Proverbs 9

 Visheten har byggt sig ett hus,  hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
Viisaus rakensi huoneensa, ja vuoli siihen seitsemän patsasta,
 Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin,  hon har jämväl dukat sitt bord
Ja teurasti teuraansa, sekoitti viinansa ja valmisti pöytänsä,
 Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning  uppe på stadens översta höjder:
Ja lähetti piikansa, korkeista kaupungin saleista kutsumaan:
 »Den som är fåkunnig, han komme hit.»  Ja, till den oförståndige säger hon så:
Joka tyhmä on, hän tulkaan tänne; ja hulluille sanoi hän:
 »Kommen och äten av mitt bröd,  och dricken av vinet som jag har blandat.
Tulkaat ja syökäät minun leivästäni, ja juokaat viinaa, jonka minä sekoitin.
 Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva,  och gån fram på förståndets väg.
Hyljätkää hullu meno, niin te saatte elää, ja käykää ymmärryksen tiellä.
 (Den som varnar en bespottare, han får skam igen,  och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.Matt. 7,6.
Joka pilkkaajaa kurittaa, hän saa häpiän, ja joka jumalatointa nuhtelee, hän häväistään.
 Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig;  tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.Ords. 23,9. 28,23.
Älä rankaise pilkkaajaa, ettei hän sinua vihaisi: nuhtele viisasta, ja hän rakastaa sinua.
 Giv åt den vise, så bliver han ännu visare;  undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.Matt. 13,12.
Anna viisaalle, niin hän viisaammaksi tulee: opeta vanhurskasta, niin hän opissaan etenee.
 HERRENS fruktan är vishetens begynnelse,  och att känna den Helige är förstånd.)Job 28,28. Ps. 111,10. Ords. 1,7. Syr. 1,14.
Viisauden alku on Herran pelko, ja pyhäin tieto on ymmärrys.
 Ty genom mig skola dina dagar bliva många  och levnadsår givas dig i förökat mått.Ords. 3,16. 4,10. 8,35.
Sillä minun kauttani sinun päiväs enennetään, ja ikäs vuodet lisätään.
 Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn,  och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena.»
Jos sinä olet viisas, niin sinä itselles viisas olet; mutta jos sinä olet pilkkaaja, niin sinä itse sen kannat.
 En dåraktig, yster kvinna  är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
Hullu, huikentelevainen vaimo, mieletöin ei tiedä mitään,
 Hon har satt sig vid ingången till sitt hus,  på sin stol, högt uppe i staden,
Istuu huoneensa ovella, korkialla istuimella, ylimmäisessä siassa kaupungissa,
 för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen,  dem som där vandra sin stig rätt fram:
Että hän houkuttelis kaikkia, jotka siitä käyvät ohitse, ja tietänsä vaeltavat:
 »Den som är fåkunnig, han komme hit.»  Ja, till den oförståndige säger hon så:
Se joka tyhmä on, hän tulkoon tänne; ja hullulle sanoo hän:
 »Stulet vatten är sött,  bröd i lönndom smakar ljuvligt.»Ords. 5,16. 20,17.
Varastettu vesi on makia, ja salattu leipä suloinen;
 han vet icke att det bär till skuggornas boning,  hennes gäster hamna i dödsrikets djup.Ords. 2,18. 7,27.               ----
Vaan ei hän tiedä, että siellä kuolleet ovat: hänen vieraansa ovat helvetin syvyydessä.