Job 18

Så tog Sjuhiten Bildad til Orde og sagde:

Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:

"Så gør dog en Ende på dine Ord, kom til Fornuft og lad os tale!

 Huru länge skolen I gå på jakt efter ord?  Kommen till förstånd; sedan må vi talas vid.

Hvi skal vi regnes for Kvæg og stå som umælende i dine Øjne?

 Varför skola vi aktas såsom oskäliga djur,  räknas i edra ögon såsom ett förstockat folk?

Du, som i Vrede sønderslider din Sjæl, skal for din Skyld Jorden blive øde og Klippen flyttes fra sit Sted?

 Du som i din vrede sliter sönder dig själv,  menar du att dör din skull jorden skall bliva öde  och klippan flyttas bort från sin plats?

Nej, den gudløses Lys bliver slukt, hans Ildslue giver ej Lys;

 Nej, den ogudaktiges ljus skall slockna ut,  och lågan av hans eld icke giva något sken.

Lyset i hans Telt går ud, og hans Lampe slukkes for ham;

 Ljuset skall förmörkas i hans hydda,  och lampan slockna ut för honom.

hans kraftige Skridt bliver korte, han falder for eget Råd;

 Hans väldiga steg skola stäckas,  hans egna rådslag bringa honom på fall.

thi hans Fod drives ind i Nettet, på Fletværk vandrer han frem,

 Ty han rusar med sina fötter in i nätet,  försåten lura, där han vandrar fram;

Fælden griber om Hælen, Garnet holder ham fast;

 snaran griper honom om hälen,  och gillret tager honom fatt;

Snaren er skjult i Jorden for ham og Saksen på hans Sti;

 garn till att fånga honom äro lagda på marken  och snärjande band på hans stig.

Rædsler skræmmer ham alle Vegne og kyser ham Skridt for Skridt:

 Från alla sidor ängsla honom förskräckelser,  de jaga honom, varhelst han går fram.

Ulykken hungrer efter ham, Undergang lurer på hans Fald:

 Olyckan vill uppsluka honom,  och ofärd står redo, honom till fall.

Dødens førstefødte æder hans Lemmer, æder hans Legemes Lemmer;

 Under hans hud frätas hans lemmar bort,  ja, av dödens förstfödde bortfrätas hans lemmar.

han rives bort fra sit Telt, sin Fortrøstning; den styrer hans Skridt til Rædslernes Konge;

 Ur sin hydda, som han förtröstar på, ryckes han bort,  och till förskräckelsernas konung vandrar han hän.

i hans Telt har Undergang hjemme, Svovl strøs ud på hans Bolig;

 I hans hydda får främlingar bo,  och svavel utströs över hans boning.

nedentil tørrer hans Rødder, oventil visner hans Grene;

 Nedantill förtorkas hans rötter,  och ovantill vissnar hans krona bort.

hans Minde svinder fra Jord, på Gaden nævnes ikke hans Navn;

 Hans åminnelse förgås ifrån jorden,  hans namn lever icke kvar i världen.

man støder ham ud fra Lys i Mørket og driver ham bort fra Jorderig;

 Från ljus stötes han ned i mörker  och förjagas ifrån jordens krets.

i sit Folk har han ikke Afkom og Æt, i hans Hjem er der ingen tilbage;

 Utan barn och avkomma bliver han i sitt folk,  och ingen i hans boningar skall slippa undan.

de i Vester stivner ved hans Skæbnedag, de i Øst bliver slagne af Rædsel.

 Över hans ofärdsdag häpna västerns folk,  och österns män gripas av rysning.

Ja, således går det den lovløses Bolig, dens Hjem, der ej kender Gud!

 Ja, så sker det med den orättfärdiges hem,  så går det dens hus, som ej vill veta av Gud.