Matthew 7

»Dömen icke, på det att I icke mån bliva dömda;

Døm ikke, forat I ikke skal dømmes! for med den samme dom som I dømmer med, skal I dømmes,

ty med den dom varmed I dömen skolen I bliva dömda, och med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder.

og med det samme mål som I måler med, skal eder måles igjen.

Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga?

Hvorfor ser du splinten i din brors øie, men bjelken i ditt eget øie blir du ikke var?

Eller huru kan du säga till din broder: 'Låt mig taga ut grandet ur ditt öga', du som har en bjälke i ditt eget öga?

Eller hvorledes kan du si til din bror: La mig dra splinten ut av ditt øie? og se, det er en bjelke i ditt eget øie!

Du skrymtare, tag först ut bjälken ur ditt eget öga; därefter må du se till, att du kan taga ut grandet ur din broders öga.

Du hykler! dra først bjelken ut av ditt eget øie, så kan du se å dra splinten ut av din brors øie!

Given icke åt hundarna vad heligt är, och kasten icke edra pärlor för svinen, på det att dessa icke må trampa dem under fötterna och sedan vända sig om och sarga eder.

Gi ikke hundene det hellige, og kast ikke eders perler for svinene, forat de ikke skal trå dem ned med sine føtter og vende sig om og sønderrive eder.

Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet.

Bed, så skal eder gis, let, så skal I finne, bank på, så skal det lukkes op for eder!

Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet.

For hver den som beder, han får, og den som leter, han finner, og den som banker på, for ham skal det lukkes op.

Eller vilken är den man bland eder, som räcker sin son en sten, när han beder honom om bröd,

Eller hvilket menneske iblandt eder er det vel som vil gi sin sønn en sten når han ber ham om brød,

eller som räcker honom en orm, när han beder om fisk?

eller vil gi ham en orm når han ber om en fisk?

Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då eder Fader, som är i himmelen, giva vad gott är åt dem som bedja honom!

Dersom da I, som er onde, vet å gi eders barn gode gaver, hvor meget mere skal da eders Fader i himmelen gi dem gode gaver som beder ham!

Därför, allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem; ty detta är lagen och profeterna.

Derfor, alt det I vil at menneskene skal gjøre imot eder, det skal også I gjøre imot dem; for dette er loven og profetene.

Gån in genom den trånga porten. Ty vid och bred är den väg som leder till fördärvet, och många äro de som gå fram på den;

Gå inn gjennem den trange port! for den port er vid, og den vei er bred som fører til fortapelsen, og mange er de som går inn gjennem den;

och den port är trång och den väg är smal, som leder till livet, och få äro de som finna den.

for den port er trang, og den vei er smal som fører til livet, og få er de som finner den.

Tagen eder till vara för falska profeter, som komma till eder i fårakläder, men invärtes äro glupande ulvar.

Men vokt eder for de falske profeter, som kommer til eder i fåreklær, men innvortes er glupende ulver!

Av deras frukt skolen I känna dem. Icke hämtar man väl vindruvor från törnen, eller fikon från tistlar?

Av deres frukter skal I kjenne dem; kan en vel sanke vindruer av tornebusker eller fiken av tistler?

Så bär vart och ett gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär ond frukt.

Således bærer hvert godt tre gode frukter, men det dårlige tre bærer onde frukter.

Ett gott träd kan icke bära ond frukt, ej heller kan ett dåligt träd bära god frukt.

Et godt tre kan ikke bære onde frukter, og et dårlig tre kan ikke bære gode frukter.

Vart träd som icke bär god frukt bliver avhugget och kastat i elden.

Hvert tre som ikke bærer god frukt, blir hugget ned og kastet på ilden.

Alltså skolen I känna dem av deras frukt. --

Derfor skal I kjenne dem av deres frukter.

Icke kommer var och en in i himmelriket, som säger till mig: 'Herre, Herre', utan den som gör min himmelske Faders vilja.

Ikke enhver som sier til mig: Herre! Herre! skal komme inn i himlenes rike, men den som gjør min himmelske Faders vilje.

Många skola på 'den dagen' säga till mig: 'Herre, Herre, hava vi icke profeterat i ditt namn och genom ditt namn drivit ut onda andar och genom ditt namn gjort många kraftgärningar?'

Mange skal si til mig på hin dag: Herre! Herre! har vi ikke talt profetisk ved ditt navn, og utdrevet onde ånder ved ditt navn, og gjort mange kraftige gjerninger ved ditt navn?

Men då skall jag betyga för dem: 'Jag har aldrig känt eder; gån bort ifrån mig, I ogärningsmän.'

Og da skal jeg vidne for dem: Jeg har aldri kjent eder; vik bort fra mig, I som gjorde urett!

Därför, var och en som hör dessa mina ord och gör efter dem, han må liknas vid en förståndig man som byggde sitt hus på hälleberget.

Derfor, hver den som hører disse mine ord og gjør efter dem, han blir lik en forstandig mann, som bygget sitt hus på fjell;

Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blåste och kastade sig mot det huset; och likväl föll det icke omkull, eftersom det var grundat på hälleberget.

og skyllregnet falt, og flommen kom, og vindene blåste og slo imot dette hus, men det falt ikke; for det var grunnlagt på fjell.

Men var och en som hör dessa mina ord och icke gör efter dem, han må liknas vid en oförståndig man som byggde sitt hus på sanden.

Og hver den som hører disse mine ord og ikke gjør efter dem, han blir lik en uforstandig mann, som bygget sitt hus på sand;

Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blåste och slogo mot det huset; och det föll omkull, och dess fall var stort.»

og skyllregnet falt, og flommen kom, og vindene blåste og slo imot dette hus, og det falt, og dets fall var stort!

När Jesus hade slutat detta tal, häpnade folket över hans förkunnelse;

Og da Jesus hadde endt denne tale, da var folket slått av forundring over hans lære;

ty han förkunnade sin lära för dem med makt och myndighet, och icke såsom deras skriftlärde.

for han lærte dem som en som hadde myndighet, og ikke som deres skriftlærde.