Isaiah 43

 Men nu säger HERREN så,  han som har skapat dig, Jakob,      han som har danat dig, Israel:  Frukta icke, ty jag har förlossat dig,  jag har kallat dig vid ditt namn, du är min.

وَالآنَ هكَذَا يَقُولُ الرَّبُّ، خَالِقُكَ يَا يَعْقُوبُ وَجَابِلُكَ يَا إِسْرَائِيلُ: «لاَ تَخَفْ لأَنِّي فَدَيْتُكَ. دَعَوْتُكَ بِاسْمِكَ. أَنْتَ لِي.

 Om du ock måste gå genom vatten, så är jag med dig,  eller genom strömmar, så skola de icke fördränka dig;  måste du än gå genom eld, så skall du ej bliva svedd,  och lågorna skola ej förtära dig.

إِذَا اجْتَزْتَ فِي الْمِيَاهِ فَأَنَا مَعَكَ، وَفِي الأَنْهَارِ فَلاَ تَغْمُرُكَ. إِذَا مَشَيْتَ فِي النَّارِ فَلاَ تُلْذَعُ، وَاللَّهِيبُ لاَ يُحْرِقُكَ.

 Ty jag är HERREN, din Gud,  Israels Helige, din frälsare;  jag giver Egypten till lösepenning för dig,  Etiopien och Seba i ditt ställe.

لأَنِّي أَنَا الرَّبُّ إِلهُكَ قُدُّوسُ إِسْرَائِيلَ، مُخَلِّصُكَ. جَعَلْتُ مِصْرَ فِدْيَتَكَ، كُوشَ وَسَبَا عِوَضَكَ.

 Eftersom du är så dyrbar i mina ögon,  så högt aktad och så älskad av mig,  därför giver jag människor till lösen för dig  och folk till lösen för ditt liv.

إِذْ صِرْتَ عَزِيزًا فِي عَيْنَيَّ مُكَرَّمًا، وَأَنَا قَدْ أَحْبَبْتُكَ. أُعْطِي أُنَاسًا عِوَضَكَ وَشُعُوبًا عِوَضَ نَفْسِكَ.

 Frukta då icke, ty jag är med dig.  Jag skall låta dina barn komma från öster,  och från väster skall jag samla dig tillhopa.

لاَ تَخَفْ فَإِنِّي مَعَكَ. مِنَ الْمَشْرِقِ آتِي بِنَسْلِكَ، وَمِنَ الْمَغْرِبِ أَجْمَعُكَ.

 Jag skall säga till Norden: »Giv hit»  och till södern: »Förhåll mig dem icke;  för hit mina söner ifrån fjärran  och mina döttrar ifrån jordens ända,

أَقُولُ لِلشَّمَالِ: أَعْطِ، وَلِلْجَنُوبِ: لاَ تَمْنَعْ. اِيتِ بِبَنِيَّ مِنْ بَعِيدٍ، وَبِبَنَاتِي مِنْ أَقْصَى الأَرْضِ.

 envar som är uppkallad efter mitt namn  och som jag har skapat till min ära,  envar som jag har danat och gjort.»

بِكُلِّ مَنْ دُعِيَ بِاسْمِي وَلِمَجْدِي خَلَقْتُهُ وَجَبَلْتُهُ وَصَنَعْتُهُ.

 För hitut det blinda folket, som dock har ögon,  och de döva, som dock hava öron.

أَخْرِجِ الشَّعْبَ الأَعْمَى وَلَهُ عُيُونٌ، وَالأَصَمَّ وَلَهُ آذَانٌ.

 Alla folk hava kommit tillsammans,  folkslagen samla sig tillhopa.  Vem bland dem finnes, som skulle kunna förutsäga sådant?  Må de låta oss höra sina forna utsagor.  Må de ställa fram sina vittnen och bevisa sin rätt,  så att dessa, när de höra det, kunna säga: »Det är sant.»

