Philippians 4

Therefore, my brethren dearly beloved and longed for, my joy and crown, so stand fast in the Lord, my dearly beloved.
Därför, mina älskade och efterlängtade bröder, min glädje och min krona, stån fasta i Herren med detta sinne, I mina älskade.
I beseech Euodias, and beseech Syntyche, that they be of the same mind in the Lord.
Evodia förmanar jag, och Syntyke förmanar jag att de skola vara ens till sinnes i Herren.
And I intreat thee also, true yokefellow, help those women which laboured with me in the gospel, with Clement also, and with other my fellowlabourers, whose names are in the book of life.
Ja, också till dig, min Synsygus -- du som med rätta bär det namnet -- har jag en bön: Var dessa kvinnor till hjälp, ty jämte mig hava de kämpat i evangelii tjänst, de såväl som Klemens och mina andra medarbetare, vilkas namn äro skrivna i livets bok.
Rejoice in the Lord alway: and again I say, Rejoice.
Glädjen eder i Herren alltid. Åter vill jag säga: Glädjen eder.
Let your moderation be known unto all men. The Lord is at hand.
Låten edert saktmod bliva kunnigt för alla människor. Herren är nära!
Be careful for nothing; but in every thing by prayer and supplication with thanksgiving let your requests be made known unto God.
Gören eder intet bekymmer, utan låten i allting edra önskningar bliva kunniga inför Gud, genom åkallan och bön, med tacksägelse.
And the peace of God, which passeth all understanding, shall keep your hearts and minds through Christ Jesus.
Så skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara edra hjärtan och edra tankar, i Kristus Jesus.
Finally, brethren, whatsoever things are true, whatsoever things are honest, whatsoever things are just, whatsoever things are pure, whatsoever things are lovely, whatsoever things are of good report; if there be any virtue, and if there be any praise, think on these things.
För övrigt, mina bröder, vad sant är, vad värdigt, vad rätt, vad rent är, vad som är älskligt och värt att akta, ja, allt vad dygd heter, och allt som förtjänar att prisas -- tänken på allt sådant.
Those things, which ye have both learned, and received, and heard, and seen in me, do: and the God of peace shall be with you.
Detta, som I haven lärt och inhämtat och haven hört av mig och sett hos mig, det skolen I göra; och så skall fridens Gud vara med eder.
But I rejoiced in the Lord greatly, that now at the last your care of me hath flourished again; wherein ye were also careful, but ye lacked opportunity.
Det har varit för mig en stor glädje i Herren att I nu omsider haven kommit i en så god ställning, att I haven kunnat tänka på mitt bästa. Dock, I tänkten nog också förut därpå, men I haden icke tillfälle att göra något.
Not that I speak in respect of want: for I have learned, in whatsoever state I am, therewith to be content.
Icke som om jag härmed ville säga att något har fattats mig; ty jag har lärt mig att vara nöjd med de omständigheter i vilka jag är.
I know both how to be abased, and I know how to abound: every where and in all things I am instructed both to be full and to be hungry, both to abound and to suffer need.
Jag vet att finna mig i ringhet, jag vet ock att finna mig i överflöd. Med vilken ställning och vilka förhållanden som helst är jag förtrogen: jag kan vara mätt, och jag kan vara hungrig; jag kan hava överflöd, och jag kan lida brist.
I can do all things through Christ which strengtheneth me.
Allt förmår jag i honom som giver mig kraft.
Notwithstanding ye have well done, that ye did communicate with my affliction.
Dock gjorden I väl däri att I visaden mig deltagande i mitt betryck.
Now ye Philippians know also, that in the beginning of the gospel, when I departed from Macedonia, no church communicated with me as concerning giving and receiving, but ye only.
I veten ju ock själva, I filipper, att under evangelii första tid, då när jag hade dragit bort ifrån Macedonien, ingen annan församling än eder trädde i sådan förbindelse med mig, att räkning kunde föras över »utgivet och mottaget».
For even in Thessalonica ye sent once and again unto my necessity.
Ty medan jag ännu var i Tessalonika, sänden I mig både en och två gånger vad jag behövde. --
Not because I desire a gift: but I desire fruit that may abound to your account.
Icke som om jag skulle åstunda själva gåvan; nej, vad jag åstundar är en sådan frukt därav, som rikligen kommer eder själva till godo.
But I have all, and abound: I am full, having received of Epaphroditus the things which were sent from you, an odour of a sweet smell, a sacrifice acceptable, wellpleasing to God.
Jag har nu fått ut allt, och det i överflödande mått. Jag har fullt upp, sedan jag av Epafroditus har mottagit eder gåva, »en välbehaglig lukt», ett offer som täckes Gud och behagar honom väl.
But my God shall supply all your need according to his riches in glory by Christ Jesus.
Så skall ock min Gud, efter sin rikedom, i fullt mått och på ett härligt sätt i Kristus Jesus giva eder allt vad I behöven.
Now unto God and our Father be glory for ever and ever. Amen.
Men vår Gud och Fader tillhör äran i evigheternas evigheter. Amen.
Salute every saint in Christ Jesus. The brethren which are with me greet you.
Hälsen var och en av de heliga i Kristus Jesus. De bröder som äro här hos mig hälsa eder.
All the saints salute you, chiefly they that are of Caesar's household.
Alla de heliga hälsa eder, först och främst de som höra till kejsarens hus.
The grace of our Lord Jesus Christ be with you all. Amen. It was written to the Philippians from Rome by Epaphroditus.
Herrens, Jesu Kristi, nåd vare med eder ande.