Psalms 81

(Către mai marele cîntăreţilor. De cîntat pe Ghitit. Un psalm al lui Asaf.) Cîntaţi cu veselie lui Dumnezeu, care este tăria noastră! Înălţaţi strigăte de bucurie Dumnezeului lui Iacov!
För sångmästaren, till Gittít; av Asaf.
Cîntaţi o cîntare, sunaţi din tobă, din arfa cea plăcută şi din alăută!
 Höjen glädjerop till Gud, vår starkhet,  höjen jubel till Jakobs Gud.
Sunaţi din trîmbiţă la luna nouă, la luna plină, în ziua sărbătorii noastre!
 Stämmen upp lovsång och låten pukor ljuda,  ljuvliga harpor tillsammans med psaltare.
Căci aceasta este o lege pentru Israel, o poruncă a Dumnezeului lui Iacov.
 Stöten i basun vid nymånaden,  vid fullmånen, på vår högtidsdag.
El a rînduit sărbătoarea aceasta pentru Iosif, cînd a mers împotriva ţării Egiptului... Atunci am auzit un glas, pe care nu l-am cunoscut: -
 Ty detta är en stadga för Israel,  en Jakobs Guds rätt.
,,I-am descărcat povara de pe umăr, şi mînile lui nu mai ţin coşul.
 Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef,  när han drog ut mot Egyptens land.  Jag hör ett tal som är mig nytt:
Ai strigat în necaz, şi te-am izbăvit; ţi-am răspuns în locul tainic al tunetului, şi te-am încercat la apele Meriba. -
 »Jag lyfte bördan från hans skuldra,  hans händer blevo fria ifrån lastkorgen.
Ascultă, poporul Meu, şi te voi sfătui, Israele, de M'ai asculta!
 I nöden ropade du, och jag räddade dig;  jag svarade dig, höljd i tordön,  jag prövade dig vid Meribas vatten.  Sela.
Niciun dumnezeu străin să nu fie în mijlocul tău, şi să nu te închini înaintea dumnezeilor străini!
 Hör, mitt folk, och låt mig varna dig;  Israel, o att du ville höra mig!
Eu sînt Domnul, Dumnezeul tău, care te-am scos din ţara Egiptului; deschide-ţi gura larg, şi ţi -o voi umplea!``
 Hos dig skall icke finnas någon annan gud,  och du skall ej tillbedja någon främmande gud.
Dar poporul Meu n'a ascultat glasul Meu, Israel nu M'a ascultat.
 Jag är HERREN, din Gud,  som har fört dig upp ur Egyptens land;  låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den.
Atunci i-am lăsat în voia pornirilor inimii lor, şi au urmat sfaturile lor.
 Men mitt folk ville ej höra min röst,  och Israel var mig icke till viljes.
O! de M'ar asculta poporul Meu, de ar umbla Israel în căile Mele!
 Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet,  det fingo vandra efter sina egna rådslag.
Într'o clipă aş înfrunta pe vrăjmaşii lor, Mi-aş întoarce mîna împotriva protivnicilor lor;
 O att mitt folk ville höra mig,  och att Israel ville vandra på mina vägar!
ceice urăsc pe Domnul l-ar linguşi, şi fericirea lui Israel ar dăinui în veci.
 Då skulle jag snart kuva deras fiender  och vända min hand mot deras ovänner.
L-aş hrăni cu cel mai bun grîu, şi l-aş sătura cu miere din stîncă.
 De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet,  och hans folks tid skulle vara evinnerligen. [ (Psalms 81:17)  Och han skulle bespisa det med bästa vete;  ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig.» ]