Job 11

فَأَجَابَ صُوفَرُ النَّعْمَاتِيُّ وَقَالَ:

Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:

«أَكَثْرَةُ الْكَلاَمِ لاَ يُجَاوَبُ، أَمْ رَجُلٌ مِهْذَارٌ يَتَبَرَّرُ؟

 Skall sådant ordflöde bliva utan svar  och en så stortalig man få rätt?

أَصَلَفُكَ يُفْحِمُ النَّاسَ، أَمْ تَلْغُو وَلَيْسَ مَنْ يُخْزِيكَ؟

 Skall ditt lösa tal nödga män till tystnad,  så att du får bespotta, utan att någon kommer dig att blygas?

إِذْ تَقُولُ: تَعْلِيمِي زكِيٌّ، وَأَنَا بَارٌّ فِي عَيْنَيْكَ.

 Och skall du så få säga: »Vad jag lär är rätt,  och utan fläck har jag varit inför dina ögon»?

وَلكِنْ يَا لَيْتَ اللهَ يَتَكَلَّمُ وَيَفْتَحُ شَفَتَيْهِ مَعَكَ،

 Nej, om allenast Gud ville tala  och upplåta sina läppar till att svara dig,

وَيُعْلِنُ لَكَ خَفِيَّاتِ الْحِكْمَةِ! إِنَّهَا مُضَاعَفَةُ الْفَهْمِ، فَتَعْلَمَ أَنَّ اللهَ يُغْرِمُكَ بِأَقَلَّ مِنْ إِثْمِكَ.

 om han ville uppenbara dig sin visdoms lönnligheter,  huru han äger förstånd, ja, i dubbelt mått,  då insåge du att Gud, dig till förmån,  har lämnat åt glömskan en del av din missgärning.

«أَإِلَى عُمْقِ اللهِ تَتَّصِلُ، أَمْ إِلَى نِهَايَةِ الْقَدِيرِ تَنْتَهِي؟

 Men kan väl du utrannsaka Guds djuphet  eller fatta den Allsmäktiges fullkomlighet?

هُوَ أَعْلَى مِنَ السَّمَاوَاتِ، فَمَاذَا عَسَاكَ أَنْ تَفْعَلَ؟ أَعْمَقُ مِنَ الْهَاوِيَةِ، فَمَاذَا تَدْرِي؟

 Hög såsom himmelen är den -- vad kan du göra?  djupare än dödsriket -- vad kan du förstå?

أَطْوَلُ مِنَ الأَرْضِ طُولُهُ، وَأَعْرَضُ مِنَ الْبَحْرِ.

 Dess längd sträcker sig vidare än jorden,  och i bredd överträffar den havet.

إِنْ بَطَشَ أَوْ أَغْلَقَ أَوْ جَمَّعَ، فَمَنْ يَرُدُّهُ؟

 När han vill fara fram och ia någon inne  eller kalla någon till doms, vem kan då hindra honom?

لأَنَّهُ هُوَ يَعْلَمُ أُنَاسَ السُّوءِ، وَيُبْصِرُ الإِثْمَ، فَهَلْ لاَ يَنْتَبِهُ؟

 Han är ju den som känner lögnens män,  fördärv upptäcker han, utan att leta därefter.

أَمَّا الرَّجُلُ فَفَارِغٌ عَدِيمُ الْفَهْمِ، وَكَجَحْشِ الْفَرَا يُولَدُ الإِنْسَانُ.

 Men lika lätt kan en dåraktig man få förstånd,  som en vildåsnefåle kan födas till människa.

«إِنْ أَعْدَدْتَ أَنْتَ قَلْبَكَ، وَبَسَطْتَ إِلَيْهِ يَدَيْكَ.

 Om du nu rätt bereder ditt hjärta  och uträcker dina händer till honom,

إِنْ أَبْعَدْتَ الإِثْمَ الَّذِي فِي يَدِكَ، وَلاَ يَسْكُنُ الظُّلْمُ فِي خَيْمَتِكَ،

 om du skaffar bort det fördärv som kan låda vid din hand  och ej låter orättfärdighet bo i dina hyddor,

حِينَئِذٍ تَرْفَعُ وَجْهَكَ بِلاَ عَيْبٍ، وَتَكُونُ ثَابِتًا وَلاَ تَخَافُ.

 ja, då får du upplyfta ditt ansikte utan skam,  du står fast och har intet att frukta.

لأَنَّكَ تَنْسَى الْمَشَقَّةَ. كَمِيَاهٍ عَبَرَتْ تَذْكُرُهَا.

 Ja, då skall du förgäta din olycka,  blott minnas den såsom vatten som har förrunnit.

وَفَوْقَ الظَّهِيرَةِ يَقُومُ حَظُّكَ. الظَّلاَمُ يَتَحَوَّلُ صَبَاحًا.

 Ditt liv skall då stråla klarare än middagens sken;  och kommer mörker på, så är det som en gryning till morgon.

وَتَطْمَئِنُّ لأَنَّهُ يُوجَدُ رَجَاءٌ. تَتَجَسَّسُ حَوْلَكَ وَتَضْطَجِعُ آمِنًا.

 Du kan då vara trygg, ty du äger ett hopp;  du spanar omkring dig och går sedan trygg till vila.

وَتَرْبِضُ وَلَيْسَ مَنْ يُزْعِجُ، وَيَتَضَرَّعُ إِلَى وَجْهِكَ كَثِيرُونَ.

 Ja, du får då ligga i ro, utan att någon förskräcker dig,  och många skola söka din ynnest.

أَمَّا عُيُونُ الأَشْرَارِ فَتَتْلَفُ، وَمَنَاصُهُمْ يَبِيدُ، وَرَجَاؤُهُمْ تَسْلِيمُ النَّفْسِ».

 Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta;  ingen tillflykt skall mer finnas för dem,  och deras hopp skall vara att få giva upp andan.