Isaiah 43

Ey Yakup soyu, seni yaratan, Ey İsrail, sana biçim veren RAB şimdi şöyle diyor: “Korkma, çünkü seni kurtardım, Seni adınla çağırdım, sen benimsin.

 Men nu säger HERREN så,  han som har skapat dig, Jakob,      han som har danat dig, Israel:  Frukta icke, ty jag har förlossat dig,  jag har kallat dig vid ditt namn, du är min.

Suların içinden geçerken seninle olacağım, Irmakların içinden geçerken su boyunu aşmayacak. Ateşin içinde yürürken yanmayacaksın, Alevler seni yakmayacak.

 Om du ock måste gå genom vatten, så är jag med dig,  eller genom strömmar, så skola de icke fördränka dig;  måste du än gå genom eld, så skall du ej bliva svedd,  och lågorna skola ej förtära dig.

Çünkü senin Tanrın, İsrail’in Kutsalı, Seni kurtaran RAB benim. Fidyen olarak Mısır’ı, Sana karşılık Kûş ve Seva diyarlarını verdim.

 Ty jag är HERREN, din Gud,  Israels Helige, din frälsare;  jag giver Egypten till lösepenning för dig,  Etiopien och Seba i ditt ställe.

Gözümde değerli ve saygın olduğun, Seni sevdiğim için, senin yerine insanlar, Canın karşılığında halklar vereceğim.

 Eftersom du är så dyrbar i mina ögon,  så högt aktad och så älskad av mig,  därför giver jag människor till lösen för dig  och folk till lösen för ditt liv.

Korkma, çünkü seninleyim, Soyundan olanları doğudan getireceğim, Sizleri de batıdan toplayacağım.

 Frukta då icke, ty jag är med dig.  Jag skall låta dina barn komma från öster,  och från väster skall jag samla dig tillhopa.

“Kuzeye, ‘Ver’, güneye, ‘Alıkoyma; Oğullarımı uzaktan, Kızlarımı dünyanın dört bucağından getir’ diyeceğim.

 Jag skall säga till Norden: »Giv hit»  och till södern: »Förhåll mig dem icke;  för hit mina söner ifrån fjärran  och mina döttrar ifrån jordens ända,

‘Yüceliğim için yaratıp biçim verdiğim, Adımla çağrılan herkesi, Evet, oluşturduğum herkesi getirin’ diyeceğim.”

 envar som är uppkallad efter mitt namn  och som jag har skapat till min ära,  envar som jag har danat och gjort.»

Gözleri olduğu halde kör, Kulakları olduğu halde sağır olan halkı öne getir.

 För hitut det blinda folket, som dock har ögon,  och de döva, som dock hava öron.

Bütün uluslar bir araya gelsin, halklar toplansın. İçlerinden hangisi bunları bildirebilir, Olup bitenleri bize duyurabilir? Tanıklarını çağırıp haklı olduklarını kanıtlasınlar, Ötekiler de duyup, “Doğrudur” desinler.

 Alla folk hava kommit tillsammans,  folkslagen samla sig tillhopa.  Vem bland dem finnes, som skulle kunna förutsäga sådant?  Må de låta oss höra sina forna utsagor.  Må de ställa fram sina vittnen och bevisa sin rätt,  så att dessa, när de höra det, kunna säga: »Det är sant.»

“Tanıklarım sizlersiniz” diyor RAB, “Seçtiğim kullar sizsiniz. Öyle ki beni tanıyıp bana güvenesiniz, Benim O olduğumu anlayasınız. Benden önce bir tanrı olmadı, Benden sonra da olmayacak.

 Men I ären mina vittnen, säger HERREN,  I ären min tjänare, den som jag har utvalt,  på det att I mån veta och tro mig  och förstå, att det är jag;  före mig är ingen Gud danad,  och efter mig skall ingen komma.

“Ben, yalnız ben RAB’bim, Benden başka kurtarıcı yoktur.

 Jag, jag är HERREN,  och förutom mig finnes ingen frälsare.

Ben bildirdim, ben kurtardım, ben duyurdum, Aranızdaki yabancı ilahlar değil. Tanıklarım sizsiniz” diyor RAB, “Tanrı benim,

 Jag har förkunnat det och skaffat frälsning,  jag har kungjort det och ingen främmande gud bland eder.  I ären mina vittnen, säger HERREN;  och jag är Gud.

Gün gün olalı ben O’yum. Elimden kimse kurtaramaz. Ben yaparım, kim engel olabilir?”

 Ja, allt framgent är jag densamme,  och ingen kan rädda från min hand.  När jag vill göra något, vem kan då avvända det?

