Psalms 144

Av David.  Lovad vare HERREN, min klippa,  han som lärde mina armar att kriga,  mina händer att strida;
De David. Béni soit l'Eternel, mon rocher, Qui exerce mes mains au combat, Mes doigts à la bataille,
 min nåds Gud och min borg,  mitt värn och min räddare,  min sköld och min tillflykt,  han som lägger mitt folk under mig.
Mon bienfaiteur et ma forteresse, Ma haute retraite et mon libérateur, Mon bouclier, celui qui est mon refuge, Qui m'assujettit mon peuple!
 HERRE, vad är en människa, att du vill veta av henne,  en människoson, att du tänker på honom?
Eternel, qu'est-ce que l'homme, pour que tu le connaisses? Le fils de l'homme, pour que tu prennes garde à lui?
 En människa är lik en fläkt,  hennes dagar såsom en försvinnande skugga.
L'homme est semblable à un souffle, Ses jours sont comme l'ombre qui passe.
 HERRE, sänk din himmel och far ned,  rör vid bergen, så att de ryka.
Eternel, abaisse tes cieux, et descends! Touche les montagnes, et qu'elles soient fumantes!
 Låt ljungeldar ljunga och skingra dem,  skjut dina pilar och förvirra dem.
Fais briller les éclairs, et disperse mes ennemis! Lance tes flèches, et mets-les en déroute!
 Räck ut dina händer från höjden,  fräls mig och rädda mig      ur de stora vattnen,      ur främlingarnas hand,
Etends tes mains d'en haut; Délivre-moi et sauve-moi des grandes eaux, De la main des fils de l'étranger,
 vilkas mun talar lögn      och vilkas högra hand      är en falskhetens hand.
Dont la bouche profère la fausseté, Et dont la droite est une droite mensongère.
 Gud, en ny sång      vill jag sjunga till din ära,  till tiosträngad psaltare      vill jag lovsjunga dig,
O Dieu! je te chanterai un cantique nouveau, Je te célébrerai sur le luth à dix cordes.
 dig som giver seger åt konungarna,  dig som frälste din tjänare David      från det onda svärdet.
Toi, qui donnes le salut aux rois, Qui sauvas du glaive meurtrier David, ton serviteur,
 Fräls mig och rädda mig      ur främlingarnas hand,  vilkas mun talar lögn,      och vilkas högra hand      är en falskhetens hand.
Délivre-moi et sauve-moi de la main des fils de l'étranger, Dont la bouche profère la fausseté, Et dont la droite est une droite mensongère!...
 När våra söner stå i sin ungdom      såsom högväxta plantor,  våra döttrar lika hörnstoder,      huggna såsom för palatser;
Nos fils sont comme des plantes Qui croissent dans leur jeunesse; Nos filles comme les colonnes sculptées Qui font l'ornement des palais.
 när våra visthus äro fulla      och skänka förråd på förråd;  när våra får öka sig tusenfalt,      ja, tiotusenfalt på våra utmarker;
Nos greniers sont pleins, Regorgeant de toute espèce de provisions; Nos troupeaux se multiplient par milliers, par dix milliers, Dans nos campagnes;
 när våra oxar gå rikt lastade;  när ingen rämna har brutits i muren      och ingen nödgas draga ut såsom fånge,  när intet klagorop höres på våra gator --
Nos génisses sont fécondes; Point de désastre, point de captivité, Point de cris dans nos rues!
 saligt är det folk som det så går;  ja, saligt är det folk vars Gud HERREN är.
Heureux le peuple pour qui il en est ainsi! Heureux le peuple dont l'Eternel est le Dieu!