Isaiah 28

 Ve dig, du Efraims      druckna mäns stolta krona,  du hans strålande härlighets      vissnande blomster  på bergshjässan ovan de vinberusades      bördiga dal!

وَيْلٌ لإِكْلِيلِ فَخْرِ سُكَارَى أَفْرَايِمَ، وَلِلزَّهْرِ الذَّابِلِ، جَمَالِ بَهَائِهِ الَّذِي عَلَى رَأْسِ وَادِي سَمَائِنِ، الْمَضْرُوبِينَ بِالْخَمْرِ.

 Se, från Herren kommer      en som är stark och väldig,  lik en hagelskur,      en förödande storm,  lik en störtskur med väldiga,      översvämmande vatten,  som slår allt till jorden med mat.

هُوَذَا شَدِيدٌ وَقَوِيٌّ لِلسَّيِّدِ كَانْهِيَالِ الْبَرَدِ، كَنَوْءٍ مُهْلِكٍ، كَسَيْلِ مِيَاهٍ غَزِيرَةٍ جَارِفَةٍ، قَدْ أَلْقَاهُ إِلَى الأَرْضِ بِشِدَّةٍ.

 Under fötterna bliver den då trampad,      Efraims druckna mäns      stolta krona.

بِالأَرْجُلِ يُدَاسُ إِكْلِيلُ فَخْرِ سُكَارَى أَفْرَايِمَ.

 Och det går med hans strålande härlighets      vissnande blomma  på bergshjässan ovan      den bördiga dalen,  såsom det går med ett fikon därnere,      ett som har mognat före sommarskörden:  så snart någon får syn därpå, slukar han det,  medan han ännu har det i sin hand.

وَيَكُونُ الزَّهْرُ الذَّابِلُ، جَمَالُ بَهَائِهِ الَّذِي عَلَى رَأْسِ وَادِي السَّمَائِنِ كَبَاكُورَةِ التِّينِ قَبْلَ الصَّيْفِ، الَّتِي يَرَاهَا النَّاظِرُ فَيَبْلَعُهَا وَهِيَ فِي يَدِهِ.

 På den tiden skall HERREN Sebaot      bliva en härlig krona  och en strålande krans      för kvarlevan av sitt folk;

فِي ذلِكَ الْيَوْمِ يَكُونُ رَبُّ الْجُنُودِ إِكْلِيلَ جَمَال وَتَاجَ بَهَاءٍ لِبَقِيَّةِ شَعْبِهِ،

 och han skall bliva en rättens ande      för den som skipar rätt,  och en starkhetsmakt      för dem som driva fienden på porten.

وَرُوحَ الْقَضَاءِ لِلْجَالِسِ لِلْقَضَاءِ، وَبَأْسًا لِلَّذِينَ يَرُدُّونَ الْحَرْبَ إِلَى الْبَابِ.

 Men också här      raglar man av vin,      stapplar man av starka drycker;  både präster och profeter      ragla av starka drycker,  de äro överlastade av vin,      de stappla av starka drycker;  de ragla, när de profetera,      de vackla, när de skipa rätt.

وَلكِنَّ هؤُلاَءِ أَيْضًا ضَلُّوا بِالْخَمْرِ وَتَاهُوا بِالْمُسْكِرِ. الْكَاهِنُ وَالنَّبِيُّ تَرَنَّحَا بِالْمُسْكِرِ. ابْتَلَعَتْهُمَا الْخَمْرُ. تَاهَا مِنَ الْمُسْكِرِ، ضَلاَّ فِي الرُّؤْيَا، قَلِقَا فِي الْقَضَاءِ.

 Ja, alla bord äro fulla      av vämjeliga spyor,      ingen ren fläck finnes.

فَإِنَّ جَمِيعَ الْمَوَائِدِ امْتَلأَتْ قَيْئًا وَقَذَرًا. لَيْسَ مَكَانٌ.

 -- »Vem är det då han vill lära förstånd,  och vem skall han få att giva akt på sin predikan?  Äro vi då nyss avvanda från modersmjölken,      nyss tagna från modersbröstet?

«لِمَنْ يُعَلِّمُ مَعْرِفَةً، وَلِمَنْ يُفْهِمُ تَعْلِيمًا؟ أَلِلْمَفْطُومِينَ عَنِ اللَّبَنِ، لِلْمَفْصُولِينَ عَنِ الثُّدِيِّ؟

 Det är ju gnat på gnat, gnat på gnat,  prat på prat, prat på prat,  litet här, litet där!»

لأَنَّهُ أَمْرٌ عَلَى أَمْرٍ. أَمْرٌ عَلَى أَمْرٍ. فَرْضٌ عَلَى فَرْضٍ. فَرْضٌ عَلَى فَرْضٍ. هُنَا قَلِيلٌ هُنَاكَ قَلِيلٌ».