«اِجْتَمِعُوا يَا كُلَّ الأُمَمِ مَعًا وَلْتَلْتَئِمِ الْقَبَائِلُ. مَنْ مِنْهُمْ يُخْبِرُ بِهذَا وَيُعْلِمُنَا بِالأَوَّلِيَّاتِ؟ لِيُقَدِّمُوا شُهُودَهُمْ وَيَتَبَرَّرُوا. أَوْ لِيَسْمَعُوا فَيَقُولُوا: صِدْقٌ.

 Men I ären mina vittnen, säger HERREN,  I ären min tjänare, den som jag har utvalt,  på det att I mån veta och tro mig  och förstå, att det är jag;  före mig är ingen Gud danad,  och efter mig skall ingen komma.

أَنْتُمْ شُهُودِي، يَقُولُ الرَّبُّ، وَعَبْدِي الَّذِي اخْتَرْتُهُ، لِكَيْ تَعْرِفُوا وَتُؤْمِنُوا بِي وَتَفْهَمُوا أَنِّي أَنَا هُوَ. قَبْلِي لَمْ يُصَوَّرْ إِلهٌ وَبَعْدِي لاَ يَكُونُ.

 Jag, jag är HERREN,  och förutom mig finnes ingen frälsare.

أَنَا أَنَا الرَّبُّ، وَلَيْسَ غَيْرِي مُخَلِّصٌ.

 Jag har förkunnat det och skaffat frälsning,  jag har kungjort det och ingen främmande gud bland eder.  I ären mina vittnen, säger HERREN;  och jag är Gud.

أَنَا أَخْبَرْتُ وَخَلَّصْتُ وَأَعْلَمْتُ وَلَيْسَ بَيْنَكُمْ غَرِيبٌ. وَأَنْتُمْ شُهُودِي، يَقُولُ الرَّبُّ، وَأَنَا اللهُ.

 Ja, allt framgent är jag densamme,  och ingen kan rädda från min hand.  När jag vill göra något, vem kan då avvända det?

أَيْضًا مِنَ الْيَوْمِ أَنَا هُوَ، وَلاَ مُنْقِذَ مِنْ يَدِي. أَفْعَلُ، وَمَنْ يَرُدُّ؟».

 Så säger HERREN, eder förlossare,  Israels Helige:  För eder skull sänder jag mitt bud mot Babel,  och jag skall driva dem allasammans på flykten,  jag skall driva kaldéerna ned på skeppen som voro deras fröjd.

هكَذَا يَقُولُ الرَّبُّ فَادِيكُمْ قُدُّوسُ إِسْرَائِيلَ: «لأَجْلِكُمْ أَرْسَلْتُ إِلَى بَابِلَ وَأَلْقَيْتُ الْمَغَالِيقَ كُلَّهَا وَالْكَلْدَانِيِّينَ فِي سُفُنِ تَرَنُّمِهِمْ.

 Jag är HERREN, eder Helige,  Israels skapare, eder konung.

أَنَا الرَّبُّ قُدُّوسُكُمْ، خَالِقُ إِسْرَائِيلَ، مَلِكُكُمْ.

 Så säger HERREN,  han som gör en väg i havet,  en stig i väldiga vatten,

هكَذَا يَقُولُ الرَّبُّ الْجَاعِلُ فِي الْبَحْرِ طَرِيقًا وَفِي الْمِيَاهِ الْقَوِيَّةِ مَسْلَكًا.

 han som för vagnar och hästar ditut,  ja, härskara och och stridsmakt,  sedan ligga de där tillhopa och kunna icke stå upp,  de äro utsläckta, de hava slocknat såsom en veke:

الْمُخْرِجُ الْمَرْكَبَةَ وَالْفَرَسَ، الْجَيْشَ وَالْعِزَّ. يَضْطَجِعُونَ مَعًا لاَ يَقُومُونَ. قَدْ خَمِدُوا. كَفَتِيلَةٍ انْطَفَأُوا.

 Tänken icke på vad förr har varit,  akten icke på vad fordom har skett.

«لاَ تَذْكُرُوا الأَوَّلِيَّاتِ، وَالْقَدِيمَاتُ لاَ تَتَأَمَّلُوا بِهَا.

