Psalms 132

canticum graduum memento Domine David et omnis adflictionis eius

En vallfartssång.  Tänk, HERRE, David till godo,  på allt vad han fick lida,

qui iuravit Domino votum vovit Deo Iacob

 han som svor HERREN en ed  och gjorde ett löfte åt den Starke i Jakob;

si intravero in tabernaculum domus meae si adsedero super lectum straminis mei

 »Jag skall icke gå in i den hydda där jag bor,  ej heller bestiga mitt viloläger,

si dedero somnum oculis meis et palpebris dormitationem

 jag skall icke unna mina ögon sömn  eller mina ögonlock slummer,

donec inveniam locum Domino tabernacula Deo Iacob

 förrän jag har funnit en plats åt HERREN,  en boning åt den Starke i Jakob.»

ecce audivimus illum in Ephrata invenimus illum in regione saltus

 Ja, vi hörde därom i Efrata,  vi förnummo det i skogsbygden.

intremus in tabernacula eius adoremus scabillum pedum eius

 Låtom oss gå in i hans boning,  tillbedja vid hans fotapall.

surge Domine in requiem tuam tu et arca fortitudinis tuae

 Stå upp, HERRE, och kom till din vilostad,  du och din makts ark.

sacerdotes tui induantur iustitia et sancti tui laudent

 Dina präster vare klädda i rättfärdighet,  och dina fromma juble.

propter David servum tuum ne avertas faciem christi tui

 För din tjänare Davids skull  må du icke visa tillbaka din smorde.

iuravit Dominus David veritatem non avertetur ab ea de fructu ventris tui ponam super sedem tuam

 HERREN har svurit David  en osviklig ed, som han icke skall rygga:  »Av ditt livs frukt skall jag sätta konungar på din tron.

si custodierint filii tui pactum meum et testificationem meam quam docuero eos et filii eorum usque in aeternum sedebunt super thronum tuum

 Om dina barn hålla mitt förbund  och hålla mitt vittnesbörd, som jag skall lära dem,  så skola ock deras barn till evig tid  få sitta på din tron.

quia elegit Dominus Sion desideravit eam in habitaculum suum

 Ty HERREN har utvalt Sion,  där vill han hava sin boning.

haec est requies mea in sempiternum hic habitabo quia desideravi eam

 Detta är min vilostad till evig tid;  här skall jag bo, ty till detta ställe har jag lust.

venationem eius benedicens benedicam pauperes eius saturabo pane

 Dess förråd skall jag rikligen välsigna,  åt dess fattiga skall jag giva bröd till fyllest.

sacerdotes eius induam salutari et sancti eius laude laudabunt

 Dess präster skall jag kläda i frälsning,  och dess fromma skola jubla högt.

ibi oriri faciam cornu David paravi lucernam christo meo

 Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David;  där har jag rett till en lampa åt min smorde.

inimicos eius induam confusione super ipsum autem florebit sanctificatio eius

 Hans fiender skall jag kläda i skam,  men på honom skall hans krona glänsa.»