Psalms 90

Ya Rab, barınak oldun bize Kuşaklar boyunca.

En bön av gudsmannen Mose.  Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte.

Dağlar var olmadan, Daha evreni ve dünyayı yaratmadan, Öncesizlikten sonsuzluğa dek Tanrı sensin.

 Förrän bergen blevo till  och du frambragte jorden och världen,  ja, från evighet till evighet      är du, o Gud.

İnsanı toprağa döndürürsün, “Ey insanoğulları, toprağa dönün!” diyerek.

 Du låter människorna vända åter till stoft,  du säger: »Vänden åter, I människors barn.»

[] Çünkü senin gözünde bin yıl Geçmiş bir gün, dün gibi, Bir gece nöbeti gibidir.

 Ty tusen år äro i dina ögon  såsom den dag som förgick i går;  ja, de äro såsom en nattväkt.

İnsanları bir düş gibi siler, süpürürsün, Sabah biten ot misali:

 Du sköljer dem bort; de äro såsom en sömn.  Om morgonen likna de gräset som frodas;

Sabah filizlenir, büyür, Akşam solar, kurur.

 det blomstrar upp och frodas om morgonen,  men om aftonen torkar det bort och förvissnar.

Eriyip bitiyoruz senin öfkenden, Kızgınlığından dehşete düşüyoruz.

 Ty vi förgås genom din vrede,  och genom din förtörnelse ryckas vi plötsligt bort.

Suçlarımızı önüne, Gizli günahlarımızı yüzünün ışığına çıkardın.

 Du ställer våra missgärningar inför dig,  våra förborgade synder i ditt ansiktes ljus.

Gazabından kısalıyor günlerimiz, Bir soluk gibi tükeniyor yıllarımız.

 Ja, alla våra dagar försvinna genom din förgrymmelse,  vi lykta våra år såsom en suck.

Ömrümüz yetmiş yıl sürüyor, Bilemedin seksen, o da sağlıklıysak; En güzel yıllar da zahmetle, kederle geçiyor, Çabucak bitiyor, uçup gidiyoruz.

 Vårt liv varar sjuttio år  eller åttio år, om det bliver långt;  och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet,  ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.

Kim bilir gazabının gücünü? Çünkü öfken sana duyulan korku kadar güçlüdür.

 Vem besinnar din vredes makt  och din förgrymmelse, så att han fruktar dig?

Bu yüzden günlerimizi saymayı bize öğret ki, Bilgelik kazanalım.

 Lär oss betänka huru få våra dagar äro,  för att vi må undfå visa hjärtan.

Vazgeç, ya RAB! Öfken ne zamana dek sürecek? Acı kullarına!

 HERRE, vänd åter.  Huru länge dröjer du?  Förbarma dig över dina tjänare.

Sabah bizi sevginle doyur, Ömrümüz boyunca sevinçle haykıralım.

 Mätta oss med din nåd, när morgonen gryr,  så att vi få jubla och vara glada i alla våra livsdagar.

Kaç gün bizi sıkıntıya soktunsa, Kaç yıl çile çektirdinse, O kadar sevindir bizi.

 Giv oss glädje så många dagar som du har plågat oss,  så många år som vi hava lidit olycka.

Yaptıkların kullarına, Görkemin onların çocuklarına görünsün.

 Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänare  och din härlighet över deras barn.

Tanrımız Rab bizden hoşnut kalsın. Ellerimizin emeğini boşa çıkarma. Evet, ellerimizin emeğini boşa çıkarma.

 Och HERRENS, vår Guds, ljuvlighet      komme över oss.  Må du främja för oss      våra händers verk;  ja, våra händers verk främje du.