Ecclesiastes 10

 Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva;  så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.

Ölü sinekler attarın ıtırını kokutur. Biraz aptallık da bilgeliği ve saygınlığı bastırır.

 Den vise har sitt hjärta åt höger,  men dåren har sitt hjärta åt vänster.

Bilgenin yüreği hep doğruya eğilimlidir, Akılsızın ise, hep yanlışa.

 Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta,  och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.

Yolda yürürken bile akılsızın aklı kıttır, Akılsız olduğunu herkese gösterir.

 Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så  håll dig dock stilla,  ty saktmod gör stora synder ogjorda.

Yöneticinin öfkesi sana karşı alevlenirse, Yerinden ayrılma; Çünkü serinkanlılık büyük yanlışları bastırır.

 Ett elände gives, som jag har sett under solen,  ett fel som beror av den som har makten:

Güneşin altında gördüğüm bir haksızlık var, Yöneticiden kaynaklanan bir yanlışı andırıyor:

 att dårskap sättes på höga platser,  medan förnämliga män få sitta i förnedring.

Zenginler düşük makamlarda otururken, Aptallar yüksek makamlara atanıyor.

 Jag har sett trälar färdas till häst  och hövdingar få gå till fots såsom trälar.

Köleleri at sırtında, Önderleri yerde köleler gibi yürürken gördüm.

 Den som gräver en grop, han faller själv däri,  och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.

[] Çukur kazan içine kendi düşer, Duvarda gedik açanı yılan sokar.

 Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem,  den som hugger ved kommer i fara därvid.

Taş çıkaran taştan incinir, Odun yaran tehlikeye girer.

 Om man icke slipar eggen,  när ett järn har blivit slött,  så måste man anstränga krafterna dess mer;  och vishet är att göra allt på bästa sätt.

Balta körse, ağzı bilenmemişse, Daha çok güç gerektirir; Ama bilgelik başarı doğurur.

 Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad,  så har besvärjaren intet gagn av sin konst.

Yılan büyü yapılmadan önce sokarsa, Büyücünün yararı olmaz.

 Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest,  men dårens läppar fördärva honom själv.

Bilgenin ağzından çıkan sözler benimsenir, Oysa akılsız kendi ağzıyla yıkımına yol açar.

 Begynnelsen på hans muns ord är dårskap,  och änden på hans tal är uselt oförnuft.

Sözünün başı aptallık, Sonu zırdeliliktir.

 Och dåren är rik på ord;  dock vet ingen människa vad som skall ske;  vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?

Akılsız konuştukça konuşur. Kimse ne olacağını bilmez. Kim ona kendisinden sonra ne olacağını bildirebilir?

 Dårens möda bliver honom tung,  ty icke ens till staden hittar han fram.

Akılsızın emeği kendini öylesine yıpratır ki, Kente bile nasıl gideceğini bilemez.

 Ve dig, du land vars konung är ett barn,  och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!

Kralın bir çocuksa, Önderlerin sabah şölen veriyorsa, vay sana, ey ülke!

 Väl dig, du land vars konung är en ädling,  och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid,  med måttlighet, och icke för att överlasta sig!

Kralın soyluysa, Önderlerin sarhoşluk için değil Güçlenmek için vaktinde yemek yiyorsa, ne mutlu sana, ey ülke!

 Genom lättja förfalla husets bjälkar,  och genom försumlighet dryper det in i huset.

Tembellikten dam çöker, Miskinlikten çatı akar.

 Till sin förlustelse håller man gästabud,  och vinet gör livet glatt;  men penningen är det som förlänar alltsammans.

Şölen eğlenmek için yapılır, Şarap yaşama sevinç katar, Paraysa her ihtiyacı karşılar.

 Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung,  och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man;  ty himmelens fåglar böra fram ditt tal,  och de bevingade förkunna vad du har sagt.

İçinden bile krala sövme, Yatak odanda zengine lanet etme, Çünkü gökte uçan kuşlar haber taşır, Kanatlı varlıklar söylediğini aktarır.