 -- Ja väl, genom stammande läppar      och på ett främmande tungomål  skall han tala till detta folk,

إِنَّهُ بِشَفَةٍ لَكْنَاءَ وَبِلِسَانٍ آخَرَ يُكَلِّمُ هذَا الشَّعْبَ،

 han som en gång sade till dem:  »Här är vilostaden,      låten den trötte få vila;      här är vederkvickelsens ort.»  Men sådant ville de icke höra.

الَّذِينَ قَالَ لَهُمْ: «هذِهِ هِيَ الرَّاحَةُ. أَرِيحُوا الرَّازِحَ، وَهذَا هُوَ السُّكُونُ». وَلكِنْ لَمْ يَشَاءُوا أَنْ يَسْمَعُوا.

 Så skall då HERRENS ord bliva för dem  »gnat på gnat, gnat på gnat,      prat på prat, prat på prat,      litet här, litet där».  Och så skola de, bäst de gå där,      falla baklänges och krossas,      varda snärjda och fångade.

فَكَانَ لَهُمْ قَوْلُ الرَّبِّ: أَمْرًا عَلَى أَمْرٍ. أَمْرًا عَلَى أَمْرٍ. فَرْضًا عَلَى فَرْضٍ. فَرْضًا عَلَى فَرْضٍ. هُنَا قَلِيلاً هُنَاكَ قَلِيلاً، لِكَيْ يَذْهَبُوا وَيَسْقُطُوا إِلَى الْوَرَاءِ وَيَنْكَسِرُوا وَيُصَادُوا فَيُؤْخَذُوا.

 Hören därför HERRENS ord,      I bespottare,  I som råden över folket      här i Jerusalem.

لِذلِكَ اسْمَعُوا كَلاَمَ الرَّبِّ يَا رِجَالَ الْهُزْءِ، وُلاَةَ هذَا الشَّعْبِ الَّذِي فِي أُورُشَلِيمَ.

 Eftersom I sägen: »Vi hava slutit      ett förbund med döden,  med dödsriket hava vi      ingått ett fördrag;  om ock gisslet far fram likt en översvämmande flod,      skall det icke nå oss,  ty vi hava gjort lögnen till vår tillflykt      och falskheten till vårt beskärm»,

لأَنَّكُمْ قُلْتُمْ: «قَدْ عَقَدْنَا عَهْدًا مَعَ الْمَوْتِ، وَصَنَعْنَا مِيثَاقًا مَعَ الْهَاوِيَةِ. السَّوْطُ الْجَارِفُ إِذَا عَبَرَ لاَ يَأْتِينَا، لأَنَّنَا جَعَلْنَا الْكَذِبَ مَلْجَأَنَا، وَبِالْغِشِّ اسْتَتَرْنَا».

 därför säger Herren, HERREN så:  Se, jag har lagt i Sion en grundsten,      en beprövad sten,  en dyrbar hörnsten, fast grundad;      den som tror på den behöver icke fly.

لِذلِكَ هكَذَا يَقُولُ السَّيِّدُ الرَّبُّ: «هأَنَذَا أُؤَسِّسُ فِي صِهْيَوْنَ حَجَرًا، حَجَرَ امْتِحَانٍ، حَجَرَ زَاوِيَةٍ كَرِيمًا، أَسَاسًا مُؤَسَّسًا: مَنْ آمَنَ لاَ يَهْرُبُ.

 Och jag skall låta rätten vara mätsnöret      och rättfärdigheten sänklodet.  Och hagel skall slå ned eder lögntillflykt,      och vatten skall skölja bort edert beskärm.

وَأَجْعَلُ الْحَقَّ خَيْطًا وَالْعَدْلَ مِطْمَارًا، فَيَخْطَفُ الْبَرَدُ مَلْجَأَ الْكَذِبِ، وَيَجْرُفُ الْمَاءُ السِّتَارَةَ.

 Och edert förbund med döden      skall bliva utplånat,  och edert fördrag med dödsriket      skall icke bestå;  när gisslet far fram likt en översvämmande flod,      då solen I varda nedtrampade.

وَيُمْحَى عَهْدُكُمْ مَعَ الْمَوْتِ، وَلاَ يَثْبُتُ مِيثَاقُكُمْ مَعَ الْهَاوِيَةِ. السَّوْطُ الْجَارِفُ إِذَا عَبَرَ تَكُونُونَ لَهُ لِلدَّوْسِ.

 Så ofta det far fram,      skall det träffa eder;  ty morgon efter morgon skall det fara fram,      ja, både dag och natt.  Idel förskräckelse bliver det,      när I måsten akta på den predikan.

