Matthew 20

Бо Царство Небесне подібне одному господареві, що вдосвіта вийшов згодити робітників у свій виноградник.
»Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.
Згодившися ж він із робітниками по динарію за день, послав їх до свого виноградника.
Och när han hade kommit överens med arbetarna om en viss dagspenning, sände han dem till sin vingård.
А вийшовши коло години десь третьої, побачив він інших, що стояли без праці на ринку,
När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget;
та й каже до них: Ідіть і ви до мого виноградника, і що буде належати, дам вам.
och han sade till dem: 'Gån ock I till min vingård, så skall jag giva eder vad skäligt är.'
Вони ж відійшли. І вийшов він знов о годині десь шостій й дев'ятій, і те саме зробив.
Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda.
А вийшовши коло години одинадцятої, знайшов інших, що стояли без праці, та й каже до них: Чого тут стоїте цілий день безробітні?
Också vid elfte timmen gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'
Вони кажуть до нього: Бо ніхто не найняв нас. Відказує їм: Ідіть і ви в виноградник.
De svarade honom: 'Därför att ingen har lejt oss.' Då sade han till dem: 'Gån ock I till min vingård.'
Коли ж вечір настав, то говорить тоді до свого управителя пан виноградника: Поклич робітників, і дай їм заплату, почавши з останніх до перших.
När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'
І прийшли ті, що з години одинадцятої, і взяли по динарію.
Då nu de kommo fram, som voro lejda vid elfte timmen, fick var och en av dem full dagspenning.
Коли ж прийшли перші, то думали, що вони візьмуть більше. Та й вони по динару взяли.
När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.
А взявши, вони почали нарікати на господаря,
När de så fingo, knorrade de mot husbonden.
кажучи: Ці останні годину одну працювали, а ти прирівняв їх до нас, що витерпіли тягар дня та спекоту...
och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme, och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'
А він відповів і сказав до одного із них: Не кривджу я, друже, тебе, хіба не за динарія згодився зо мною?
Då svarade han en av dem och sade: 'Min vän, jag gör dig ingen orätt. Kom du icke överens med mig om den dagspenningen?
Візьми ти своє та й іди. Але я хочу дати й цьому ось останньому, як і тобі.
Tag vad dig tillkommer och gå. Men åt denne siste vill jag giva lika mycket som åt dig.
Чи ж не вільно мені зо своїм, що я хочу, зробити? Хіба око твоє заздре від того, що я добрий?
Har jag icke lov att göra såsom jag vill med det som är mitt? Eller skall du med onda ögon se på att jag är så god?' --
Отак будуть останні першими, а перші останніми!
Så skola de sista bliva de första, och de första bliva de sista.»
Побажавши ж піти до Єрусалиму, Ісус взяв осібно Дванадцятьох, і на дорозі їм сповістив:
Då nu Jesus ville gå upp till Jerusalem, tog han till sig de tolv, så att de voro allena; och under vägen sade han till dem:
Оце в Єрусалим ми йдемо, і первосвященикам і книжникам виданий буде Син Людський, і засудять на смерть Його...
»Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden
І поганам Його вони видадуть на наругу та на катування, і на розп'яття, але третього дня Він воскресне!
och överlämna honom åt hedningarna till att begabbas och gisslas och korsfästas; men på tredje dagen skall han uppstå igen.»
Тоді приступила до Нього мати синів Зеведеєвих, і вклонилась, і просила від Нього чогось.
Då trädde Sebedeus' söners moder fram till honom med sina söner och föll ned för honom och ville begära något av honom.
А Він їй сказав: Чого хочеш? Вона каже Йому: Скажи, щоб обидва сини мої ці сіли в Царстві Твоїм праворуч один, і ліворуч від Тебе один.
Han frågade henne: »Vad vill du?» Hon svarade honom: »Säg att i ditt rike den ene av dessa mina två söner skall få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.»
А Ісус відповів і сказав: Не знаєте, чого просите. Чи ж можете ви пити чашу, що Я її питиму або христитися хрищенням, що я ним хрищуся? Вони кажуть Йому: Можемо.
Men Jesus svarade och sade: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag skall dricka?» De svarade honom: »Det kunna vi.»
Він говорить до них: Ви питимете Мою чашу і будете христитися хрищенням, що Я ним хрищуся. А сидіти праворуч Мене та ліворуч не Моє це давати, а кому від Мого Отця те вготовано.
Då sade han till dem: »Ja, väl skolen I få dricka min kalk, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt av min Fader.»
Як почули це десятеро, стали гніватися на обох тих братів.
När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på de två bröderna.
А Ісус їх покликав і промовив: Ви знаєте, що князі народів панують над ними, а вельможі їх тиснуть.
Då kallade Jesus dem till sig och sade: »I veten att furstarna uppträda mot sina folk såsom herrar, och att de mäktige låta folken känna sin myndighet.
Не так буде між вами, але хто великим із вас хоче бути, хай буде слугою він вам.
Så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,
А хто з вас бути першим бажає, нехай буде він вам за раба.
och den som vill vara främst bland eder, han vare de andras dräng,
Так само й Син Людський прийшов не на те, щоб служили Йому, а щоб послужити, і душу Свою дати на викуп за багатьох!
likasom Människosonen har kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.»
Як вони ж з Єрихону виходили, за Ним ішов натовп великий.
När de sedan gingo ut ifrån Jeriko, följde honom mycket folk.
І ось двоє сліпих, що сиділи при дорозі, почувши, що переходить Ісус, стали кричати, благаючи: Змилуйсь над нами, Господи, Сину Давидів!
Och se, två blinda sutto där vid vägen. När dessa hörde att det var Jesus som gick där fram, ropade de och sade: »Herre, förbarma dig över oss, du Davids son.»
Народ же сварився на них, щоб мовчали, вони ж іще більше кричали, благаючи: Змилуйсь над нами, Господи, Сину Давидів!
Och folket tillsade dem strängeligen att de skulle tiga; men de ropade dess mer och sade: »Herre, förbarma dig över oss, du Davids son.»
Ісус же спинився, покликав їх та й сказав: Що хочете, щоб Я вам зробив?
Då stannade Jesus och kallade dem till sig och sade: »Vad viljen I att jag skall göra eder?»
Вони Йому кажуть: Господи, нехай нам розкриються очі!
De svarade honom: »Herre, låt våra ögon bliva öppnade.»
І змилосердивсь Ісус, доторкнувся до їхніх очей, і зараз прозріли їм очі, і вони подалися за Ним.
Då förbarmade sig Jesus över dem och rörde vid deras ögon, och strax fingo de sin syn och följde honom.