I Corinthians 1

Paulus, genom Guds vilja kallad till Kristi Jesu apostel, så ock brodern Sostenes,

Paulus, ved Guds vilje kalt til Kristi Jesu apostel, og broderen Sostenes

hälsar den Guds församling som finnes i Korint, de i Kristus Jesus helgade, dem som äro kallade och heliga, jämte alla andra som åkalla vår Herres, Jesu Kristi, namn, på alla orter där de eller vi bo.

- til den Guds menighet som er i Korint, helligede i Kristus Jesus, kalte, hellige, tillikemed alle dem som på ethvert sted påkaller vår Herre Jesu Kristi navn, deres og vår:

Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.

Nåde være med eder og fred fra Gud vår Fader og den Herre Jesus Kristus!

Jag tackar Gud alltid för eder skull, för den Guds nåd som har blivit eder given i Kristus Jesus,

Jeg takker alltid min Gud for eder, for den Guds nåde som er eder gitt i Kristus Jesus,

att I haven i honom blivit rikligen begåvade i alla stycken, i fråga om allt vad tal och kunskap heter.

at I i ham er gjort rike på alt, på all lære og all kunnskap,

Så har ju ock vittnesbördet om Kristus blivit befäst hos eder,

likesom Kristi vidnesbyrd er blitt rotfestet i eder,

så att I icke stån tillbaka i fråga om någon nådegåva, medan I vänten på vår Herres, Jesu Kristi, uppenbarelse.

så at det ikke fattes eder på nogen nådegave mens I venter på vår Herre Jesu Kristi åpenbarelse,

Han skall ock göra eder ståndaktiga intill änden, så att I ären ostraffliga på vår Herres, Jesu Kristi, dag.

han som også skal styrke eder inntil enden, så I må være ulastelige på vår Herre Jesu Kristi dag.

Gud är trofast, han genom vilken I haven blivit kallade till gemenskap med hans Son, Jesus Kristus, vår Herre.

Gud er trofast, han ved hvem I blev kalt til samfund med hans Sønn, Jesus Kristus, vår Herre.

Men jag förmanar eder, mina bröder, vid vår Herres, Jesu Kristi, namn, att alla vara eniga i edert tal och att icke låta söndringar finnas bland eder, utan hålla fast tillhopa i samma sinnelag och samma tänkesätt.

Men jeg formaner eder, brødre, ved vår Herre Jesu Kristi navn at I alle må føre den samme tale, og at det ikke må være splid iblandt eder, men at I må være fast forenet i samme sinn og i samme mening.

Det har nämligen av Kloes husfolk blivit mig berättat om eder, mina bröder, att tvister hava uppstått bland eder.

For det er av Kloes folk blitt mig fortalt om eder, mine brødre, at det er tretter iblandt eder.

Härmed menar jag att bland eder den ene säger: »Jag håller mig till Paulus», den andre: »Jag håller mig till Apollos», en annan: »Jag håller mig till Cefas», åter en annan: »Jag håller mig till Kristus.» --

Jeg mener dette at enhver av eder sier: Jeg holder mig til Paulus; jeg til Apollos; jeg til Kefas; jeg til Kristus.

Är då Kristus delad? Icke blev väl Paulus korsfäst för eder? Och icke bleven I väl döpta i Paulus' namn?

Er Kristus blitt delt? var det Paulus som blev korsfestet for eder, eller var det til Paulus' navn I blev døpt?

Jag tackar Gud för att jag icke har döpt någon bland eder utom Krispus och Gajus,

Jeg takker Gud at jeg ikke har døpt nogen av eder uten Krispus og Gajus,

så att ingen kan säga att I haven blivit döpta i mitt namn.

for at ikke nogen skal si at I blev døpt til mitt navn.

Dock, jag har döpt också Stefanas' husfolk; om jag eljest har döpt någon vet jag icke.

Dog har jeg også døpt Stefanas' hus; ellers vet jeg ikke av at jeg har døpt nogen annen.

Ty Kristus har icke sänt mig till att döpa, utan till att förkunna evangelium, och detta icke med en visdom som består i ord, för att Kristi kors icke skall berövas sin kraft.

For Kristus har ikke utsendt mig for å døpe, men for å forkynne evangeliet, ikke med vise ord, for at Kristi kors ikke skulde tape sin kraft.

Ty talet om korset är visserligen en dårskap för dem som gå förlorade, men för oss som bliva frälsta är det en Guds kraft.

For ordet om korset er vel en dårskap for dem som går fortapt, men for oss som blir frelst, er det en Guds kraft;

Det är ju skrivet:  »Jag skall göra de visas vishet om intet,  och de förståndigas förstånd skall jag slå ned.»

for det er skrevet: Jeg vil ødelegge de vises visdom, og de forstandiges forstand vil jeg gjøre til intet.

Ja, var äro de visa? Var äro de skriftlärda? Var äro denna tidsålders klyftiga män? Har icke Gud gjort denna världens visdom till dårskap?

Hvor er en vismann, hvor er en skriftlærd, hvor er en gransker i denne verden? har ikke Gud gjort verdens visdom til dårskap?

Jo, eftersom världen icke genom sin visdom lärde känna Gud i hans visdom, behagade det Gud att genom den dårskap han lät predikas frälsa dem som tro.

For eftersom verden ikke ved sin visdom kjente Gud i Guds visdom, var det Guds vilje ved forkynnelsens dårskap å frelse dem som tror,

Ty judarna begära tecken, och grekerna åstunda visdom,

eftersom både jøder krever tegn og grekere søker visdom,

vi åter predika en korsfäst Kristus, en som för judarna är en stötesten och för hedningarna en dårskap,

men vi forkynner Kristus korsfestet, for jøder et anstøt og for hedninger en dårskap,

men som för de kallade, vare sig judar eller greker, är en Kristus som är Guds kraft och Guds visdom.

men for dem som er kalt, både jøder og grekere, forkynner vi Kristus, Guds kraft og Guds visdom.

Ty Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor.

For Guds dårskap er visere enn menneskene, og Guds svakhet er sterkere enn menneskene.

Ty betänken, mina bröder, huru det var vid eder kallelse: icke många som voro visa efter köttet blevo kallade, icke många mäktiga, icke många av förnämlig släkt.

For legg merke til eders kall, brødre, at ikke mange vise efter kjødet blev kalt, ikke mange mektige, ikke mange høibårne;

Men det som för världen var dåraktigt, det utvalde Gud, för att han skulle låta de visa komma på skam.

men det som er dårlig i verden, det utvalgte Gud sig for å gjøre de vise til skamme, og det som er svakt i verden, det utvalgte Gud sig for å gjøre det sterke til skamme,

Och det som i världen var svagt, det utvalde Gud, för att han skulle låta det starka komma på skam. Och det som i världen var ringa och föraktat, det utvalde Gud -- ja, det som ingenting var -- för att han skulle göra det till intet, som någonting var.

og det som er lavt i verden, og det som er ringeaktet, det utvalgte Gud sig, det som ingenting er, for å gjøre til intet det som er noget,

Ty han ville icke att något kött skulle kunna berömma sig inför Gud.

forat intet kjød skal rose sig for Gud.

Men hans verk är det, att I ären i Kristus Jesus, som för oss har blivit till visdom från Gud, till rättfärdighet och helgelse och till förlossning,

Men av ham er I i Kristus Jesus, som er blitt oss visdom fra Gud og rettferdighet og helliggjørelse og forløsning,

för att så skall ske, som det är skrivet: »Den som vill berömma sig, han berömme sig av Herren.»

forat, som skrevet er: Den som roser sig, han rose sig i Herren!