كُلَّمَا عَبَرَ يَأْخُذُكُمْ، فَإِنَّهُ كُلَّ صَبَاحٍ يَعْبُرُ، فِي النَّهَارِ وَفِي اللَّيْلِ، وَيَكُونُ فَهْمُ الْخَبَرِ فَقَطِ انْزِعَاجًا».

 Ty sängen bliver då för kort      att sträcka ut sig på  och täcket för knappt      att svepa in sig i.

لأَنَّ الْفِرَاشَ قَدْ قَصَرَ عَنِ التَّمَدُّدِ، وَالْغِطَاءَ ضَاقَ عَنِ الالْتِحَافِ.

 Ty HERREN skall stå upp      likasom på Perasims berg,  och han skall låta se sin vrede      likasom i Gibeons dal.  Han skall utföra sitt verk,      ett sällsamt verk;  han skall förrätta sitt arbete,      ett förunderligt arbete.

لأَنَّهُ كَمَا فِي جَبَلِ فَرَاصِيمَ يَقُومُ الرَّبُّ، وَكَمَا فِي الْوَطَاءِ عِنْدَ جِبْعُونَ يَسْخَطُ لِيَفْعَلَ فَعْلَهُ، فَعْلَهُ الْغَرِيبَ، وَلِيَعْمَلَ عَمَلَهُ، عَمَلَهُ الْغَرِيبَ.

 Så hören nu upp med eder bespottelse,      för att edra band ej må bliva än hårdare;  ty om förstöring och oryggligt besluten straffdom  över hela jorden har jag hört från Herren, HERREN Sebaot.

فَالآنَ لاَ تَكُونُوا مُتَهَكِّمِينَ لِئَلاَّ تُشَدَّدَ رُبُطُكُمْ، لأَنِّي سَمِعْتُ فَنَاءً قُضِيَ بِهِ مِنْ قِبَلِ السَّيِّدِ رَبِّ الْجُنُودِ عَلَى كُلِّ الأَرْضِ.

 Lyssnen och hören min röst,  akten härpå och hören mitt tal.

اُصْغُوا وَاسْمَعُوا صَوْتِي. انْصُتُوا وَاسْمَعُوا قَوْلِي:

 När åkermannen vill så,      plöjer han då beständigt  och hackar upp och harvar sin mark?

هَلْ يَحْرُثُ الْحَارِثُ كُلَّ يَوْمٍ لِيَزْرَعَ، وَيَشُقُّ أَرْضَهُ وَيُمَهِّدُهَا؟

 Nej, fastmer: sedan han har jämnat fältet,  strör han ju där svartkummin      och kastar dit kryddkummin  och sår vete i rader  och korn på dess särskilda plats      och spält i kanten.

أَلَيْسَ أَنَّهُ إِذَا سَوَّى وَجْهَهَا يَبْذُرُ الشُّونِيزَ وَيُذَرِّي الْكَمُّونَ، وَيَضَعُ الْحِنْطَةَ فِي أَتْلاَمٍ، وَالشَّعِيرَ فِي مَكَانٍ مُعَيَّنٍ، وَالْقَطَانِيَّ فِي حُدُودِهَا؟

 Ty hans Gud har undervisat honom      och lärt honom det rätta sättet.

فَيُرْشِدُهُ. بِالْحَقِّ يُعَلِّمُهُ إِلهُهُ.

 Man tröskar ju ej heller svartkummin med tröskvagn  och låter ej vagnshjul gå över kryddkummin,  utan klappar ut svartkummin med stav  och kryddkummin med käpp.

إِنَّ الشُّونِيزَ لاَ يُدْرَسُ بِالنَّوْرَجِ، وَلاَ تُدَارُ بَكَرَةُ الْعَجَلَةِ عَلَى الْكَمُّونِ، بَلْ بِالْقَضِيبِ يُخْبَطُ الشُّونِيزُ، وَالْكَمُّونُ بِالْعَصَا.

 Och brödsäden, tröskar man sönder den?  Nej, man plägar icke oavlåtligt tröska den  och driva sina vagnshjul och hästar däröver;  man vill ju icke tröska sönder den.

يُدَقُّ الْقَمْحُ لأَنَّهُ لاَ يَدْرُسُهُ إِلَى الأَبَدِ، فَيَسُوقُ بَكَرَةَ عَجَلَتِهِ وَخَيْلَهُ. لاَ يَسْحَقُهُ.

 Också detta kommer      från HERREN Sebaot;  han är underbar i råd      och stor i vishet.

هذَا أَيْضًا خَرَجَ مِنْ قِبَلِ رَبِّ الْجُنُودِ. عَجِيبُِ الرَّأْيِ عَظِيمُِ الْفَهْمِ.