Ezekiel 27

Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

Seyè a pale avè m', li di m' konsa:

Du människobarn, stäm upp en klagosång över Tyrus;Jes. 23,1 f. Am. 1,9 f.

-Nonm o! Chante pou plenn sò lavil Tir!

säg till Tyrus:  Du som bor vid havets portar      och driver köpenskap med folken,  hän till många havsländer,      så säger Herren, HERREN:  O Tyrus, du säger själv: »Jag är skönhetens fullhet.»Ps. 50,2. Klag. 2,15.

W'a pale ak moun lavil Tir yo, lavil ki kanpe bò lanmè a, lavil k'ap fè kòmès ak dènye moun ki rete bò lanmè, w'a di yo men mesaj Seyè sèl Mèt la voye ba yo: -Nou menm, moun lavil Tir, k'ap mache di: Pa gen pi bèl peyi pase peyi nou an!

 Ja, dig som har ditt rike ute i havet,      dig gjorde dina byggningsmän fullkomlig i skönhet.

Fwontyè nou rive jouk nan mitan lanmè. Moun ki bati lavil la te bati l' tankou yon bèl batiman.

 Av cypress från Senir timrade de      allt plankverk på dig;  de hämtade en ceder från Libanon      för att göra din mast.5 Mos. 3,9.

Yo te pran bwapen sou mòn Seni fè planch pou sèvi bòday nou yo. Yo pran yon bwa sèd peyi Liban pou fè ma pou nou.

 Av ekar från Basan      tillverkade de dina åror.  Ditt däck prydde de med elfenben i ädelt trä      från kittéernas öländer.

Yo pran bwadchenn peyi Bazan pou fè zaviwon. Yo voye chache bwa sèd nan lil Chip pou fè pon an. Lèfini, yo plake moso ivwa sou tout pon an.

 Ditt segel var av fint linne,      med brokig vävnad från Egypten,      och det stod såsom ditt baner.  Mörkblått och purpurrött tyg      från Elisas öländer      hade du till soltält.

Vwal batiman an te fèt ak bèl twal fin blan bwode ki soti peyi Lejip. Se te drapo pa nou sa! Kabin sou pon an te kouvri ak bèl twal violèt, bèl twal wouj ki soti nan lil Elicha.

 Sidons och Arvads invånare      voro roddare åt dig;  de förfarna män du själv hade, o Tyrus,      dem tog du till skeppare.1 Mos. 10,18.

Se gason ki soti lavil Sidon ak lavil Avad k'ap naje zaviwon pou ou. Men, se moun lavil la menm ki te fò anpil nan lamarin ki te maren sou batiman an.

 Gebals äldste och dess förfarnaste män      tjänade dig      med att bota dina läckor.  Alla havets skepp med sina sjömän      tjänade dig      vid ditt varubyte.1 Kon. 5,18. Ps. 83,8.

Se ansyen gwo bòs chapant lavil Gebal ak bon ouvriye yo ki te abò batiman an pou fè reparasyon. Maren tout batiman ki sou lanmè a vin fè trafik lakay ou.

 Perser, ludéer och putéer      funnos i din här      och voro ditt krigsfolk.  Sköldar och hjälmar hängde de upp i dig;      dessa gåvo dig glans.Jes. 66.19. Jer. 46,9. Nah. 3,9.

Nan lame ou la se renk moun peyi Pès, moun peyi Loud ak moun peyi Pout ki t'ap sèvi. Yo konn fè lagè. Se nan kazèn ou yo yo te konn mete gwo plak fè pwotèj yo ak kas an fè yo. Se moun sa yo ki te fè ou rive nan tout bèl pozisyon sa a.

 Arvads söner stodo med din här      runt om på dina murar,  gamadéer hade sin plats i dina torn.  Sina stora sköldar hängde de upp      runt om på dina murar;  de gjorde din skönhet fullkomlig.

Sòlda ki soti lavil Avad ap veye sou tout miray ranpa ou yo. Sòlda ki soti lavil Gamad t'ap fè faksyonnè sou tout gwo fò won ou yo. Yo pandye plak fè pwotèj yo sou tout miray yo. Se moun sa yo ki te fè ou bèl kont bèl ou.

 Tarsis var din handelsvän,      ty du var rik på allt slags gods  silver, järn, tenn och bly      gavs dig såsom betalning.

