Psalms 31

victori canticum David in te Domine speravi non confundar in aeternum in iustitia tua salva me

För sångmästaren; en psalm av David.

inclina ad me aurem tuam velociter libera me esto mihi in lapidem fortissimum et in domum munitam ut salves me

 Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt;  låt mig aldrig komma på skam,      befria mig genom din rättfärdighet.

quia petra mea et munitio mea tu es et propter nomen tuum dux meus eris et enutries me

 Böj ditt öra till mig,      rädda mig snarligen;  var mig en fast klippa,      en bort till min frälsning.

educes me de rete quod absconderunt mihi quia tu fortitudo mea es

 Ty du är mitt bergfäste och min bort,  och du skall, för ditt namns skull,      leda och föra mig.

in manu tua commendabo spiritum meum redemisti me Domine Deus veritatis

 Du skall draga mig ur det nät      som de lade ut för mig;  ty du är mitt värn.

odisti custodientes vanitates frustra ego autem in Domino confisus sum

 I din hand befaller jag min ande;  du förlossar mig, HERRE,      du trofaste Gud.

exultabo et laetabor in misericordia tua quia vidisti adflictionem meam cognovisti tribulationes animae meae

 Jag hatar dem som hålla sig      till fåfängliga avgudar,  men jag förtröstar på HERREN.

et non conclusisti me in manibus inimici posuisti in latitudine pedes meos

 Jag vill fröjda mig och vara glad över din nåd,  att du ser till mitt lidande,  att du låter dig vårda om min själ i nöden

miserere mei Domine quoniam tribulor caligavit in furore oculus meus anima mea et venter meus

 och icke överlämnar mig i fiendens hand,  utan ställer mina fötter på rymlig plats.

quia consumptae sunt in maerore vitae meae et anni mei in gemitu infirmata est in iniquitate fortitudo mea et ossa mea contabuerunt

 Var mig nådig, HERRE, ty jag är i nöd;  av sorg är mitt öga förmörkat,      ja, min själ såväl som min kropp.

apud omnes hostes meos factus sum obprobrium et vicinis meis nimis et timor notis meis qui videbant me in plateis fugiebant me

 Ty mitt liv har försvunnit i bedrövelse      och mina år i suckan;  min kraft är bruten genom min missgärning,      och benen i min kropp äro maktlösa.

oblivioni traditus sum quasi mortuus a corde factus sum quasi vas perditum

 För alla mina ovänners skull har jag blivit till smälek,  ja, till stor smälek för mina grannar      och till skräck för mina förtrogna;  de som se mig på gatan      fly undan för mig.

audivi enim obprobrium multorum congregationem in circuitu cum inirent consilium adversum me et ut auferrent animam meam cogitarent

 Jag är bortglömd ur hjärtat, såsom vore jag död;  jag har blivit såsom ett sönderslaget kärl.

ego autem in te speravi Domine dixi Deus meus es tu

 Ty jag hör mig förtalas av många;      skräck från alla sidor!  De rådslå med varandra mot mig  och stämpla för att taga mitt liv.

in manu tua tempora mea libera me de manu inimicorum meorum et persequentium me

 Men jag förtröstar på dig, HERRE;  jag säger: »Du är min Gud.»

ostende faciem tuam super servum tuum salva me in misericordia tua

 Min tid står i dina händer; rädda mig      från mina fienders hand och mina förföljare.

Domine ne confundar quia invocavi te confundantur impii taceant in inferno

 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare;      fräls mig genom din nåd.

muta fiant labia mendacii quae loquuntur contra iustum vetera in superbia et despectione

 HERRE, låt mig icke komma på skam, ty jag åkallar dig;  låt de ogudaktiga komma på skam      och varda tystade i dödsriket.

quam multa est bonitas tua quam abscondisti timentibus te operatus es sperantibus in te in conspectu filiorum hominum

 Må lögnaktiga läppar förstummas,  de som tala vad fräckt är mot den rättfärdige,      med högmod och förakt.

abscondes eos in protectione vultus tui a duritia viri abscondes eos in umbra a contradictione linguarum

 Huru stor är icke din godhet,      den du förvarar åt dem som frukta dig,  och den du bevisar inför människors barn      mot dem som taga sin tillflykt till dig!

benedictus Dominus qui mirabilem fecit misericordiam suam mihi in civitate munita

 Du beskärmar dem i ditt ansiktes beskärm      mot människors sammangaddning;  du döljer dem i din hydda      mot tungors angrepp.

ego autem dixi in stupore meo proiectus sum de conspectu oculorum eius ergone audisti vocem deprecationis meae cum clamarem ad te

 Lovad vare HERREN,  ty han har bevisat mig sin underbara nåd      genom att beskära mig en fast stad!

diligite Dominum omnes sancti eius fideles servat Dominus et retribuet his qui satis operantur superbiam

 Ty väl sade jag i min ångest:  »Jag är bortdriven från dina ögon.»  Likväl hörde du mina böners ljud,      när jag ropade till dig.

confortamini et roboretur cor vestrum omnes qui expectatis Dominum

 Älsken HERREN, alla I hans fromme.  HERREN bevarar de trogna,  men han vedergäller i fullt mått      den som över högmod. [ (Psalms 31:25)  Varen frimodiga och oförfärade i edra hjärtan,  alla I som sätten edert hopp till HERREN. ]