Jeremiah 48

 Om Moab.  Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud:  Ve över Nebo, ty det är förstört!  Kirjataim har kommit på skam och är intaget,  fästet har kommit på skam och ligger krossat.Hes 25,9 f. Am. 2,1 f.
Mo Moapa. Ko te kupu tenei a Ihowa o nga mano, a te Atua o Iharaira: Aue, te mate mo Nepo! kua pahuatia hoki; kua meinga a Kiriataima kia whakama, kua riro: kua meinga a Mihikapa kia whakama, kua wawahia iho ia.
 Moabs berömmelse är icke mer.  I Hesbon förehar man onda anslag mot det:  »Upp, låt oss utrota det, så att det icke mer är ett folk.»  Också du, Madmen, skall förgöras,  svärdet skall följa dig i spåren.
Kua kahore te whakamoemiti mo Moapa; i Hehepona ratou e whakatakoto ana i te kino mona, Haere mai, tatou ka hatepe atu i a ia, kia kore ai tena iwi. Ko koe ano hoki, e Maramene, ka whakanohopukutia koe; ka aru te hoari i a koe.
 Klagorop höras från Horonaim,  förödelse och stort brak.
Ka puta te reo aue i Horonaimi, he pahua, he whakangaromanga nui!
 Ja, Moab ligger förstört;  högljutt klaga dess barn.
Ka oti a Moapa te tukituki; he aue ka rangona, na ana mea ririki.
 Uppför Halluhots höjd stiger man under gråt,  och på vägen ned till Horonaim  höras ångestfulla klagorop över förstörelsen.Jes. 15,5.
Ka haere hoki ratou ma te pikinga atu ki Ruhiti me te tangi haere tonu; no te mea i te heketanga ki Horonaimi kua rongo ratou i te mamae kino o te aue ki te whakangaromanga.
 Flyn, rädden edra liv,  och bliven som torra buskar i öknen.Jer. 17,6.
E rere, kahaki i a koutou kia ora ai, kia rite ai ki te manoao i te koraha.
 Ty därför att du förlitar dig på dina verk  och dina skatter, skall ock du bliva intagen;  och Kemos skall gå bort i fångenskap  och hans präster och furstar med honom.4 Mos. 21,29. 1 Kon. 11,7. Jer. 49,3.
No te mea, nau i whakawhirinaki ki au mahi, ki au taonga, koia ano koe ka horo ai: a ka riro a Kemoho i te whakarau, ratou tahi ko ona tohunga, ko ona rangatira.
 Och en förhärjare skall komma över var stad,  så att ingen stad skall kunna rädda sig;  dalen skall bliva förstörd och slätten ödelagd,  såsom HERREN har sagt.
Ka tae te kaipahua ki nga pa katoa, e kore hoki tetahi pa e puta; ka ngaro te raorao, ka huna hoki te mania; ka pera me ta Ihowa i korero ai.
 Given vingar åt Moab,  ty flygande måste han fly bort.  Hans städer skola bliva mark,  och ingen skall bo i dem.
Hoatu he parirau mo Moapa, kia rere atu ai, kia puta ai: a ka ururuatia ona pa, te ai he tangata hei noho ki reira.
 Förbannad vare den som försumligt      utför HERRENS verk,  förbannad vare den som dröjer      att bloda sitt svärd.
Ka kanga te tangata e mahi whakaparahako ana i ta Ihowa mahi, a ka kanga hoki te tangata e kore nei e tuku i tana hoari ki te toto.
 I säkerhet har Moab levat från sin ungdom      och har legat i ro på sin drägg;  han har icke varit tömd ur ett kärl i ett annat,      icke vandrat bort i fångenskap;  därför har hans smak behållit sig,      och hans lukt har ej förvandlats.Sef. 1,12.
I runga a Moapa i te rangimarie no tona tamarikitanga ake, a i ata takoto ia i runga i ona nganga, kihai i ringihia atu i tetahi oko ki tetahi oko, kihai ano hoki ia i riro i te whakarau: heoi mau tonu tona reka ki a ia, a kihai tona kakara i re re ke.