 Se, jag vill göra något nytt.  Redan nu visar det sig; märken I det icke?  Ja, jag skall göra en väg i öknen  och strömmar i ödemarken,

هأَنَذَا صَانِعٌ أَمْرًا جَدِيدًا. الآنَ يَنْبُتُ. أَلاَ تَعْرِفُونَهُ؟ أَجْعَلُ فِي الْبَرِّيَّةِ طَرِيقًا، فِي الْقَفْرِ أَنْهَارًا.

 så att markens djur skola ära mig,  schakaler och strutsar,  därför att jag låter vatten flyta i öknen,  strömmar i ödemarken,  så att mitt folk, min utkorade, kan få dricka.

يُمَجِّدُنِي حَيَوَانُ الصَّحْرَاءِ، الذِّئَابُ وَبَنَاتُ النَّعَامِ، لأَنِّي جَعَلْتُ فِي الْبَرِّيَّةِ مَاءً، أَنْهَارًا فِي الْقَفْرِ، لأَسْقِيَ شَعْبِي مُخْتَارِي.

 Det folk, som jag har danat åt mig,  skall förtälja mitt lov.

هذَا الشَّعْبُ جَبَلْتُهُ لِنَفْسِي. يُحَدِّثُ بِتَسْبِيحِي.

 Men icke har du, Jakob, kallat mig hit,  i det du har gjort dig möda för min skull, du Israel.

«وَأَنْتَ لَمْ تَدْعُنِي يَا يَعْقُوبُ، حَتَّى تَتْعَبَ مِنْ أَجْلِي يَا إِسْرَائِيلُ.

 Icke har du framburit åt mig dina brännoffersfår  eller ärat mig med dina slaktoffer;  icke har jag vållat dig arbete med spisoffer,  ej heller möda med rökelse.

لَمْ تُحْضِرْ لِي شَاةَ مُحْرَقَتِكَ، وَبِذَبَائِحِكَ لَمْ تُكْرِمْنِي. لَمْ أَسْتَخْدِمْكَ بِتَقْدِمَةٍ وَلاَ أَتْعَبْتُكَ بِلُبَانٍ.

 Icke har du köpt kalmus åt mig för dina penningar  eller mättat mig med dina slaktoffers fett.  Nej, du har vållat mig arbete genom dina synder  och möda genom dina missgärningar.

لَمْ تَشْتَرِ لِي بِفِضَّةٍ قَصَبًا، وَبِشَحْمِ ذَبَائِحِكَ لَمْ تُرْوِنِي. لكِنِ اسْتَخْدَمْتَنِي بِخَطَايَاكَ وَأَتْعَبْتَنِي بِآثَامِكَ.

 Jag, jag är den som utplånar  dina överträdelser för min egen skull,  och dina synder kommer jag icke mer ihåg.

أَنَا أَنَا هُوَ الْمَاحِي ذُنُوبَكَ لأَجْلِ نَفْسِي، وَخَطَايَاكَ لاَ أَذْكُرُهَا».

 Låt mig höra, vad du har att säga,  och låt oss gå till rätta med varandra;  tala du, för att du må finnas rättfärdig.

«ذَكِّرْنِي فَنَتَحَاكَمَ مَعًا. حَدِّثْ لِكَيْ تَتَبَرَّرَ.

 Men se, redan din stamfader syndade,  och de som förde din talan begingo överträdelser mot mig.

أَبُوكَ الأَوَّلُ أَخْطَأَ، وَوُسَطَاؤُكَ عَصَوْا عَلَيَّ.

 Därför har jag måst låta helgedomens furstar utstå vanära  och har överlämnat Jakob åt tillspillogivning,  Israel åt försmädelse.

فَدَنَّسْتُ رُؤَسَاءَ الْقُدْسِ، وَدَفَعْتُ يَعْقُوبَ إِلَى اللَّعْنِ، وَإِسْرَائِيلَ إِلَى الشَّتَائِمِ.