Psalms 115

115:1

Icke åt oss, HERRE, icke åt oss, utan åt ditt namn giv äran, för din nåds, för din sannings skull.

لَيْسَ لَنَا يَا رَبُّ لَيْسَ لَنَا، لكِنْ لاسْمِكَ أَعْطِ مَجْدًا، مِنْ أَجْلِ رَحْمَتِكَ مِنْ أَجْلِ أَمَانَتِكَ.

115:2

Varför skulle hedningarna få säga: »Var är nu deras Gud?»

لِمَاذَا يَقُولُ الأُمَمُ: «أَيْنَ هُوَ إِلهُهُمْ؟ ».

115:3

Vår Gud är ju i himmelen; han kan göra allt vad han vill.

إِنَّ إِلهَنَا فِي السَّمَاءِ. كُلَّمَا شَاءَ صَنَعَ.

115:4

Men deras avgudar äro silver och guld, verk av människohänder.

أَصْنَامُهُمْ فِضَّةٌ وَذَهَبٌ، عَمَلُ أَيْدِي النَّاسِ.

115:5

De hava mun och tala icke, de hava ögon och se icke,

لَهَا أَفْوَاهٌ وَلاَ تَتَكَلَّمُ. لَهَا أَعْيُنٌ وَلاَ تُبْصِرُ.

115:6

de hava öron och höra icke, de hava näsa och lukta icke.

لَهَا آذَانٌ وَلاَ تَسْمَعُ. لَهَا مَنَاخِرُ وَلاَ تَشُمُّ.

115:7

Med sina händer taga de icke, med sina fötter gå de icke; de hava intet ljud i sin strupe.

لَهَا أَيْدٍ وَلاَ تَلْمِسُ. لَهَا أَرْجُلٌ وَلاَ تَمْشِي، وَلاَ تَنْطِقُ بِحَنَاجِرِهَا.

115:8

De som hava gjort dem skola bliva dem lika, ja, alla som förtrösta på dem.

مِثْلَهَا يَكُونُ صَانِعُوهَا، بَلْ كُلُّ مَنْ يَتَّكِلُ عَلَيْهَا.

115:9

I av Israel, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.

يَا إِسْرَائِيلُ، اتَّكِلْ عَلَى الرَّبِّ. هُوَ مُعِينُهُمْ وَمِجَنُّهُمْ.