 Se, därför skola dagar komma, säger HERREN,  då jag skall sända till honom vintappare,      som skola tappa honom  och tömma hans kärl      och krossa hans krukor.
Mo reira, nana, kei te haere mai nga ra, e ai ta Ihowa, e unga ai e ahau ki a ia te hunga ringiringi, a ka ringihia atu ia e ratou; a ka noho tahanga i a ratou ana oko, ka pakaru rikiriki hoki a ratou pounamu.
 Då skall Moab komma på skam med Kemos,  likasom Israels hus kom på skam med Betel,      som det förlitade sig på.1 Kon. 12,28 f.
Na ka whakama a Moapa ki a Kemoho, ka pera me te whare o Iharaira i whakama ra ki Peteere, ki ta ratou i whakawhirinaki ai.
 Huru kunnen I säga: »Vi äro hjältar      och tappra män i striden»?
He pehea ta koutou e ki na, He marohirohi tatou, he uaua ki te whawhai?
 Moab skall ändå bliva förstört,      dess städer skola gå upp i rök,  och dess utvalda unga manskap      måste ned till att slaktas;  så säger konungen,      han vilkens namn är HERREN Sebaot.
Kua pahuatia a Moapa, a kua piki atu ratou ki ona pa, kua heke iho hoki ana taitama, he mea whiriwhiri, kei raro, he parekura, e ai ta te Kingi, ko Ihowa, nei o nga mano tona ingoa.
 Snart kommer Moabs ofärd,      och hans olycka hastar fram med fart.
Ka tata te aitua o Moapa te puta, a kei te tino kaika mei te he mona.
 Ömken honom, I alla som bon omkring honom,      I alla som kännen hans namn.  Sägen: »Huru sönderbruten är icke den starka spiran,      den präktiga staven!»
Tangihia ia, e koutou katoa i tetahi taha ona, i tetahi taha, e koutou e mohio ana ki tona ingoa; ki ake, Ano te whatinga o te rakau kaha, o te tokotoko ataahua!
 Stig ned från din härlighet och sätt dig på torra marken,      du dottern Dibons folk;  ty Moabs förhärjare drager upp mot dig      och förstör dina fästen.
E te tamahine e noho mai nei i Ripono, makere mai i tou kororia, e noho ki te matewai; no te mea kua tae te kaipahua o Moapa ki a koe, kua kore i a ia ou wahi kaha.
 Ställ dig vid vägen och spela omkring dig,      du Aroers folk;  fråga männen som fly och kvinnorna som söka rädda sig,      säg: »Vad har hänt?»
E te wahine e noho ana i Aroere, e tu ki te ara titiro ai: ui atu ki te tangata e rere ana, ki te wahine e mawhiti ana; mea atu, he aha kua meatia?
 Moab har kommit på skam, ja, det är krossat;      jämren eder och ropen  Förkunnen vid Arnon      att Moab är förstört.
Kua whakama a Moapa; kua pakaru: aue, e tangi; korerotia ki Aranono, kua oti a Moapa te pahua.
Domen har kommit över slättlandet, över Holon, Jahas och Mofaat,
Kua tae atu ano te whakawa ki te mania; ki Horono, ki Iahata, ki Mepaata;
över Dibon, Nebo och Bet-Diblataim,
A ki Ripono, ki Nepo, ki Peteripirataima;
över Kirjataim, Bet-Gamul och Bet-Meon,
A Kiriataima, ki Petekamuru, ki Petemeono;
över Keriot och Bosra och över alla andra städer i Moabs land, vare sig de ligga fjärran eller nära.
Ki Kerioto, ki Potora, ki nga pa katoa o te whenua o Moapa, ki nga mea i tawhiti, ki nga mea e tata ana.
Avhugget är Moabs horn, och hans arm är sönderbruten, säger HERREN.Ps. 75,11.
Kua oti te haona o Moapa te pouto atu, kua whati tona ringa, e ai ta Ihowa.
 Gören honom drucken, ty han har förhävt sig mot HERREN;      ja, må Moab ragla omkull i sina egna spyor  och bliva till åtlöje, också han.Jes. 63,6. Jer. 25,15 f., 27.
