Job 18

Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
Ekparolis Bildad, la Ŝuĥano, kaj diris:
 Huru länge skolen I gå på jakt efter ord?  Kommen till förstånd; sedan må vi talas vid.
Kiam vi ĉesos ĵetadi vortojn? Pripensu, kaj poste ni parolos.
 Varför skola vi aktas såsom oskäliga djur,  räknas i edra ögon såsom ett förstockat folk?
Kial ni estu rigardataj kiel brutoj, Kaj ni estu malpuruloj en viaj okuloj?
 Du som i din vrede sliter sönder dig själv,  menar du att dör din skull jorden skall bliva öde  och klippan flyttas bort från sin plats?
Ho vi, kiu disŝiras sian animon en sia kolero, Ĉu por vi estu forlasata la tero, Kaj roko forŝoviĝu de sia loko?
 Nej, den ogudaktiges ljus skall slockna ut,  och lågan av hans eld icke giva något sken.
La lumo de la malpiulo estingiĝos, Kaj ne brilos la flamo de lia fajro.
 Ljuset skall förmörkas i hans hydda,  och lampan slockna ut för honom.
La lumo mallumiĝos en lia tendo, Kaj lia lucerno super li estingiĝos.
 Hans väldiga steg skola stäckas,  hans egna rådslag bringa honom på fall.
Mallongiĝos liaj fortaj paŝoj, Kaj lia propra intenco lin faligos.
 Ty han rusar med sina fötter in i nätet,  försåten lura, där han vandrar fram;
Ĉar li trafis per siaj piedoj en reton, Kaj li moviĝas en kaptilo.
 snaran griper honom om hälen,  och gillret tager honom fatt;
La maŝo enkroĉigos lian kalkanon, Kaj pereo lin atakos.
 garn till att fånga honom äro lagda på marken  och snärjande band på hans stig.
Kaŝita en la tero estas lia falilo, Kaj kaptiloj kontraŭ li estas sur la vojo.
 Från alla sidor ängsla honom förskräckelser,  de jaga honom, varhelst han går fram.
De ĉiuj flankoj timigos lin teruroj Kaj atakos liajn piedojn.
 Olyckan vill uppsluka honom,  och ofärd står redo, honom till fall.
Malsato konsumos lian forton, Kaj pereo estas preparita por liaj flankoj.
 Under hans hud frätas hans lemmar bort,  ja, av dödens förstfödde bortfrätas hans lemmar.
Konsumiĝos la membroj de lia korpo, Liajn membrojn konsumos la unuenaskito de la morto.
 Ur sin hydda, som han förtröstar på, ryckes han bort,  och till förskräckelsernas konung vandrar han hän.
Lia espero estos elŝirita el lia tendo, Kaj ĝi pelos lin al la reĝo de teruroj.
 I hans hydda får främlingar bo,  och svavel utströs över hans boning.
Nenio restos en lia tendo; Sur lian loĝejon ŝutiĝos sulfuro.
 Nedantill förtorkas hans rötter,  och ovantill vissnar hans krona bort.
Malsupre sekiĝos liaj radikoj, Kaj supre detranĉiĝos liaj branĉoj.
 Hans åminnelse förgås ifrån jorden,  hans namn lever icke kvar i världen.
La memoro pri li malaperos de sur la tero, Kaj sur la stratoj li ne havos nomon.
 Från ljus stötes han ned i mörker  och förjagas ifrån jordens krets.
Li estos elpelita el lumo en mallumon, Kaj el la mondo li estos elpuŝita.
 Utan barn och avkomma bliver han i sitt folk,  och ingen i hans boningar skall slippa undan.
Nek filon nek nepon li havos en sia popolo, Kaj neniu restos ĉe li en lia loĝloko.
 Över hans ofärdsdag häpna västerns folk,  och österns män gripas av rysning.
La posteuloj sentos teruron pri lia tago, Kaj la antaŭulojn kaptos timo.
 Ja, så sker det med den orättfärdiges hem,  så går det dens hus, som ej vill veta av Gud.
Tia estas la loĝejo de maljustulo, Kaj tia estas la loko de tiu, kiu ne konas Dion.