din kärlek högre än vin;  med rätta har man dig kär.               ----

Táhniž mne, a poběhnem za tebou. Uvedltě mne král do pokojů svých, plésati a veseliti se v tobě budeme, a vychvalovati milosti tvé více než víno; upřímí milují tě.

 Svart är jag, dock är jag täck,      I Jerusalems döttrar,  lik Kedars hyddor,      lik Salomos tält.

Jsemť černá, ale milostná, ó dcery Jeruzalémské, tak jako stanové Cedarští, jako opony Šalomounovy.

 Sen icke därpå att jag är så svart,  att solen har bränt mig så.  Min moders söner blevo vreda på mig  och satte mig till vingårdsvakterska;  min egen vingård kunde jag icke vakta.

Nehleďte na mne, žeť jsem snědá, nebo jsem obhořela od slunce. Synové matky mé rozpálivše se proti mně, postavili mne, abych ostříhala vinic, a vinice své nehlídala jsem.

 »Säg mig, du som min själ har kär:  Var för du din hjord i bet?  Var låter du den vila om middagen?  Må jag slippa att gå lik en vilsekommen kvinna  vid dina vänners hjordar.»

Oznam mi ty, kteréhož miluje duše má, kde paseš? Kde dáváš odpočinutí o poledni? Nebo proč mám býti tak jako poběhlá při stádích tovaryšů tvých?

 »Om du icke vet det,      du skönaste bland kvinnor,  så gå blott åstad i hjordens spår,      och för dina killingar i bet      vid herdarnas tält.»               ----

Jestliže nevíš, ó nejkrašší mezi ženami, vyjdi po šlepějích ovcí, a pas kozlátka svá podlé obydlí pastýřů.

 »Vid ett sto i Faraos spann      förliknar jag dig, min älskade.

Jízdě v vozích Faraonových připodobňuji tě, ó milostnice má.

 Dina kinder äro så täcka med sina kedjehängen,      din hals med sina pärlerader.

Líce tvá okrášlena jsou ozdobami, a hrdlo tvé halžemi.

 Kedjehängen av guld vilja vi skaffa åt dig      med silverkulor på.»

Ozdob zlatých naděláme tobě s proměnami stříbrnými.

 »Medan konungen håller sin fest,      sprider min nardus sin doft.

Dotud, dokudž král stolí, nardus můj vydává vůni svou.

 Min vän är för mig ett myrragömme,      som jag bär i min barm.

Svazček mirry jest mi milý můj, na prsech mých odpočívaje.

 Min vän är för mig en klase cyperblommor      från En-Gedis vingårdar.»

Milý můj jest mi hrozen cyprový na vinicích v Engadi.

 »Vad du är skön, min älskade!      Vad du är skön!      Dina ögon äro duvor.»

Aj, jak jsi ty krásná, přítelkyně má, aj, jak jsi krásná! Oči tvé jako holubičí.

 »Vad du är skön, min vän!      Ja, ljuvlig är du,      och grönskande är vårt viloläger.

Aj, jak jsi ty krásný, milý můj, jak utěšený! I to lůže naše zelená se.

 Bjälkarna i vår boning äro cedrar,      och cypresser vår väggpanel.»         2, bruden talar åter v.  3--5.  -- Bruden          talar till Jerusalems döttrar v.  6--7.             -- Bruden talar v.  8--9, anför          brudgummens ord v.  10--14.  -- Vers om           vingårdens fiender v.  15.  -- Bruden                     talar v.  16--17.

Trámové domů našich jsou z cedrů, a pavlače naše z boroví.