Meinga ia e koutou kia haurangi; mona i whakakakake ki a Ihowa: a ka okeoke a Moapa i roto i tona ruaki, a ka waiho ano ia hei katanga.
 Eller var icke Israel till ett åtlöje för dig?  Blev han då ertappad bland tjuvar,  eftersom du skakar huvudet, så ofta du talar om honom?
He teka ianei i waiho a Iharaira hei katanga mau? i kitea ranei ia i roto i nga tahae? no te mea i au korerotanga katoa mona, e oraora ana te mahunga.
 Övergiven edra städer      och byggen bo i klipporna,      I Moabs inbyggare,  och bliven lika duvor      som bygga sina nästen      bortom klyftans gap.
E nga tangata o Moapa, whakarerea nga pa, e noho ki te kamaka; a kia rite ki te kukupa e hanga nei i tona ohanga ki nga taha o te kuwaha o te rua.
 Vi hava hört om Moabs högmod,      det övermåttan höga,  om hans stolthet, högmod och högfärd      och hans hjärtas förhävelse.Jes. 16,6 f. Sef. 2,8 f.
Kua rongo tatou i te whakahihi o Moapa, nui atu hoki tona whakahihi; i tona whakakake, i tona whakamanamana, i tona whakapehapeha, i te whakahirahira hoki o tona ngakau.
 Jag känner, säger HERREN, hans övermod och opålitlighet,      hans lösa tal och opålitliga handlingssätt.
E mohio ana ahau ki tona riri, e ai ta Ihowa, otiia kahore he tikanga; kahore he rawa o ana whakapehapeha.
 Därför måste jag jämra mig för Moabs skull;      över hela Moab måste jag klaga.  Över Kir-Heres' män må man sucka.
Mo reira ka tangi ahau mo Moapa; ae ra, ka aue ahau mo Moapa katoa: ka uhunga ratou mo nga tangata o Kiriherehe.
 Mer än Jaeser gråter, måste jag gråta över dig,      du Sibmas vinträd,  du vars rankor gingo över havet      och nådde till Jaesers hav;  mitt i din sommar och din vinbärgning      har ju en förhärjare slagit ned.
E te waina o Hipima, ka tangihia koe e ahau, nui atu i te tangihanga mo Iatere: kua whiti ou peka ki tera taha o te moana, kua tae rawa ki te moana o Iatere: kua kokiri atu te kaipahua ki au hua raumati, ki tau kohikohinga waina.
 Glädje och fröjd är nu avbärgad      från de bördiga fälten      och från Moabs land.  På vinet i pressarna har jag gjort slut;      man trampar ej mer vin under skördeskri,      skördeskriet är intet skördeskri mer.
A kua whakakahoretia atu te koa me te hari i te mara momona, i te whenua hoki o Moapa; a kua mutu i ahau he waina mo nga takahanga waina; e kore tetahi e hamama i te takahanga; ko to ratou hamama ehara i te hamama.
 Från Hesbon, jämmerstaden, ända till Eleale,       ända till Jahas upphäver man rop,  och från Soar ända till Horonaim,       till Eglat-Selisia;  ty också Nimrims vatten       bliva torr ökenmark.Jes. 15,4 f.
No te auetanga i Hehepona tae noa ki Ereare, ki Iahata, te puakanga o to ratou reo, no Toara tae noa ki Horonaimi, ki Ekerata Herihiia: no te mea ka mokemoke ano hoki nga wai o Nimirimi.
 Och jag skall i Moab så göra, säger HERREN,      att ingen mer frambär offer på offerhöjden  och ingen mer tänder offereld åt sin gud.
Ka meinga ano hoki e ahau kia mutu i roto i a Moapa, e ai ta Ihowa, te tangata whakaeke whakahere ki te wahi tiketike, me te tangata tahu whakakakaraki ona atua.
Därför klagar mitt hjärta såsom en flöjt över Moab, ja, mitt hjärta klagar såsom en flöjt över Kir-Heres' män: vad de hava kvar av sitt förvärv går ju förlorat.
Na reira kei te tangi toku ngakau ki a Moapa ano he putorino, kei te tangi hoki toku ngakau ano he putorino ki nga tangata o Kiriherehe; na reira kua moti nga mea maha i mahia e ia.