Moun lavil Tasis nan peyi Lespay vin fè kòmès ak ou, paske ou te gen tout kalite bèl bagay an kantite. Yo vann ou ajan, fè, fèblan ak plon pou yo te ka achte machandiz ou yo.

 Javan, Tubal och Mesek,      de drevo köpenskap med dig;  trälar och kopparkärl      gåvo de dig i utbyte.1 Mos. 10,2 f.

Ou fè kòmès ak peyi Lagrès, ak lavil Toubal, ak lavi Mechèk. Yo vann ou esklav ak tout kalite bagay fèt an kwiv pou machandiz pa ou yo.

 Vagnshästar, ridhästar och mulåsnor      gåvos åt dig såsom betalning      från Togarmas land.

Ou fè trafik ak moun Togama. Ou vann yo machandiz pa ou. Pou peye ou, yo ba ou chwal pou travay, chwal pou fè lagè ak milèt.

 Dedans söner drevo köpenskap med dig      ja, många havsländer      drevo handel i din tjänst;  elfenben och ebenholts      tillförde de dig såsom hyllningsgåvor.

Moun lavil Wòd yo fè kòmès avèk ou tou. Moun anpil lòt peyi ki bò gwo lanmè a te fè pratik ak ou. Ou ba yo machandiz ou yo, yo peye ak gwo kòn ivwa ak bwa nwa.

 Aram var din handelsvän,      ty du var rik på konstarbeten;  karbunkelstenar, purpurrött tyg,      brokiga vävnader och fint linne.  koraller och rubiner      gåvo de dig såsom betalning.

Moun peyi Siri yo fè komès avèk ou paske ou te gen anpil machandiz. Yo vann ou bèl pyè ki koute chè, bèl twal wouj, twal bwode, grenn koray, twal fin blan, ak pyè woubi. Ou menm, ou vann yo machandiz pa ou.

 Juda och Israels land      drevo köpenskap med dig;  vete från Minnit,      bakverk och honung,  olja och balsam      gåvo de dig i utbyte.Dom. 11,33.

Moun peyi Jida ak moun peyi Izrayèl yo te fè kòmès avè ou tou. Pou peye ou, yo ba ou ble, pitimi, siwo myèl, lwil oliv ak zepis.

 Damaskus var din handelsvän,      ty du var rik på konstarbeten,      ja, på allt slags gods;  de kommo med vin från Helbon      och med ull från Sahar.

Moun Damas yo achte machandiz ou yo ak tout kalite bèl bagay ou te gen an kantite. Yo te vann ou diven ki soti Elbon ak lenn ki soti Saar.

 Vedan och Javan      gåvo dig spånad såsom betalning;  konstsmitt järn och kassia och kalmus      fick du i utbyte.

Moun soti depi lavil Wazal, yo ba ou diven, fè fòje, kannèl ak zepis pou machandiz ou yo.

 Dedan drev köpenskap hos dig  med sadeltäcken att rida på.

Moun lavil Dadan yo ba ou sèl ak chabrak pou machandiz ou yo.

 Araberna och Kedars alla furstar,      de drevo handel i din tjänst;  med lamm och vädurar och bockar      drevo de handel hos dig.1 Mos. 25,13. Ps. 120,5.

Moun peyi Arabi yo ak chèf peyi Keda yo te pratik ou tou. Yo te vann ou ti mouton, belye mouton ak bouk kabrit.

 Sabas och Raemas köpmän      drevo köpenskap med dig;  kryddor av allra yppersta slag      och alla slags ädla stenar och guld      gåvo de dig såsom betalning.

Machann ki soti Seba ak Rema vin vann ou bon kalite zepis, bèl pyè ki koute chè ak lò.

 Haran, Kanne och Eden,      Sabas köpmän,  Assur och Kilmad      drevo köpenskap med dig.

Moun lavil Aran, moun lavil Kane, moun lavil Edenn, machann ki soti lavil Seba, lavil Asou ak lavil Chilman, yo tout t'ap fè kòmès avè ou.

 De drevo köpenskap hos dig med sköna kläder,      med mörkblå, brokigt vävda mantlar,      med mångfärgade täcken,  med välspunna, starka tåg,      på din marknad.

