II Corinthians 6

We then, as workers together with him, beseech you also that ye receive not the grace of God in vain.

Men såsom medarbetare förmana vi eder ock att icke så mottaga Guds nåd, att det bliver utan frukt.

(For he saith, I have heard thee in a time accepted, and in the day of salvation have I succoured thee: behold, now is the accepted time; behold, now is the day of salvation.)

Han säger ju:  »Jag bönhör dig i behaglig tid,  och jag hjälper dig på frälsningens dag.» Se, nu är den välbehagliga tiden; se, nu är frälsningens dag.

Giving no offence in any thing, that the ministry be not blamed:

Härvid vilja vi icke i något stycke vara till någon anstöt, på det att vårt ämbete icke må bliva smädat.

But in all things approving ourselves as the ministers of God, in much patience, in afflictions, in necessities, in distresses,

Fastmer vilja vi i allting bevisa oss såsom Guds tjänare, i mycken ståndaktighet, under bedrövelse och nöd och ångest,

In stripes, in imprisonments, in tumults, in labours, in watchings, in fastings;

under hugg och slag, under fångenskap och upprorslarm, under mödor, vakor och svält,

By pureness, by knowledge, by longsuffering, by kindness, by the Holy Ghost, by love unfeigned,

i renhet, i kunskap, i tålamod och godhet, i helig ande, i oskrymtad kärlek,

By the word of truth, by the power of God, by the armour of righteousness on the right hand and on the left,

med sanning i vårt tal, med kraft från Gud, med rättfärdighetens vapen både i högra handen och i vänstra,

By honour and dishonour, by evil report and good report: as deceivers, and yet true;

under ära och smälek, under ont rykte och gott rykte, såsom villolärare, då vi dock äro sannfärdiga,

As unknown, and yet well known; as dying, and, behold, we live; as chastened, and not killed;

såsom okända, fastän vi äro väl kända, såsom döende, men se, vi leva, såsom tuktade, men likväl icke till döds,

As sorrowful, yet alway rejoicing; as poor, yet making many rich; as having nothing, and yet possessing all things.

såsom bedrövade, men dock alltid glada, såsom fattiga, medan vi dock göra många rika, såsom utblottade på allt, men likväl ägande allt.

O ye Corinthians, our mouth is open unto you, our heart is enlarged.

Vi hava nu upplåtit vår mun och talat öppet till eder, I korintier. Vårt hjärta har vidgat sig för eder.

Ye are not straitened in us, but ye are straitened in your own bowels.

Ja, det rum I haven i vårt inre är icke litet, men i edra hjärtan är allenast litet rum.

Now for a recompence in the same, (I speak as unto my children,) be ye also enlarged.

Given oss då lika för lika -- om jag nu får tala såsom till barn -- ja, vidgen också I edra hjärtan.

Be ye not unequally yoked together with unbelievers: for what fellowship hath righteousness with unrighteousness? and what communion hath light with darkness?

Gån icke i ok tillsammans med dem som icke tro; det bleve omaka par. Vad har väl rättfärdighet att skaffa med orättfärdighet, eller vilken gemenskap har ljus med mörker?

And what concord hath Christ with Belial? or what part hath he that believeth with an infidel?

Huru förlika sig Kristus och Beliar, eller vad delaktighet har den som tror med den som icke tror?

And what agreement hath the temple of God with idols? for ye are the temple of the living God; as God hath said, I will dwell in them, and walk in them; and I will be their God, and they shall be my people.

Eller huru låter ett Guds tempel förena sig med avgudar? Vi äro ju ett den levande Gudens tempel, ty Gud har sagt: »Jag skall bo i dem och vandra ibland dem; jag skall vara deras Gud, och de skola vara mitt folk.»

Wherefore come out from among them, and be ye separate, saith the Lord, and touch not the unclean thing; and I will receive you,

Alltså: »Gån ut ifrån dem och skiljen eder ifrån dem, säger Herren; kommen icke vid det orent är. Då skall jag taga emot eder

And will be a Father unto you, and ye shall be my sons and daughters, saith the Lord Almighty.

och vara en Fader för eder; och I skolen vara mina söner och döttrar, säger Herren, den Allsmäktige.»