Psalms 92

En psalm, en sång för sabbatsdagen.
Ψαλμος ωδης δια την ημεραν του Σαββατου. Αγαθον το να δοξολογη τις τον Κυριον και να ψαλμωδη εις το ονομα σου, Υψιστε
 Det är gott att tacka HERREN  och att lovsjunga ditt namn, du den Högste,
να αναγγελλη το πρωι το ελεος σου και την αληθειαν σου πασαν νυκτα,
 att om morgonen förkunna din nåd,  och när natten har kommit din trofasthet,
με δεκαχορδον οργανον και με ψαλτηριον με ωδην και κιθαραν.
 med tiosträngat instrument och psaltare,  med spel på harpa.
Διοτι με ευφρανας, Κυριε, εν τοις ποιημασι σου θελω αγαλλεσθαι εν τοις εργοις των χειρων σου.
 Ty du gläder mig, HERRE, med dina gärningar;  jag vill jubla över dina händers verk.
Ποσον μεγαλα ειναι τα εργα σου, Κυριε βαθεις ειναι οι διαλογισμοι σου σφοδρα.
 Huru stora äro icke dina verk, o HERRE!  Ja, övermåttan djupa äro dina tankar.
Ο ανθρωπος ο ανοητος δεν γνωριζει, και ο μωρος δεν εννοει τουτο
 En oförnuftig man besinnar det ej,  och en dåre förstår icke sådant.
οτι οι ασεβεις βλαστανουσιν ως ο χορτος, και ανθουσι παντες οι εργαται της ανομιας, δια να αφανισθωσιν αιωνιως.
 Om ock de ogudaktiga grönska såsom gräs  och ogärningsmännen blomstra allasammans,  så sker det till fördärv för evig tid.
Αλλα συ, Κυριε, εισαι υψιστος εις τον αιωνα.
 Men du, HERRE, är hög evinnerligen.
Διοτι, ιδου, οι εχθροι σου, Κυριε, διοτι, ιδου, οι εχθροι σου θελουσιν εξολοθρευθη θελουσι διασκορπισθη παντες οι εργαται της ανομιας.
 Ty se, dina fiender, HERRE,  se, dina fiender förgås,  alla ogärningsmännen bliva förströdda.
Αλλα συ θελεις υψωσει ως του μονοκερωτος το κερας μου εγω θελω χρισθη με νεον ελαιον
 Men mitt horn gör du högt såsom vildoxens;  jag varder övergjuten med frisk olja.
και ο οφθαλμος μου θελει ιδει την εκδικησιν των εχθρων μου τα ωτα μου θελουσιν ακουσει περι των κακοποιων των επανισταμενων κατ εμου.
 Och med lust får mitt öga skåda på mina förföljare  och mina öron höra om de onda      som resa sig upp mot mig.
Ο δικαιος ως φοινιξ θελει ανθει ως κεδρος του Λιβανου θελει αυξανει.
 Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd,  såsom en ceder på Libanon växer han till.
Πεφυτευμενοι εν τω οικω του Κυριου, θελουσιν ανθει εν ταις αυλαις του Θεου ημων
 Ja, sådana äro planterade i HERRENS hus;  de grönska i vår Guds gårdar.
θελουσι καρποφορει και εν αυτω τω βαθει γηρατι, θελουσιν εισθαι ακμαζοντες και ανθηροι
 Ännu när de bliva gamla, skjuta de skott,  de frodas och grönska; [ (Psalms 92:16)  så för att de skola förkunna att HERREN är rättfärdig,  min klippa, han i vilken orätt icke finnes. ]
δια να αναγγελλωσιν οτι δικαιος ειναι ο Κυριος, το φρουριον μου και δεν υπαρχει αδικια εν αυτω.