Yo vann ou bèl twal ki koute chè, twal wouj, twal bwode, bèl tapi tout koulè, bon kòd trese byen solid.

 Tarsis-skepp foro åstad      med dina bytesvaror.  Så fylldes du med gods och blev tungt lastad,      där du låg i havet.

Gwo batiman Tasis yo t'ap vwayaje toupatou al vann machandiz ou yo. Ou te tankou yon batiman chaje kouleba, nan mitan lanmè.

 Och dina roddare förde dig åstad,      ut på de vida vattnen.  Då kom östanvinden och krossade dig.      där du låg i havet.Hes. 17,10.

Moun ki t'ap naje zaviwon yo te mennen ou byen lwen nan fon lanmè. Yon sèl van lès te fè ou koule byen lwen nan mitan lanmè.

 Ditt gods, dina handels- och bytesvaror,      dina sjömän och skeppare,  dina läckors botare och dina bytesmäklare,      allt krigsfolk på dig,  allt manskap som fanns ombord på dig,      de sjunka nu ned i havet,  på ditt falls dag.

Tout richès ou yo, tout machandiz ou yo, ak tout pwovizyon ou yo ansanm ak tout maren ak tout moun k'ap travay pou ou yo, bòs chapant ki pou fè reparasyon pou ou yo, machann ou yo, tout sòlda ki te abò ou yo ansanm ak tout foul moun ki te nan batiman an, yo tout, wi, yo tout pèdi nan lanmè lè batiman ou lan koule.

 Vid dina skeppares klagorop      bäva markerna,

Rèl maren k'ap neye yo fè moun ki rete sou rivaj yo pran tranble.

 och alla som ro med åror      övergiva sina skepp;  sjömän och alla skeppare på havet      begiva sig i land.

Tout moun ki t'ap naje zaviwon yo desann atè, yo kite batiman yo. Tout maren yo rete atè.

 De ropa högt över ditt öde      och klaga bittert;  de strö stoft på sina huvuden      och vältra sig i aska.

Y'ap kriye pou ou, y'ap plenn sò ou. Y'ap voye pousyè tè sou tèt yo, y'ap woule kò yo nan sann dife, tèlman y'ap nan lapenn.

 De raka sig skalliga för din skull      och hölja sig i sorgdräkt;  de gråta över dig i bitter sorg,      under bitter klagan.Jer. 48,37.

Yo koupe tout cheve nan tèt yo. Yo mete rad sak sou yo. Sa fè yo mal anpil pou ou. Yo dekouraje, y'ap plenn sò ou.

 Med jämmer stämma de upp en klagosång om dig,      en klagosång över ditt öde:  »Vem var såsom Tyrus, hon som nu ligger i det tysta      ute i havet?»

Nan lapenn yo y'ap chante sou ou. Yo pral plenn sò ou ak dlo nan je. Y'ap di: Pa te gen tankou lavil Tir ki koulye a koule nan fon lanmè!

 Där dina handelsvaror sattes i land från havet      mättade du många folk;  med ditt myckna gods och dina många bytesvaror      riktade du jordens konungar.

Lè ou voye machandiz ou yo vann lòt bò dlo, tout nasyon yo jwenn sa yo bezwen. Avèk kantite machandiz ak danre ou yo, ou te fè anpil wa vin rich.

 Men nu, då du har förlist och försvunnit ifrån havet,      ned i vattnens djup,  nu hava dina bytesvaror och allt ditt manskap      sjunkit med dig.

Koulye a, ou koule nan fon lanmè. Tout machandiz ou yo, tout moun ki t'ap travay pou ou yo disparèt ansanm avè ou nan lanmè.

 Havsländernas alla inbyggare      häpna över ditt öde,  deras konungar stå rysande,      med förfäran i sina ansikten.

Tout moun ki rete nan peyi bò gwo lanmè a sezi tande sa ki rive ou. Ata wa yo gen kè sote. Yo kagou sitèlman yo pè.

 Köpmännen ute bland folken      vissla åt dig;  du har tagit en ände med förskräckelse      till evig tid.Hes. 26,21. 28,19.

Moun k'ap fè kòmès nan lòt peyi yo sezi, yo pè pou sa ki rive ou la pa rive yo tou. Wi, ou fini, ou fini nèt.