I Corinthians 3

І я, браття, не міг говорити до вас, як до духовних, але як до тілесних, як до немовлят у Христі.

Och jag kunde icke tala till eder, mina bröder, såsom till andliga människor, utan måste tala såsom till människor av köttslig natur, såsom till dem som ännu äro barn i Kristus.

Я вас годував молоком, а не твердою їжею, бо ви не могли її їсти, та й тепер ще не можете,

Mjölk gav jag eder att dricka; fast föda gav jag eder icke, ty det fördrogen I då ännu icke. Ja, icke ens nu fördragen I det,

бо ви ще тілесні. Бо коли заздрість та суперечки між вами, то чи ж ви не тілесні, і хіба не полюдському робите?

eftersom I ännu haven ett köttsligt sinne. Ty om avund och kiv finnes bland eder, haven I icke då ett köttsligt sinne, och vandren I icke då på vanligt människosätt?

Бо коли хто каже: Я ж Павлів, а інший: Я Аполлосів, то чи ж ви не тілесні?

När den ene säger: »Jag håller mig till Paulus» och den andre: »Jag håller mig till Apollos», ären I icke då lika hopen av människor?

Бо хто ж Аполлос? Або хто то Павло? Вони тільки служителі, що ви ввірували через них, і то скільки кому дав Господь.

Vad är då Apollos? Vad är Paulus? Allenast tjänare, genom vilka I haven kommit till tro; och de äro det i mån av vad Herren har beskärt åt var och en av dem.

Я посадив, Аполлос поливав, Бог же зростив,

Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten.

тому ані той, хто садить, ані хто поливає, є щось, але Бог, що родить!

Alltså kommer det icke an på den som planterar, ej heller på den som vattnar, utan på Gud, som giver växten.

І хто садить, і хто поливає одне, і кожен одержить свою нагороду за працею своєю!

Den som planterar och den som vattnar -- den ene är såsom den andre, dock så, att var och en skall få sin särskilda lön efter sitt särskilda arbete.

Бо ми співробітники Божі, а ви Боже поле, Божа будівля.

Ty vi äro Guds medarbetare; I ären ett Guds åkerfält, en Guds byggnad.

Я за благодаттю Божою, що дана мені, як мудрий будівничий, основу поклав, а інший будує на ній; але нехай кожен пильнує, як він будує на ній!

Efter den Guds nåd som blev mig given lade jag grunden såsom en förfaren byggmästare, och en annan bygger nu vidare därpå. Men var och en må se till, huru han bygger därpå.

Ніхто бо не може покласти іншої основи, окрім покладеної, а вона Ісус Христос.

Ty en annan grund kan ingen lägga, än den som är lagd, nämligen Jesus Kristus;

А коли хто на цій основі будує з золота, срібла, дорогоцінного каміння, із дерева, сіна, соломи,

men om någon bygger på den grunden med guld, silver och dyrbara stenar eller med trä, hö och strå,

то буде виявлене діло кожного, бо виявить день, тому що він огнем об'являється, і огонь діло кожного випробує, яке воно є.

så skall det en gång visa sig huru det är med vars och ens verk. »Den dagen» skall göra det kunnigt; ty den skall uppenbaras i eld, och hurudant vars och ens verk är, det skall elden pröva.

І коли чиє діло, яке збудував хто, устоїть, то той нагороду одержить;

Om det byggnadsverk, som någon har uppfört på den grunden, bliver beståndande, så skall han undfå lön;

коли ж діло згорить, той матиме шкоду, та сам він спасеться, але так, як через огонь.

men om hans verk brännes upp, så skall han gå miste om lönen. Själv skall han dock bliva frälst, men såsom igenom eld.

Чи не знаєте ви, що ви Божий храм, і Дух Божий у вас пробуває?

Veten I icke att I ären ett Guds tempel och att Guds Ande bor i eder?

Як хто нівечить Божого храма, того знівечить Бог, бо храм Божий святий, а храм той то ви!

Om nu någon fördärvar Guds tempel, så skall Gud fördärva honom; ty Guds tempel är heligt, och det templet ären I.

Хай не зводить ніхто сам себе. Як кому з вас здається, що він мудрий в цім віці, нехай стане нерозумним, щоб бути премудрим.

Ingen bedrage sig själv. Om någon bland eder menar sig vara vis genom denna tidsålders visdom, så blive han en dåre, för att han skall kunna bliva vis.

Цьогосвітня бо мудрість у Бога глупота, бо написано: Він ловить премудрих у хитрощах їхніх!

Ty denna världens visdom är dårskap inför Gud. Det är ju skrivet:  »Han fångar de visa i deras klokskap»;

І знову: Знає Господь думки мудрих, що марнотні вони!

så ock:  »Herren känner  de visas tankar,  han vet att de äro fåfängliga.»

Тож нехай ніхто не хвалиться людьми, бо все ваше:

Så berömme sig då ingen av människor. Allt hör ju eder till;

чи Павло, чи Аполлос, чи Кифа, чи світ, чи життя, чи смерть, чи теперішнє, чи майбутнє усе ваше,

det må vara Paulus eller Apollos eller Cefas eller hela världen, det må vara liv eller död, vad som nu är, eller vad som skall komma, alltsammans hör eder till.

ви ж Христові, а Христос Божий!

Men I hören Kristus till, och Kristus hör Gud till.