Job 18

Allora Bildad di Suach rispose e disse:
Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
"Quando porrete fine alle parole? Fate senno, e poi parleremo.
 Huru länge skolen I gå på jakt efter ord?  Kommen till förstånd; sedan må vi talas vid.
Perché siamo considerati come bruti e perché siamo agli occhi vostri degli esseri impuri?
 Varför skola vi aktas såsom oskäliga djur,  räknas i edra ögon såsom ett förstockat folk?
O tu, che nel tuo cruccio laceri te stesso, dovrà la terra, per cagion tua, essere abbandonata e la roccia esser rimossa dal suo luogo?
 Du som i din vrede sliter sönder dig själv,  menar du att dör din skull jorden skall bliva öde  och klippan flyttas bort från sin plats?
Sì, la luce dell’empio si spegne, e la fiamma del suo fuoco non brilla.
 Nej, den ogudaktiges ljus skall slockna ut,  och lågan av hans eld icke giva något sken.
La luce si oscura nella sua tenda, e la lampada che gli sta sopra si spegne.
 Ljuset skall förmörkas i hans hydda,  och lampan slockna ut för honom.
I passi che facea nella sua forza si raccorciano, e i suoi propri disegni lo menano a ruina.
 Hans väldiga steg skola stäckas,  hans egna rådslag bringa honom på fall.
Poiché i suoi piedi lo traggon nel tranello, e va camminando sulle reti.
 Ty han rusar med sina fötter in i nätet,  försåten lura, där han vandrar fram;
Il laccio l’afferra pel tallone, e la trappola lo ghermisce.
 snaran griper honom om hälen,  och gillret tager honom fatt;
Sta nascosta in terra per lui un’insidia, e sul sentiero lo aspetta un agguato.
 garn till att fånga honom äro lagda på marken  och snärjande band på hans stig.
Paure lo atterriscono d’ogn’intorno, lo inseguono, gli stanno alle calcagna.
 Från alla sidor ängsla honom förskräckelser,  de jaga honom, varhelst han går fram.
La sua forza vien meno dalla fame, la calamità gli sta pronta al fianco.
 Olyckan vill uppsluka honom,  och ofärd står redo, honom till fall.
Gli divora a pezzo a pezzo la pelle, gli divora le membra il primogenito della morte.
 Under hans hud frätas hans lemmar bort,  ja, av dödens förstfödde bortfrätas hans lemmar.
Egli è strappato dalla sua tenda che credea sicura, e fatto scendere verso il re degli spaventi.
 Ur sin hydda, som han förtröstar på, ryckes han bort,  och till förskräckelsernas konung vandrar han hän.
Nella sua tenda dimora chi non è de’ suoi, e la sua casa è cosparsa di zolfo.
 I hans hydda får främlingar bo,  och svavel utströs över hans boning.
In basso s’inaridiscono le sue radici, in alto son tagliati i suoi rami.
 Nedantill förtorkas hans rötter,  och ovantill vissnar hans krona bort.
La sua memoria scompare dal paese, più non s’ode il suo nome per le campagne.
 Hans åminnelse förgås ifrån jorden,  hans namn lever icke kvar i världen.
E’ cacciato dalla luce nelle tenebre, ed è bandito dal mondo.
 Från ljus stötes han ned i mörker  och förjagas ifrån jordens krets.
Non lascia tra il suo popolo né figli, né nipoti, nessun superstite dov’egli soggiornava.
 Utan barn och avkomma bliver han i sitt folk,  och ingen i hans boningar skall slippa undan.
Quei d’occidente son stupiti della sua sorte, e quei d’oriente ne son presi d’orrore.
 Över hans ofärdsdag häpna västerns folk,  och österns män gripas av rysning.
Certo son tali le dimore dei perversi e tale è il luogo di chi non conosce Iddio".
 Ja, så sker det med den orättfärdiges hem,  så går det dens hus, som ej vill veta av Gud.