Psalms 92

Psalmi sabbatina veisattava. Hyvä on Herraa kiittää, ja veisata kiitosta sinun nimelles, sinä kaikkein Ylimmäinen.
En psalm, en sång för sabbatsdagen.
Aamulla julistaa armoas, ja ehtoolla totuuttas,
 Det är gott att tacka HERREN  och att lovsjunga ditt namn, du den Högste,
Kymmenkielisellä ja psaltarilla, soittain kanteleilla.
 att om morgonen förkunna din nåd,  och när natten har kommit din trofasthet,
Sillä sinä ilahutit minua, Herra, sinun teoissas: ja minä iloiten kerskaan kättes töitä.
 med tiosträngat instrument och psaltare,  med spel på harpa.
Herra, kuinka sinun tekos ovat niin suuret? Sinun ajatukses ovat ylen syvät.
 Ty du gläder mig, HERRE, med dina gärningar;  jag vill jubla över dina händers verk.
Hullu ei usko sitä, ja tomppeli ei ymmärrä niitä.
 Huru stora äro icke dina verk, o HERRE!  Ja, övermåttan djupa äro dina tankar.
Jumalattomat viheriöitsevät niinkuin ruoho, ja pahointekiät kaikki kukoistavat, siihenasti kuin he hukkuvat ijankaikkisesti.
 En oförnuftig man besinnar det ej,  och en dåre förstår icke sådant.
Mutta sinä, Herra, olet korkein, ja pysyt ijankaikkisesti.
 Om ock de ogudaktiga grönska såsom gräs  och ogärningsmännen blomstra allasammans,  så sker det till fördärv för evig tid.
Sillä katso, sinun vihollises, Herra, katso, sinun vihollises pitää katooman, ja kaikki pahantekiät pitää hajoitettaman.
 Men du, HERRE, är hög evinnerligen.
Mutta minun sarveni tulee korotetuksi niinkuin yksisarvisen, ja minä voidellaan tuoreella öljyllä,
 Ty se, dina fiender, HERRE,  se, dina fiender förgås,  alla ogärningsmännen bliva förströdda.
Ja minun silmäni näkevät viholliseni, ja minun korvani kuulevat pahoja, jotka heitänsä asettavat minua vastaan.
 Men mitt horn gör du högt såsom vildoxens;  jag varder övergjuten med frisk olja.
Vanhurskaan pitää viheriöitsemän niinkuin palmupuu, ja kasvaman niinkuin sedripuu Libanonissa.
 Och med lust får mitt öga skåda på mina förföljare  och mina öron höra om de onda      som resa sig upp mot mig.
Jotka ovat istutetut Herran huoneessa, pitää viheriöitsemän meidän Jumalamme kartanoissa.
 Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd,  såsom en ceder på Libanon växer han till.
Heidän pitää vesoman vielä vanhuudessansa, hedelmälliset ja vihannat oleman,
 Ja, sådana äro planterade i HERRENS hus;  de grönska i vår Guds gårdar.
Ja julistaman, että Herra on niin hurskas, minun turvani, ja ei ole hänessä vääryyttä.
 Ännu när de bliva gamla, skjuta de skott,  de frodas och grönska; [ (Psalms 92:16)  så för att de skola förkunna att HERREN är rättfärdig,  min klippa, han i vilken orätt icke finnes. ]