Ty alla huvuden äro skalliga och alla skägg avskurna; på alla händer äro sårmärken och omkring länderna säcktyg.Jer. 47,5. Hes. 7,18
He mea moremore katoa hoki nga mahunga, ko nga kumikumi katoa tapahi rawa: he haehaenga kei nga ringa katoa, he kakahu taratara kei nga hope.
På alla Moabs tak och på dess torg höres allenast dödsklagan, ty jag har krossat Moab såsom ett värdelöst kärl, säger HERREN.Jer. 22,28. Hos. 8,8.
Kei runga i nga tuanui katoa o Moapa a kei ona ara he uhunga kei nga wahi katoa: no te mea kua pakaru i ahau a Moapa, ano he oko e kore e manakohia, e ai ta Ihowa.
Huru förfärad är han icke! I mån jämra eder. Huru vänder icke Moab ryggen till med blygd! Ja, Moab bliver ett åtlöje och en skräck för alla dem som bo däromkring.
Ano tona wawahanga! Ta ratou aue! ina, te tahuritanga mai o te tuara o Moapa i te whakama! na ka waiho a Moapa hei katanga, hei whakawehi ki te hunga i tetahi taha ona, i tetahi taha.
Ty så säger HERREN: Se, en som liknar en örn svävar fram och breder ut sina vingar över Moab.Jer. 49,22.
No te mea ko te kupu tenei a Ihowa, Nana, ka rere ia ano he ekara, ka roha hoki ona parirau ki runga ki Moapa.
Keriot bliver intaget, bergfästena bliva erövrade. Och Moabs hjältars hjärtan bliva på den dagen såsom en kvinnas hjärta, när hon är barnsnöd.
Kua horo Kerioto, kua riro nga wahi kaha, a ka rite te ngakau o nga marohirohi o Moapa i taua ra ki te ngakau o te wahine e whakamamae ana.
Ja, Moab skall förgöras så att det icke mer är ett folk, ty det har förhävt sig mot HERREN.
A ka huna a Moapa, ka kore tena iwi, mona i whakakake ki a Ihowa.
Faror, fallgropar och fällor vänta eder, I Moabs inbyggare, säger HERREN.Jes. 24,17 f.
Ko te wehi, ko te poka, ko te rore, kei a koe, e te tangata o Moapa, e ai ta Ihowa.
Om någon flyr undan faran, så störtar han i fallgropen, och om han kommer upp ur fallgropen, så fångas han i fällan. Ty jag skall låta ett hemsökelsens år komma över dem, över Moab, säger HERREN.Am. 5,19.
Ko te tangata e rere ana i te wehi, ka taka ki te poka; a ko te tangata e puta ake ana i te poka, ka mau i te rore: ka takina hoki e ahau ki runga ki a ia, ara ki a Moapa, te tau e tirotirohia ai ratou, e ai ta Ihowa.
I Hesbons skugga stanna de, det är ute med flyktingarnas kraft.  Ty eld gick ut från Hesbon,  en låga från Sihons land;  och den förtärde Moabs tinning,  hjässan på stridslarmets söner.4 Mos. 21,28 f. 24,17.
Ko te hunga i rere, tu ana ratou i raro i te ata o Hehepona, kahore he kaha: kua puta atu hoki he ahi i Hehepona, he mura i waenganui o Hihono, a kua pau te koki o Moapa, te tumuaki hoki o nga tama a te ngangau.
 Ve dig, Moab!  Förlorat är Kemos' folk.  Ty dina söner äro tagna till fånga,  och dina döttrar förda bort i fångenskap.
Aue, te mate mou, e Moapa! kua huna te iwi o Kemoho: kua riro hoki au tama hei whakarau, au tamahine hoki hei whakarau.
Men i kommande dagar skall jag åter upprätta Moab, säger HERREN. Så långt om domen över Moab.Jer. 46,26. 49,6, 39.
Otiia ka whakahokia mai ano e ahau a Moapa i te whakarau i nga ra whakamutunga, e ai ta Ihowa. Heoi ano te whakawa mo Moapa.