Kurtarıcınız RAB, İsrail’in Kutsalı diyor ki, “Uğrunuza Babil üzerine bir ordu göndereceğim. Övündükleri gemilerle kaçan bütün Kildaniler’e Boyun eğdireceğim.

 Så säger HERREN, eder förlossare,  Israels Helige:  För eder skull sänder jag mitt bud mot Babel,  och jag skall driva dem allasammans på flykten,  jag skall driva kaldéerna ned på skeppen som voro deras fröjd.

Kutsalınız, İsrail’in Yaratıcısı, Kralınız RAB benim.”

 Jag är HERREN, eder Helige,  Israels skapare, eder konung.

Denizde geçit, azgın sularda yol açan, Atlarla savaş arabalarını, Yiğit savaşçıları ve orduyu Yola çıkaran RAB şöyle diyor: “Onlar yattı, kalkamaz oldu, Fitil gibi bastırılıp söndürüldüler.

 Så säger HERREN,  han som gör en väg i havet,  en stig i väldiga vatten,

Denizde geçit, azgın sularda yol açan, Atlarla savaş arabalarını, Yiğit savaşçıları ve orduyu Yola çıkaran RAB şöyle diyor: “Onlar yattı, kalkamaz oldu, Fitil gibi bastırılıp söndürüldüler.

 han som för vagnar och hästar ditut,  ja, härskara och och stridsmakt,  sedan ligga de där tillhopa och kunna icke stå upp,  de äro utsläckta, de hava slocknat såsom en veke:

“Olup bitenlerin üzerinde durmayın, Düşünmeyin eski olayları.

 Tänken icke på vad förr har varit,  akten icke på vad fordom har skett.

Bakın, yeni bir şey yapıyorum! Olmaya başladı bile, farketmiyor musunuz? Çölde yol, kurak topraklarda ırmaklar yapacağım.

 Se, jag vill göra något nytt.  Redan nu visar det sig; märken I det icke?  Ja, jag skall göra en väg i öknen  och strömmar i ödemarken,

[] Kır hayvanları, çakallarla baykuşlar beni yüceltecek. Çünkü seçtiğim halkın içmesi için çölde su, Kurak yerlerde ırmaklar sağladım.

 så att markens djur skola ära mig,  schakaler och strutsar,  därför att jag låter vatten flyta i öknen,  strömmar i ödemarken,  så att mitt folk, min utkorade, kan få dricka.

Kendim için biçim verdiğim bu halk Bana ait olan övgüleri ilan edecek.”

 Det folk, som jag har danat åt mig,  skall förtälja mitt lov.

“Ne var ki, ey Yakup soyu, Yakardığın ben değildim, Benden usandın, ey İsrail.

 Men icke har du, Jakob, kallat mig hit,  i det du har gjort dig möda för min skull, du Israel.

Yakmalık sunu için bana davar getirmediniz, Kurbanlarınızla beni onurlandırmadınız. Sizi sunularla uğraştırmadım, Günnük isteyerek sizi usandırmadım.

 Icke har du framburit åt mig dina brännoffersfår  eller ärat mig med dina slaktoffer;  icke har jag vållat dig arbete med spisoffer,  ej heller möda med rökelse.

Benim için güzel kokulu kamış satın almadınız, Doyurmadınız beni kurbanlarınızın yağıyla. Tersine, beni günahlarınızla uğraştırdınız, Suçlarınızla usandırdınız.

 Icke har du köpt kalmus åt mig för dina penningar  eller mättat mig med dina slaktoffers fett.  Nej, du har vållat mig arbete genom dina synder  och möda genom dina missgärningar.

Kendi uğruna suçlarınızı silen benim, evet benim, Günahlarınızı anmaz oldum.

 Jag, jag är den som utplånar  dina överträdelser för min egen skull,  och dina synder kommer jag icke mer ihåg.

“Geçmişi bana anımsatın, hesaplaşalım, Haklı çıkmak için davanızı anlatın.

 Låt mig höra, vad du har att säga,  och låt oss gå till rätta med varandra;  tala du, för att du må finnas rättfärdig.

İlk atanız günah işledi, Sözcüleriniz bana başkaldırdı.

 Men se, redan din stamfader syndade,  och de som förde din talan begingo överträdelser mot mig.

Bu yüzden tapınak görevlilerini bayağılaştırdım; Yakup soyunu bütünüyle yıkıma, İsrail’i rezilliğe mahkûm ettim.”

 Därför har jag måst låta helgedomens furstar utstå vanära  och har överlämnat Jakob åt tillspillogivning,  Israel åt försmädelse.