Job 12

Da tok Job til orde og sa:

Därefter tog Job till orda och sade:

Ja sannelig, I er de rette folk, og med eder dør visdommen ut.

 Ja, visst ären I det rätta folket,  och med eder kommer visheten att dö ut!

Også jeg har forstand, likesom I, jeg står ikke tilbake for eder, og hvem vet ikke dette?

 Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I,  icke står jag tillbaka för eder;  ty vem är den som ej begriper slikt?

Til spott for mine venner er jeg, jeg som ropte til Gud og fikk svar; til spott er jeg, den rettskafne og ulastelige.

 Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän,  jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud;  man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!

Ulykken fortjener bare forakt efter de trygges mening; forakt venter dem hvis fot vakler.

 Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker;  förakt väntar dem vilkas fötter vackla.

Ødeleggeres telt blir i ro, og trygge er de som egger Gud til vrede, de som fører sin gud i sin hånd.

 Men förhärjares hyddor åtnjuta frid,  och trygghet få sådana som trotsa Gud,  de som hava sin gud i sin hand.

Men spør du dyrene, de skal lære dig, og himmelens fugler, de skal si dig det,

 Men fråga du boskapen, den må undervisa dig,  och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig;

eller tal til jorden, og den skal lære dig, og havets fisker skal fortelle dig det.

 eller tala till jorden, hon må undervisa dig,  fiskarna i havet må giva dig besked.

Hvem skjønner ikke av alt dette at det er Herrens hånd som har skapt det,

 Vem kan icke lära genom allt detta  att det är HERRENS hand som har gjort det?

han som har i sin hånd hver levende sjel og hvert menneskelegemes ånd?

 I hans han är ju allt levandes själ  och alla mänskliga varelsers anda.

Mon ikke øret prøver ord, likesom ganen smaker mat?

 Skall icke öra pröva orden,  likasom munnen prövar matens smak?

Hos gråhårede er visdom, og langt liv gir forstand.

 Vishet tillkommer ju de gamle  och förstånd dem som länge hava levat.

Hos ham er visdom og velde, ham hører råd og forstand til.

 Hos Honom finnes vishet och makt,  hos honom råd och förstånd.

Se, han river ned, og det bygges ikke op igjen; han stenger for en mann, og det lukkes ikke op.

 Se, vad han river ned, det bygges ej upp;  för den han iar inne kan ingen upplåta.

Han demmer for vannene, og de tørker bort, og han slipper dem løs, og de velter om jorden.

 Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt,  han släpper dem lösa, då fördärva de landet.

Hos ham er styrke og visdom; i hans makt er både den som farer vill, og den som fører vill.

 Hos honom är kraft och klokhet,  den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand.

Han fører rådsherrer bort som fanger, og dommere gjør han til dårer.

 Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt,  och domare gör han till dårar.

Kongers tvangsbånd løser han og binder rep om deres lender.

 Han upplöser konungars välde  och sätter fångbälte om deras höfter.

Han fører prester bort som fanger, og mektige menn støter han ned.

 Präster utblottar han, han för dem i landsflykt,  och de säkrast rotade kommer han på fall.

Han fratar prøvede menn mælet og oldinger deres innsikt.

 Välbetrodda män berövar han målet  och avhänder de äldste deras insikt.

Han utøser forakt over fyrster, og de sterkes belte løser han.

 Han utgjuter förakt över furstar  och lossar de starkes gördel.

Han drar det skjulte frem av mørket og fører dødsskygge frem i lyset.

 Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker,  dödsskuggan drager han fram i ljuset.

Han lar folkene bli store, og han lar dem gå til grunne; han gir folkene vidt rum, og han fører dem bort.

 Han låter folkslag växa till -- och förgör dem;  han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort.

Høvdingene i landet fratar han forstanden og lar dem fare vill i et uveisomt øde;

 Stamhövdingar i landet berövar han förståndet,  han leder dem vilse i väglösa ödemarker.

de famler i mørke uten lys, og han lar dem rave likesom drukne.

 De famla i mörkret och hava intet ljus,  han kommer dem att ragla såsom druckna.