Psalms 132

En vallfartssång.  Tänk, HERRE, David till godo,  på allt vad han fick lida,
Пісня прочан. Згадай, Господи, про Давида, про всі його муки,
 han som svor HERREN en ed  och gjorde ett löfte åt den Starke i Jakob;
що клявсь Господеві, присягався був Сильному Якова:
 »Jag skall icke gå in i den hydda där jag bor,  ej heller bestiga mitt viloläger,
Не ввійду я в намет свого дому, не зійду я на ложе постелі своєї,
 jag skall icke unna mina ögon sömn  eller mina ögonlock slummer,
не дам сну своїм очам, дрімання повікам своїм,
 förrän jag har funnit en plats åt HERREN,  en boning åt den Starke i Jakob.»
аж поки не знайду я для Господа місця, місця перебування для Сильного Якова!
 Ja, vi hörde därom i Efrata,  vi förnummo det i skogsbygden.
Ось ми чули про Нього в Ефрафі, на Яарських полях ми знайшли Його.
 Låtom oss gå in i hans boning,  tillbedja vid hans fotapall.
Увійдім же в мешкання Його, поклонімось підніжкові ніг Його!
 Stå upp, HERRE, och kom till din vilostad,  du och din makts ark.
Встань же Господи, йди до Свого відпочинку, Ти й ковчег сили Твоєї!
 Dina präster vare klädda i rättfärdighet,  och dina fromma juble.
Священики Твої хай зодягнуться в правду, і будуть співати Твої богобійні!
 För din tjänare Davids skull  må du icke visa tillbaka din smorde.
Ради Давида, Свого раба, не відвертай лиця від Свого помазанця.
 HERREN har svurit David  en osviklig ed, som han icke skall rygga:  »Av ditt livs frukt skall jag sätta konungar på din tron.
Господь присягнув був Давидові правду, і не відступить від неї: Від плоду утроби твоєї Я посаджу на престолі твоїм!
 Om dina barn hålla mitt förbund  och hålla mitt vittnesbörd, som jag skall lära dem,  så skola ock deras barn till evig tid  få sitta på din tron.
Якщо будуть синове твої пильнувати Мого заповіта й свідоцтва Мого, що його Я навчатиму їх, то й сини їхні на вічні віки будуть сидіти на троні твоїм!
 Ty HERREN har utvalt Sion,  där vill han hava sin boning.
Бо вибрав Сіона Господь, уподобав його на оселю Собі:
 Detta är min vilostad till evig tid;  här skall jag bo, ty till detta ställe har jag lust.
То місце Мого відпочинку на вічні віки, пробуватиму тут, бо його уподобав,
 Dess förråd skall jag rikligen välsigna,  åt dess fattiga skall jag giva bröd till fyllest.
поживу його щедро благословлю, і хлібом убогих його нагодую!
 Dess präster skall jag kläda i frälsning,  och dess fromma skola jubla högt.
Священиків його зодягну у спасіння, а його богобійні співатимуть радісно.
 Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David;  där har jag rett till en lampa åt min smorde.
Я там вирощу рога Давидового, для Свого помазанця вготую світильника,
 Hans fiender skall jag kläda i skam,  men på honom skall hans krona glänsa.»
ворогів його соромом позодягаю, а на ньому корона його буде сяяти!